Den föreliggande studien av Nya språket lyfter syftar till att undersöka vilka skriftspråksdiskurser (Ivani?, 2004; Liberg & Säljö, 2010) som konstitueras i diagnosmaterialet samt att jämföra talet inom dessa diskurser med hur man inom olika forskningstraditioner ser på språk och språkhandlingar. Det analytiska rastret i den diskursanalys som genomförts av Nya språket lyfter har utgjorts av Ivani? uppdelning av språk och språkhandlingar i fyra lager: texten och dess formaspekter, läsarens och skrivarens kognitiva processer, den sociala kontexten för läsandet och skrivandet samt sociopolitiska aspekter av helheten. Resultatet visar att bedömningsdelen i materialet i stor utsträckning fokuserar på formaspekter av elevernas läsande och skrivande samt elevernas kreativa handlande.

Vi ville utforma en lektionssekvens för två klasser, sammanlagt 44 elever, på Naturvetarprogrammet på gymnasiet i årskurs 3. Med utgångspunkt i teorier om att människan har olika intelligenser byggde vi upp en lektionssekvens. Målet var att lektionerna skulle vara varierande så att olika intelligenser hos eleverna kunde lyftas fram, eleverna skulle också få möjlighet att använda sin kreativitet. För att skapa intresse ville vi att undervisningsmaterialets plats i verkigheten skulle bli tydlig. Under de förutsättningar som gavs på vår partnerskola delade vi in lektionssekvensen i två delar. Den första delen skulle vi lära ut formen och uppbyggnaden av en bakteriecell.

Då innovation har kommit att bli Sveriges konkurrensfördel är det idag än viktigare att vara kreativ på ett effektivt sätt. Fokus från att endast effektivisera produktion har övergått till att även effektivisera produktutveckling. Svårigheten ligger i att produktutveckling består av kreativt arbete, vilket kräver variation och iteration. Därmed bör en balansgång finnas mellan det systematiskt effektiva och det oförutsägbara kreativa arbetet.Studien syftar till att ta reda på hur företag arbetar med effektivitetshöjande åtgärder i praktiken och hur dessa kan kopplas ihop med filosofin Lean produktutveckling (LPU), samt undersöka på vilket sätt effektivitetsåtgärderna påverkar kreativiteten. Vidare syftar studien till att se om LPU möjliggör en balansgång mellan effektivitet och kreativitet.

The aim of this masters thesis is to examine how some childrens librarians in public libraries reason about Wahlströms series books. During the 1970s, there was a discussion about the series books, and the general meaning was, among other things, that the books should not be available at libraries. Therefore, we also want to study if the arguments for and against the series books presented today are any different than those presented in the 1970s. For this examination, two methods have been used. We have done qualitative interviews with nine childrens librarians, and in order to find the arguments presented in the 1970s, we have studied the literature regarding the mentioned discussion.

Den här uppsatsen handlar om bildförståelse, eller snarare om hur man kan arbeta med bildförståelse. Det är inte en uppsats om den metodik som förordas av mig, utan en undersökning som försöker se hur olika lärare arbetar med bildförståelse, samt jämföra deras olika metoder på någon slags gemensam grund. Jag har använt mig av olika intervjuer, inspelade och nedskrivna, samt insamlat övningar om bildförståelse från de lärare jag intervjuat. Vidare har jag försökt sätta mig in i dessa lärares situation genom litteraturstudier. Det har visat sig att samtliga lärare agerar med eftertanke, och att deras övningar är jämförbara.

I min studie har jag intervjuat sammanlagt åtta pedagoger inom uteförskola, traditionell förskola och skola. Syftet med studien var att ta reda på likheter och skillnader i pedagogernas syn på utomhuspedagogik. Vidare ville jag skaffa mig uppfattning om pedagogernas resonemang om fördelar och nackdelar med utomhuspedagogik samt hur utevistelsen påverkar barns lärande. Alla pedagoger ansåg att utomhuspedagogik innebär aktiviteter/lektioner utomhus som är utformade på ett lärande sätt och några talade om uteövningar som främjar barnens lärandeprocess. Pedagogerna såg många möjligheter med utomhuspedagogik, bland annat att barnen blir lugnare och piggare utomhus som främjar lärandeprocessen.

Denna studie kom till för att undersöka hur kvinnligt ledarskap tolkas på det statligt ägda företaget Svenska Spel. Sverige är ett land som har klara riktlinjer för hur jämställdhetsarbete skall bedrivas och allt fler kvinnor framträder idag på höga positioner. Syftet med föreliggande undersökning var att öka vår förståelse för hur kvinnligt ledarskap på Svenska Spel uppfattas och få en inblick i de kvinnliga chefernas upplevelse samt ta del av de manliga chefernas resonemang. Elva chefer har intervjuats och sedan bearbetades dessa intervjuer utifrån en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att kvinnorna upplever en viss ambivalens i sin roll som kvinna och chef.

