The aim of this Master's thesis is to explore the function of public libraries as arenas for young people's artistic creations. It examines how the public library makes activities based on independent creativity visible, and what activities of this sort imply to the public library. The thesis also relates this to the public library's task in society. The main object of examination is Demoteket, an on-going project in the south-eastern parts of Sweden. In this project Länsbibliotek Sydost co-operates with Reaktor Sydost, a centre of resource in the fields of young communication and filmmaking.

Det här arbetet syftar till att genom design av en telefonapplikation undersöka hur ljud kan förstärkas av den omgivande miljön. Arbetet visar på hur miljöförstärkt ljud skiljer sig från ljudförstärkt miljö samt vilka begränsningar det innebär att använda en vanlig smartphone som plattform. Ett långsiktigt mål är att genom en produkt som låter oetablerade ljudproducenter distribuera sina alster i den offentliga miljön främja fri kultur och kreativitet.Arbetet har följt principen för RtD (research through design), där designprocessen utgör det fall som studeras och dokumentationen av den utgör den bas av data som analyseras och leder till slutsatser kring ämnet.Designprocessen i detta arbete innebär en mindre omfattande användarstudie i enkätform för att identifiera målgrupp, krav och mål. Följd av en andra studie där en prototyp framtagen med grund i resultaten från användarstudien utvärderas av deltagare genom observation, intervju och reaktionskort. De största utmaningarna för designen grundar sig i att ta fram en applikation som inte stör upplevelsen, men samtidigt kan instruera användaren i hur man använder applikationen. Utifrån arbetet dras slutsatsen att användarinstruktioner, såväl visuella som auditiva, löper större risk att störa upplevelsen i miljöförstärkt ljud än i ljudförstärkt miljö. Vidare konstateras att den största bristen i en lösning som bygger på standardutrustning i jämförelse med en lösning som nyttjar dedikerad utrustning utgörs av begränsningar när det kommer till att ange riktning med hjälp av ljudets rumslighet..

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka vilka redovisningsformer som är mest förekommande i litteraturundervisningen i gymnasieskolans svenskämne och varför vissa redovisningsformer är mer förekommande än andra. Mer specifikt undersöks elevers attityder till kreativa redovisningsformer samt elevers läsintresse. Genom en enkätstudie undersöks behovet av att arbeta kreativt i svenskämnet och även belysa på vilket sätt kreativiteten skulle kunna bidra till att öka elevers lust att läsa och lära. Uppsatsen undersöker också några lärares förhållningssätt till skönlitterär läsning i skolan samt deras attityder till användandet av kreativa redovisningsformer i litteraturundervisningen.Enkätundersökningen baseras på totalt 78 insamlade enkäter och resultatet visar att den mest förekommande redovisningsformen är bokrecensionen, detta framhåller såväl elev- som lärarresultaten. Bokrecensionens framträdande plats i svenskämnets litteraturundervisning kan bero på det faktum att skolan är inriktad på uppgiftslösning och att en bokrecension, eller annan skriftlig analys, ger lärare ett enkelt underlag för bedömning. Den del i uppsatsen som behandlat huruvida kreativitet i svenskämnet möjligtvis skulle kunna gynna elevers läslust och läsvanor har varit mer problematisk att besvara och jag har istället fått luta mig mot den tidigare forskning som visar att kombination av teoretisk och praktisk undervisning främjar inlärningen hos eleverna. Den här uppsatsen har visat att det finns ett behov av att arbeta kreativt även i svenskämnet och jag vill framhäva vikten av att arbeta varierat för att fånga in samtliga elevers intressen. Resultatet av min studie visar faktiskt att kreativa redovisningsformer inte intresserar alla vilket bör lyftas fram.

