Vårt mål med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan på elevernas lärande ur ett lärarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lärare på olika skolor, både moderna och äldre skolor som är i behov av renovering för att få en bredd och se om lärares tankar och uppfattningar varierar.Med fysisk klassrumsmiljö så har vi inriktat oss på möbleringen, design och funktion. Där det bästa utifrån aspekter på trivsel och inlärningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lärare för barn i de tidiga åldrarna, skolår 1-3, för att lyssna och få ett värde till varje enskild lärares uppfattningar.Syftet med vår undersökning var att få reda på lärares olika uppfattningar hur de tänker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hänger ihop då lärare planerar så barnen får den bästa lärande miljön i klassrummet.Frågeställningar som vi har arbetat med är:? Vilken betydelse anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lärande?? Hur anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsättningar för att lära?? Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lärarna bidrar till en Kreativ lärandemiljö?.

Vårt mål med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan på elevernas lärande ur ett lärarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lärare på olika skolor, både moderna och äldre skolor som är i behov av renovering för att få en bredd och se om lärares tankar och uppfattningar varierar.Med fysisk klassrumsmiljö så har vi inriktat oss på möbleringen, design och funktion. Där det bästa utifrån aspekter på trivsel och inlärningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lärare för barn i de tidiga åldrarna, skolår 1-3, för att lyssna och få ett värde till varje enskild lärares uppfattningar.Syftet med vår undersökning var att få reda på lärares olika uppfattningar hur de tänker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hänger ihop då lärare planerar så barnen får den bästa lärande miljön i klassrummet.Frågeställningar som vi har arbetat med är:? Vilken betydelse anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lärande?? Hur anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsättningar för att lära?? Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lärarna bidrar till en Kreativ lärandemiljö?.

Kreativitet är resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmågor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur Kreativitet är relaterat till självkänsla, ålder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 år deltog. Ett tredelat test användes med frågor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett självkänslatest (?Jag tycker jag är?) samt ett Kreativitetstest (Unusual Uses test).

Denna uppsats beskriver min designprocess, från uppdrag till den färdiga produkten. Uppdraget har varit att göra en artefakt till Boda Borg i Karlskrona. De vill ändra uttrycket i sin korridor och jag har designat ett koncept som kan förändra korridoren till att bli mer lekfull och Kreativ, samt försökt få in in företagets identitet mer i inredningen.Vidare beskriver jag min process där jag utforskar vad lekfull design är, samt hur jag har kopplat tv-spel till att bli inspiration åt ett inrednings-koncept för Boda Borg korridorer.Detta följs sedan av att jag har designat en sittmöbel med inspiration från Nintendo 8-bit och med hjälp av min syn på lekfull design. Jag har använt mig av olika designmetoder och mycket skissande för att komma fram till form och färg på möbeln. Jag har tänkt på hur den ska placeras i samman-hanget.

Den här studien undersöker teoretiska definitioner av Kreativitet, förhållandet mellan Kreativitet och kunskap, och låtskrivares strategier för att uppnå Kreativitet. Låtskrivande är den skapandeprocess som ska resultera i en färdig musikprodukt. Kreativitet innebär brytande av gamla regler och konventioner för att skapa någonting nytt. Varje musikgenre har specifika regler och konventioner för hur den ska låta och uppfattas, vilket då innebär att man måste ha kunskap om dem för att kunna skriva musik inom den valda genren. Detta kan få låtskrivarprocessen att förefalla som ickeKreativ, trots att låtskrivande är känt som en konstnärlig och Kreativ uttrycksform.

Entreprenörskap är ett begrepp som blir alltmer populärt och idag a?r det reglerat att entreprenörskap ska finnas på schemat inom nästan alla utbildningar. Begreppet konstnär däremot är ett begrepp som inte är lika självklart och populärt inom utbildningsväsendet. Att utbilda sig inom en Kreativ industri leder inte alltid till en anställning utan istället uppmuntras det till en egen verksamhet som frilansare. Då kultur och ekonomi länge setts som motsatser blir kombinationen av den Kreativa skaparen och den strukturerade företagaren inte alltid självklar.