Bakgrund:I bakgrunden redogörs för litteratur om Reggio Emilias filosofi samt det arbetssätt somförespråkas. I Reggio Emilia har de en stark tro på barnen. De ser dem som kompetenta, rikaoch fulla av nyfikenhet till att vilja lära sig saker. Barnen och pedagogerna arbetartillsammans i projekt, pedagogerna utgår från barnens intressen och ser sig själva sommedforskare. Miljön inspirerar barnen till kreativitet, genom dokumentation/reflektionsynliggörs och utvecklas verksamheten framåt.Syfte:Syftet med undersökningen är att ta reda på hur några pedagoger inom Reggio Emiliainspirerade förskolor uppfattar Reggio Emilias filosofi.

Syftet med min studie var att undersöka hur bildlärare på gymnasiets estetiska program uppfattade begreppet personligt uttryck samt hur de resonerade kring metoder för att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna. Begreppet, som förekommer på flera håll i skolans styrdokument, upplevs av många pedagoger som diffust. Undersökningen bygger på litteraturstudier samt kvalitativa forskningsintervjuer, med fyra stycken bildlärare. Resultat visade, att de deltagande lärarna, hade varierande föreställningar kring begreppet. Samtliga lärare bedömde att de arbetade med att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna och deras resonemang kring metoder resulterade i olika tillvägagångssätt.

?Ska vi förändra oss nu igen?? Det börjar bli ett ganska medfaret talesätt, men samhället förändras i ett allt snabbare tempo. Omorganisation är ett mångskiftande fenomen i den offentliga sektorn. Jag har i min uppsats studerat en omorganisation inom sjukvårdens serviceverksamhet. Mina frågeställningar om fenomenet omorganisation var; Upplever personal sig delaktiga och känner de att de har fått tillräckligt med information? Har de förväntningar eller farhågor om sin anställningssituation inför den nya förvaltningen? Syftet med denna uppsats var att kartlägga personalens upplevelser inför en omorganisation.

Parenting and parental leave in a career context is a highly topical subject in which discussions about gender equality and corporate discrimination against parents occur daily. Media has recently raised the theory of parenting and parental leave as having positive impacts on personal development, such as creativity enhancement, which may promote the individual's work performance. Despite the subject's significant value for society and organizations, no scientific research is to be found. This paper examines how an individual's creativity at work is affected when becoming a parent and if parental leave has any contributory effect. Furthermore, the paper identifies and scrutinizes four creativity theories that may help explain these changes in creativity.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare på låg- och mellanstadiet i grundskolan ser på faktorer som påverkar deras handlingsutrymme vid störande beteende i klassrummet och våld mellan elever. Finns det skillnader i hur lärare och rektorer uppfattar lärarnas handlingsutrymme? Kan skolans eventuella skolkod påverka hur lärarna handlar? Har de befogenheter och disciplinära åtgärder som har tillkommit i den nya skollagen någon inverkan på lärarnas handlingsutrymme? För att undersöka lärarnas resonemang användes halvstrukturerad intervju. Analysverktyget hermeneutik tillämpades för att analysera den transkriberade texten för att finna svar på denna studies syfte och frågeställning. Lärarens handlingsutrymme visade sig påverkas av olika faktorer inom skolans värld som skolkod, ramfaktorer och skollag.

Vad är en sakskada?Trots att begreppet sakskada är grundläggande saknar det klar definition. I praktikenleder detta till gränsdragningssvårigheter mot såväl begreppet ren förmögenhetsskadasom begreppet fullgörelseansvar. När fråga uppstår om ett inträffat händelseförlopp utgörsakskada rör det sig ofta om ärenden för en ansvarsförsäkring. En sedvanlig ansvarsförsäkring omfattar person- och sakskada, men inte ren förmögenhetsskada eller fullgörelseansvar.

Konkurrensen på dagens marknad ser i dag annorlunda ut än vad den gjorde förr. Vi har fått fler och rörligare kunder och vi har fått in fler och större aktörer på marknaden. Dessa faktorer påverkar i dag handeln för småföretagare på den lokala marknaden. Att i dag kunna hävda sig på marknaden är svårt för små företag då de ofta inte har tillräckligt med resurser såsom pengar och kunskap om hur man når konsumenterna. Detta gör att de ofta blir lidande till fördel för de stora företagen på marknaden.

Syftet med den här undersökningen är att göra en undersökning kring grundskollärare som undervisar i samhällsorienterade ämnen från årskurs 2 till 9 och hur de resonerar kring individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen och formativ bedömning samt korrelationen mellan dessa. Syftet är även att se hur dessa resonemang överensstämmer med Skollagen och för att utröna vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom området. Resultaten visar att lärarna upplever en brist på ledning från Skolverkets håll hur dessa dokument ska användas samt hur dessa är utformade. Pedagogerna upplever också att det kan behövas en statlig standardisering i dokumenten för att utöka och tydliggöra elevdokumentationen samt utveckla och förbättra de formativa funktionerna i dessa dokument. Resultaten pekar på att lärarnas attityder och uppfattningar om IUP, skriftliga omdömen och formativ bedömning stämmer väl överens med Skollagen (Utbildningsdepartementet, 2010)..