Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som Àr förknippade med samhÀllsnyttiga vÀrden, sÄsom kreativitet, uppfinnarförmÄga och konstnÀrlighet. Trots det sÄ tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhÀllet alltjÀmt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhÀllelig belastning. Vad som sÀllan eller aldrig uppmÀrksammas Àr att psykiskt sjuka personer ofta har lÄnga perioder av friskhet och dÀrmed borde utgöra en samhÀllelig kraft.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och kartlÀgga hur socialpedagoger arbetar pÄ sÀrskilt boende. Studien belyser hur delaktighetsbegreppet Àr kopplat till lÀrande i vardagliga situationer för personer med funktionshinder. Studien fokuserar pÄ begreppen delaktighet och lÀrande samt hur socialpedagoger arbetar med detta. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: Vad Àr socialpedagogernas roll pÄ gruppboenden? Hur arbetar socialpedagoger för att fÄ brukaren delaktig i vardagliga situationer pÄ gruppbostÀder? PÄ vilket sÀtt arbetar socialpedagoger med att frÀmja brukarens lÀrande i vardagsarbetet pÄ gruppbostÀder? Metoden i studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med grund i ett fenomenologiskt perspektiv.

Detta arbete Àr en studie i hur kreativitet pÄ arbetsplatsen kan understödjas med hjÀlp av planlösningen. Genom kvalitativ och kvantitativ insamling av empiri samt litteraturstudier har ett gestaltningsförslag skapats för att lösa detta problem. Delarna jag tittat pÄ visar att det Àr viktigt att möjliggöra möten, bÄde planerade och spontana. Ett annat sÀtt Àr att tillÄta inkubation pÄ olika sÀtt, det kan vara genom umgÀnge eller genom att fÄ göra nÄgot annat vid sidan av sitt idéarbete. En annan faktor kan vara att arbeta med ljusinslÀpp och utsikt. Genom att tillÄta rummen ha olika funktioner ger man flexibilitet till arbetsplatsen, nÄgot som ocksÄ kan frÀmja kreativitet.

Abstract This essay is about the visibility of everyday life in a nursing home. The thesis is based on the following questions: What characterizes the social life and conversation between staff and residents? What content has the social life and the conversation between these parties? What is the power relationship between the staff and residents? To answer these questions, we used the qualitative approach with open observations, along with interviews. The study is partly based on direct observation by an observer as a participant in a special housing, and on semi-structured interviews with seven respondents, three of them staff and four residents in the same nursing home. For the results and analysis section, we use the Grounded Theory as a method which constructs a parallel between data processing and analysis of the interviews, where we first encode, categorize and create themes.

Syftet med vÄr undersökning var att synliggöra tvÄ förskolors arbetssÀtt för att uppnÄ de strÀvansmÄl i LÀroplan för förskolan, Lpfö98, som rör estetiska uttrycksformer. Vi ville undersöka om det fanns tydliga skillnader eller om arbetssÀttet pÄ en musikprofilerad och en ickeprofilerad förskola Àr likartat. De frÄgor vi utgick frÄn var Hur arbetar pedagogerna pÄ en profilerad förskola för att nÄ mÄlen i lÀroplanen? Hur arbetar pedagogerna pÄ en förskola utan specifik profilering för att nÄ mÄlen i lÀroplanen? Vad finns det för skillnader och likheter i dessa arbetssÀtt? Vi valde att anvÀnda oss utav kvalitativa intervjuer och aktiva observationer för att samla in empirin. Vi intervjuade sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor i SkÄne.

Att lÀrare utför merparten av arbetet i relation till andra mÀnniskor kan tÀnkas skapa sÀrskilda villkor för arbetet. Artikeln avses att belysa anvÀndbarheten hos artikelns fyra empiriska material vid studier av relationsarbetets villkor. SÀrskilt intresse Àgnas Ät organiseringen av de delar av arbetet som innefattar en lÀrare-elev-relation. Materialen omfattar tretton lÀrare inom specialpedagogisk verksamhet frÄn grundskolans tidigare Är till gymnasieskolan. Analysbegreppen Àr kommunikation, notistagande samt aspekterna avsikt, tid och rum.

I den hÀr uppsatsen undersöks, genom ett exempel frÄn finkrögarbranschen, hur frÀmjandet av företagande inom kreativa nÀringar i Sverige tenderar att reproducera uppdelande och ojÀmna könsroller. Och hur detta strider emot den politiska diskursen i Sverige idag. Samtliga tolv Ärs nomineringar frÄn Dagens Nyheters restaurangpris, Gulddraken, utgör tillsammans med fem intervjuer genomförda pÄ krögare och journalister det empiriska materialet. Entreprenörskapsteori gjord ur ett genusperspektiv och Floridas teori om den kreativa klassen utgör teorin för studien. Analysen bygger pÄ homosociala processers samverkan med diskursen kring entreprenörskap och Floridas (2006) teori om den kreativa klassen.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa evidens av akupunkturbehandling som smÀrtlindring vid lÄngvarigt smÀrttillstÄnd. Resultatet baserades pÄ 15 kvantitativa empiriska studier frÄn databaserna Cinahl och PubMed. Dessa valdes utifrÄn relevans för studieomrÄdet och granskades sedan med hjÀlp av en granskningsmall. Studier med medel eller hög kvalitet utifrÄn mallen inkluderades i litteraturstudien. En modifierad innehÄllsanalys anvÀndes, som utformade följande kategorier; smÀrtlindring vid olika akupunkturtekniker, evidens som talar för Àkta akupunktur samt smÀrtlindring över tid.