Att vara Kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av Kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till Kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur Kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på Kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgår det att de Kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara Kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den Kreativa staden.

Multipel Skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som kan medföra handikapp och även utgöra ett hot mot livet självt. Sjukdomen konfronterar ofta människan med upplevelser av lidande. Det är viktigt att vårdpersonal känner igen lidande då de i arbetet möter fenomenet dagligen. Först när vårdaren ser lidande kan det lindras. Studiens teoretiska referensram utgår från professor Katie Erikssons studier om lidande och tar fasta på definitioner av lidande och hur man kan lindra det.

Kultursatsningar motiveras idag samhällsekonomiskt med kulturens positiva externa effekter i form av kulturturism, multiplikatoreffekter och förbättringar av en regions image. Den här uppsatsen vill infoga ett nytt perspektiv i diskussionen om kulturens samhällsekonomiska nytta genom att lyfta fram den Kreativitetshöjande potential som finns i de olika konstnärliga uttrycksformerna som musik, teater, litteratur, bildkonst, dans, o.s.v. En Kreativ förmåga att komma på nya idéer har alltid varit viktig för att en ekonomi ska utvecklas. Enligt nya rön ifrån Richard Florida, professor i regional ekonomisk utveckling vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, så står vi dock vid ett nytt ekonomiskt strukturskifte där Kreativiteten kommer att spela en alltmer avgörande roll för den ekonomiska tillväxten. Uppsatsens hypotes är att aktiv ?kulturkonsumtion? kan öka Kreativitetsnivån hos individer och att kultursatsningar på det sättet bidrar till den regionala ekonomiska tillväxten.

Detta arbete är en studie i hur Kreativitet på arbetsplatsen kan understödjas med hjälp av planlösningen. Genom kvalitativ och kvantitativ insamling av empiri samt litteraturstudier har ett gestaltningsförslag skapats för att lösa detta problem. Delarna jag tittat på visar att det är viktigt att möjliggöra möten, både planerade och spontana. Ett annat sätt är att tillåta inkubation på olika sätt, det kan vara genom umgänge eller genom att få göra något annat vid sidan av sitt idéarbete. En annan faktor kan vara att arbeta med ljusinsläpp och utsikt. Genom att tillåta rummen ha olika funktioner ger man flexibilitet till arbetsplatsen, något som också kan främja Kreativitet.

Kreativitet är resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmågor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur Kreativitet är relaterat till självkänsla, ålder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 år deltog. Ett tredelat test användes med frågor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett självkänslatest (?Jag tycker jag är?) samt ett Kreativitetstest (Unusual Uses test).

Entreprenörskap är ett begrepp som blir alltmer populärt och idag a?r det reglerat att entreprenörskap ska finnas på schemat inom nästan alla utbildningar. Begreppet konstnär däremot är ett begrepp som inte är lika självklart och populärt inom utbildningsväsendet. Att utbilda sig inom en Kreativ industri leder inte alltid till en anställning utan istället uppmuntras det till en egen verksamhet som frilansare. Då kultur och ekonomi länge setts som motsatser blir kombinationen av den Kreativa skaparen och den strukturerade företagaren inte alltid självklar.

Att vara Kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av Kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till Kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur Kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på Kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgår det att de Kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara Kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den Kreativa staden.

?Examensarbetet behandlar frågor om synen på hantverk och vilken betydelse det har på gymnasieskolans hantverksprogram. Huvudfrågeställningen är vad "hantverk" betyder utifrån Skolverkets styrdokument om hantverksprogrammet. Hantverksbegreppet undersöks ur flera betydelsenivåer. Idén om hantverk och dess påverkan på den enskilde individen synliggörs.

Varje år behandlas ungefär 8000 personer i slutenvård för malign tumör i bröstkörteln. Bröstcancer är idag en av de vanligaste dödsorsakerna hos medelålders kvinnor i Sverige. När kvinnor drabbas av bröstcancer är det viktigt att de får den information de behöver. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av information i samband med undersökning och behandling hos kvinnor som drabbats av bröstcancer. Elva vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys.