Människor upplever ånger dagligen, och beroende på vilka beslut som fattas kan vissa beslut ångras mer än andra. Därför undersöktes skillnader i typer av ånger med hjälp av webbenkäter som delades via Facebooks PM funktion. 80 deltagare ingick där de fick beskriva två saker som de ångrade mest att de hade gjort samt två saker som de ångrade mest att de inte hade gjort. Dessa skattades sedan på hur mycket de ångrade det samt hur pass viktigt/allvarligt de upplevde det. En signifikant skillnad upptäcktes där saker som de ångrade att de inte hade gjort skattades som viktigare/allvarligare än det som de ångrade att de hade gjort.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur textillärare upplever att den yttre miljön i textilslöjdsalen kan påverka den kreativa processen hos eleverna och hur slöjdsalen i så fall kan utformas. Studien bygger på intervjuer med fem textillärare som är eller har varit verksamma inom grundskolan i ämnet textilslöjd.Det teoretiska forskningsperspektiv som studien utgår ifrån i huvudsak är den sociokulturella teorin som bygger på Lev Vygotskijs tankar och forskning. Vidare har perspektiv från ramfaktorteorin tagits i beaktande. Studien visar att alla de intervjuade textillärarna menar att ytorna i textilslöjdsalen, det vill säga både golvytor, väggytor, bordsytor och förvaringsytor ska vara tillräckligt stora för att de ska kunna rymma de innehållsmässiga beståndsdelar som textillärarna anser behövs för att stimulera elevernas kreativitetsutveckling. Textillärarna menar att eleverna ska ha ordentligt med arbetsytor när de arbetar och att elevernas pågående arbeten ska kunna förvaras i tillräckligt stora förvaringsutrymmen i textilslöjdsalen.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka sista årets gymnasieelevers val. Uppsatsen utgår från tre frågor. Hur beslutsprocessen ser ut, om någon person påverkat till beslut och att se beslut från ett samhälls-och skolperspektiv.Undersökningens resultat utgjordes av tre teman: Personer som påverkar till beslut och ?modernitetens följder? och analys av interaktionen av fokusgrupperna. Eleverna val tyder på att de känner en viss tillit till personer i sin närhet så som familj och vänner.

Ordbehandlaren är idag det verktyg som är vanligast vid författande av uppsatser och rapporter. Anledningen till ordbehandlarnas popularitet är att de ger stor kreativ frihet till anv ändarna. I takt med att ordbehandlarna har blivit allt mer avancerade, har också fler och fler funktioner f ör typsättning och utforming av dokumentens utseende utvecklats.Detta kan vara h ämmande för den kreativa skrivprocessen. Detta examensarbete visar hur man kan l åta själva skrivprocessen vara separerad från typs ättningen och utseendehantering. Genom att med hjälp av olika tekniker utveckla en webbaserad applikation visar denna uppsats hur separationen kan fungera i praktiken.Resultatet av examensarbetet är en prototyp av en webbaserad applikation som är tänkt att underl ätta författandet av uppsatser..

This paper addresses the need to review the modern presentation of textile archaeology in museums. It is time to look at textiles in archaeology with new eyes. The reality behind archaeological textilestudy is holistic, embracing many different aspects of society. The presentation of textiles has in my opinion become old-fashioned. I will show in my paper that Jonathan Adams? `seven constraints´ model, developed for research on ancient ships, can also be applied to textile research.

Energimätning och övervakning kan bidra till minskad energiförbrukning genom att hjälpa en användare att ta beslut över energianvändandet. Valet av examensarbete gjordes p.g.a. behovet att ge användarna möjlighet att påverka sin energiförbrukning och övervaka sina elprodukter. Ett koncept togs fram där toppvärden på spänning och ström, effektfaktor, spänning-ens vågform, aktiv, reaktiv och skenbar effekt mättes. Samtliga värden skickades till en server som lagrade informationen och innehöll en hem-sida för presentation.

The purpose of this work was to observe fifth grade students in their creative work, how they act and how gender roles appear in the creative work. The background to this work is that I want to examine whether there is any difference in gender roles, when students are working creatively and on their compliance with, the sexes, typical similarities and differences that exist.Observational study showed that girls and boys in the class I observed, in general, has followed traditional gender patterns that exist in our society. With typical gender patterns, I mean that girls are expected to be quiet, talented and helpful and the boys are expected to speak loud and more often than the girls. The girls were, on balance, quieter and more tranquil than the boys who had difficulties to sit still and wanted to be seen and heard more widely..

Bakgrund: I Sverige ökar immigrationen för varje år; därmed söker sig fler individer som härstammar från andra länder och kulturer till den svenska sjukvården. Sverige har lagstiftat att hälso- och sjukvårdspersonal skall ge varje individ likvärdig sjukvård.Kommunikation utgör en viktig del i kontakten mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal. Språk- och kulturella barriärer kan leda till bristande sjukvård för patienten. Detta medför att sjukvårdspersonal kan uppleva att de gör ett sämre jobb vilket kan leda till frustration.Syfte: Syftet med studien var att belysa och utforska dietisters upplevelser av språk- och kulturella barriärer vid mötet med patienter med annat modersmål än svenska.Metod: Utifrån en kvalitativ forskningsmetod intervjuades sex kliniska dietister. Vid intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide.