Denna studie innefattar mallarnas vara eller inte vara i barnens kreativa bildskapande i en förskola och förskoleklass. Avsikten med denna undersökning var att studera om mallar förekommer ofta i bildskapandet samt mallarnas funktion, dess syfte och om det fanns någon forskning kring detta. Hur påverkar mallar, schabloner och målarblad barnens utveckling i bildskapande? Vi anser att det är av stor vikt att lyfta fram denna undersökning för att bildskapandet har betydelse för barnets fortsatta utveckling. Det är väsentligt att de som arbetar med barn och har barn kan ta del av denna studie av barnens utveckling i ritandet.

Dagens textil-och modebransch är utspridd över ett globalt nätverk och har en stor påverkanpå människa och miljö. Hur företagen tar sitt ansvar för sin inverkan på samhället och visardet utåt blir allt viktigare. Det här refereras till Corporate Social Responsibility, CSR, somidag kan sägas vara ett viktigt verktyg för att uppnå differentiering. För mindre modeföretagkan CSR vara en utmaning på grund av begränsade resurser, men genom att se det som enkälla till möjlighet och innovation bör det implementeras i verksamheten för att på sikt kunnaleda till ökad lönsamhet. Syftet med undersökningen var att undersöka hur mindremodeföretag på svenska marknaden kan implementera CSR och uppfylla CSR-kriterier.

SammanfattningTitel: Företags användning av årsbudgetNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiUtgivningsår: 2013-03Författare: Hoa Dang, Peter KarlssonHandledare: Arne FagerströmSyfte: Tidigare forskare har riktat kritik mot användningen av årsbudget i företag, de anser att årsbudget kan göra ett företag stelt och svårt att anpassa sig till omvärldsförändringar. Därför är syftet med den här studien att förstå hur företag använder årsbudget och om företag kompletterar sin årsbudget för att förbättra företagets planering. Uppsatsens forskningsfråga är vilka fördelar och nackdelar som finns med årsbudget.Metod: Metoden vid utformningen av denna studie var att intervjua fyra fall, vilket gav data till empirin. Fyra olika företag ansågs tillräckligt för att få en bättre förståelse hur användningen av årsbudgeten påverkas beroende på vilka omständigheter som föreligger i företaget. Data från intervjuerna transkriberades och sedan analyserades likheter och olikheter i företagens hantering av årsbudget samt företagens värderingar kring årsbudget.Resultat och slutsats: Empirin visade att tre av de fyra fallen använder årsbudget och fyra av fallen använder verktyg för att komplettera sin årsbudget.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare ser på uterummet som lärmiljö. Vad sker under utevistelsen på förskolan och hur tänker förskollärare kring miljön och dess betydelse för barns utveckling, lek och lärande? I denna studie har kvalitativ intervju som metod använts och sex olika förskollärare har intervjuats. Vi har valt att använda oss av John Deweys teori om lärande i denna studie. Ute får barn möjlighet att uppleva med alla sina sinnen och lära med hela kroppen vilket är en av grunderna i Deweys teori.

Begreppet Human Resource Management, d.v.s. ledning av de mänskliga resurserna, har de senaste åren vuxit sig större. Detta beror bl.a. på att medvetenheten kring organisationer och hur man får anställda att öka produktiviteten har blivit större. Idag vet vi att de psykosociala faktorerna på en arbetsplats är av stor vikt för att få en ökad produktivitet och effektivitet.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Målet med detta arbete har varit att analysera hur manlighet konstrueras i novellen Målaren av C. J. L Almqvist. De redskap som används är dels R. W Connells teori om att flera maskulinitetsformer finns representerade samtidigt i samhället, i ett hierarkiskt manlighetssystem.

The objective of this study is to investigate a new pedagogical material called 4DFrame, how it is experienced by informants and how suitable it is in education - in particular mathematics. Socioculturalperspective has a central role in this study when students are given opportunities for linguistic and social interaction during the experiment with the new pedagogical material. The methodology for this study has been visits, interviews, and observations. The study reveals that there are different views on the didactic potential for mathematics of the new teaching material, though no conclusions can be drawn regarding whether this material is more or less suitable in teaching since no research have been found that compares this with other pedagogical materials. Both national and international studies show the need to find alternative and better ways to make mathematic education meaningful.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.