In this text, composer Kristoffer Aronsson invites us into his mind. In a sincere and sometimes straightforward way, he tries to communicate his impressions and reflections about art, music and the creative process behind the solo guitar piece Tahini in the shape of gas..

Studien syftar till att identifiera faktorer vilka kan frÀmja ett ökat turismföretagande.Det Àr en kvalitativ studie som frÀmst baseras pÄ 21 intervjuer som genomförts inomdet omrÄde som den empiriska delen av studien omfattar, Destination LÀckö Kinnekulle,vilket innefattar Götene och Lidköping med omnejd.Studien visar att de flesta insatser som genomförts har viss positiv inverkan förturismnÀringen, men pÄ olika sÀtt. TurismnÀringen Àr omfattande och pÄverkas av mÄngaaspekter i samhÀllet. De som frÀmst startat turismföretag Àr inom studien kvinnor som drivsav ett brinnande intresse och som ser företagandet mer som en livsstil. Turismföretagarnabesitter sjÀlva kunskap, kreativitet och förmÄga att driva verksamheten. De efterfrÄgar stödoch konkreta nÀtverk frÀmst rörande marknadsföring, finansiering och alla de regelverk somomgÀrdar turismföretagare.

ForskningsfrÄga: Vad karaktÀriserar framgÄngsrik gerillamarknadsföring? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att tydliggöra de vÀsentliga inslagen i gerillamarknadsföring för att öka förstÄelsen för denna marknadsföringsmetod. Vi gör detta genom att analysera och klarlÀgga kÀrnan i gerillamarknadsföring, metodens olika inslag samt dess styrkor och svagheter. Vi kommer sedan att analysera den funktion gerillamarknadsföring kan ha i företags och organisationers samlade marknadsföring. Metod: Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ studie som utgÄtt frÄn en deduktiv ansats med en induktiv karaktÀr. Den empiriska datainsamlingen gjordes frÀmst utifrÄn semistrukturerade intervjuer med respondenter med spetskompetens inom det valda forskningsÀmnet. Slutsats: VÄr studie visar att framgÄngsrik gerillamarknadsföring karaktÀriseras av stor kreativitet, men att gerillaaktiviteten inte fÄr ta över budskapet.

Under en tioÄrsperiod frÄn mitten av 1960-talet byggdes en miljon nya bostÀder genom Miljonprogrammet, detta för att rÄda bot pÄ den bostadsbrist som dÄ rÄdde i de svenska stÀderna. Bilden av dessa omrÄden har gÄtt frÄn att vara moderna stadsdelar med annorlunda arkitektur till att vara boplatsen för ?de andra?. Stadsdelarna har blivit etniskt segregerade och bebos till stor del av personer som har rötter i utlandet. En av dessa stadsdelar Àr KronogÄrden i TrollhÀttan, dÀr projektet Trygg i TrollhÀttan arbetar för att förbÀttra tryggheten i omrÄdet.

Uppsatsen behandlar styrningsverktyg i arbetet mot ett ekologiskt hÄllbart samhÀlle, av kommuner nyttjade styrmedel och de boendes uppfattning av dessa. Fokus ligger pÄ de boendes respons pÄ miljömÄl i uppbyggnaden av den ekologiska stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm.Med hjÀlp av kvalitativ metod och djupintervjuer med 14 boende studeras de styrmedel som anvÀnds för att pÄverka och förÀndra de boendes miljöbeteende, de boendes instÀllning till dessa samt vilka drivkrafter som finns bland de boende för att agera miljövÀnligt.De aktuella styrmedlen; regleringar, ekonomiska styrmedel och informativa styrmedel presenteras med hjÀlp av citat frÄn intervjuerna och redovisas utifrÄn strukturell, positionell samt individuell nivÄ. Dessutom redovisas meso-kontextens pÄverkan samt individens egna drivkrafter för miljöbeteende.Teorier som tas upp och relateras till det empirirska materialet Àr makt, governmentality samt relevant urban- och miljöforskning. I resultatet framkommer exempelvis att de boende efterfrÄgar inbyggda lösningar för ett miljövÀnligare samhÀlle. I diskussionen resoneras bland annat kring den krock som kan finnas mellan de olika diskurserna; miljövÀnlighet och senmodernitet..

Kognitiv beteendeterapi har pÄ senare Är fÄtt allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika mÄlgrupper, och en sÄdan mÄlgrupp Àr kriminella killar i ungdomsÄren. MÄnga behandlingshem som riktar sig till denna mÄlgrupp sÀger sig anvÀnda KBT. I vÄr studie undersöker vi hur fyra olika hem för vÄrd eller boende (HVB) anvÀnder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, frÀmst metaanalyser, som med stor samstÀmmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna mÄlgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod.

För att finansiell rapportering ska ge lÀsaren en sÄ klar bild som möjligt krÀvs en viss grad av harmonisering och upprÀttande av redovisningsstandards. Risken blir annars att redovisningen inte blir jÀmförbar och transparent. I december 2001 kom RedovisningsrÄdets Akutgrupp med ett uttalande som sa att koncernbidraget ska redovisas efter ekonomisk innebörd istÀllet för, som tidigare, en bokslutsdisposition i resultatrÀkningen. Det problem som dÄ uppstod var hur de företag som följde, och följer, BokföringsnÀmnden skulle göra. DÀrför har BokföringsnÀmnden under 2006 och 2007 skickat ut remisser med förslag pÄ hur koncernbidraget i framtiden ska redovisas.