Arbetsmetod och urval. Vi ville studera publicistiska beslut och etiska överväganden i samband med medierapporteringen kring Sven Otto Littorins avgång. Affären Littorin..

Munkfors kommun är en kommun som har haft en negativ befolkningsutveckling under en tid då det är brist på unga människor och barnfamiljer. Denna utveckling skapar problem eftersom det bl.a. hotar skolornas bevarande. Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga inpendlarnas synsätt på Munkfors kommun. Vi har arbetat utifrån denna problemformulering: Vilka faktorer är det som gör att inpendlarna inte bosätter sig i Munkfors utan istället väljer att pendla till kommunen varje dag för att arbeta? De tre övriga frågeställningarna lyder: Vad anser inpendlarna saknas i Munkfors? Vilka förändringar måste ske för att få inpendlarna att flytta till Munkfors? Vad är kännetecknande för dem som kan tänka sig att flytta till Munkfors? I den teoretiska referensramen har vi haft med saker som platsbegreppet, platsidentitet, vad som är positivt respektive negativt med att pendla, hur beslut om pendling eller flyttning tas och hur/vad människor tänker när de tar ett sådant beslut samt vilken sorts människor i allmänhet det är som är mest benägna att flytta och pendla..

The chosen task in this thesis is to compare two projects of importance on the impact on the approach to graffiti in Norrköping and Göteborg. My main source for empirical findings was interviews. I have examined the Norrköping project Canslit including legal graffiti walls and a graffiti school and the political process around it. This was compared to the Göteborg project kulturprojekt Röda Sten, which is a cultural center that happens to be covered in illegal graffiti. The conclusion was that due to the very detailed plans and well-functioning communications between actors in the Norrköping project, this has resulted in a creative, tolerant approach to graffiti still with low rate of illegal graffiti.

I Halmstads kommun beslutades år 1989 om behovet av en ny deponi, år 2006 togs beslutetom lokaliseringen Kistinge. Under 2011 låg detaljplanen för beslut varpå berörda medborgarestartade en aktionsgrupp i förhoppningen att kunna påverka politikerna att tänka om ochförlägga deponin längre från bebyggt område. Fenomenet medborgargrupp av detta slag ärextra intressant i ett land som Sverige som präglas av hög tillit till statliga institutioner. För attbesvara våra frågeställningar om de tre aktörsgrupperna; medborgare, politiker ochtjänstemäns upplevelse av delaktighet, process och beslutsfattande i ärendet har vi med hjälpav idealtyper, som är utformade från tidigare forskning på området, försökt fånga derasupplevelser av ärendet utifrån ett legitimitetsperspektiv. Vi kom fram till att medborgarna harhaft en låg upplevelse av legitimitet samtidigt som politiker och tjänstemän har haft en högupplevelse av legitimitet i ärendet om deponin i Kistinge..

Implementeringsproblematik är något man inte sällan stöter på när politiska reformer skall genomföras. Problematiken ligger i att de beslut som fattas inte genomförs på det sätt beslutsfattarna avsett. Flera forskare, både internationella och nationella, har försökt hitta svar på vart i processen problematiken ligger. Således har de också kommit fram till olika svar och lösningar. Syftet med denna uppsats är att ur ett implementeringsteoretiskt perspektiv studera förutsättningarna för implementeringen av riktlinjerna utbildningsval ? arbete och samhällsliv i förordningen ?Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011?.

I denna reflekterande rapport beskrivs processen av arbetet med att skapa en introduktion till spelet Dreamlords the Reawakening (vidare benämnt som Dreamlords). Verket består av ett designdokument (se bilaga), tre spelbara uppdrag samt en serie texter som syftar till att instruera spelaren om hur Dreamlords går till. Inledningsvis ges en bakgrund till Dreamlords historia, genre och målgrupp samt syftet med verket och de mål som har satts upp. Rapporten beskriver sedan förarbetet, planeringen, designdokumentet och det praktiska arbetet. En reflektion kring de val som gjorts under framställandet av verket belyser sedan den kreativa processen.

Denna studie handlar om de svårigheter äldre upplever i ordinärt boende och orsakerna till att de önskar flytta till servicehus. Dessutom undersöks om de äldre upplever att de har möjlighet att påverka beslut som fattas beträffande deras boendeform. I den kvalitativa studien intervjuade jag fyra personer varav två redan bodde på servicehus och de andra två ville flytta till servicehus. De äldre upplevde att bristen på gemenskap och samverkan i aktiviteter samt otrygghetskänsla i det ordinära boendet var grunden till att de ville bo på servicehus. Samtliga respondenter ansåg att servicehus innebar en större trygghetskänsla och gav möjlighet till gemenskap.