Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra lärare som arbetar i årskurs 4-6 på grundskolan har arbetat med Europa under Lpo 94, samt om det kommer bli några skillnader i undervisningen under Lgr 11. Fokus ligger på namngeografi, då det har förts en debatt angående Lgr 11 och hur mycket namngeografi som ska finnas med i undervisningen. I studien undersöks även hur lärarna har och kommer att arbeta med olika läromedel i undervisning om Europa. Genom kvalitativa intervjuer uppger lärarna att de inte kommer att göra stora förändringar från Lpo 94 till Lgr 11 i sin undervisning. De lärare som är mest positiva till namngeografi kommer att använda läromedel som kartböcker och blindkartor i större utsträckning under Lgr 11.

The title of this project: "Istället för träd" translates as "Instead of trees" or "Replacing trees". By looking at different ways of replacing trees in the urban environment through functionality analysis, I study the creative process. To achieve this, I present eleven different ideas, and follow and analyse the process of sketching. One conclusion about the creative process is that it is a non-linear chain of events influenced by factors like method, external impressions and chance. A complete design, "Trasmattan" ("The rag") is presented. It consists of a colourful striped carpet made from rubber surfacing covering part of the sidewalks of the central street "Dragarbrunnsgatan" in Uppsala, Sweden. .

Läroplanen (Skolverket, 2011) och Skollagen (SFS 2010:800) anger att undervisningen ska individanpassas. Skolinspektionen (2011) fastställer att det finns brister i hur skolorna bedriver en sådan undervisning och även min erfarenhet var att detta inbegrep en del utmaningar. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att beskriva, tolka och förstå innebörden i lärares upplevelser av att individanpassa den egna undervisningen samt eventuella relaterade utmaningar. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsteknik, där fem verksamma lärare intervjuades. En hermeneutiskt-fenomenologisk ansats användes som utgångspunkt.Resultatet visade att individanpassa undervisningen inte är lätt att göra, då det är mycket upp till läraren att själv tolka och bedriva undervisningen med de svårigheter det innebär.

Namn: Film i undervisning ? pest eller fest? Ett elevperspektiv.Författare: Katsaras, M och Larsson, T (2007)Examensarbete på lärarprogrammet pedagogik B, 10pSyftet med arbetet är att undersöka och beskriva hur två grupper med gymnasielever uppfattar att film används och har använts i undervisning under sin skoltid. För att få svaren på frågorna skapades två stycken fokusgrupper där varje grupp bestod av fyra till fem elever i årskurs två och tre på gymnasiet. Fokusgrupper kan liknas vid ett gruppsamtal. En grupp kom från ett medieprogram och den andra från ett samhällsvetenskapligt program.

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt uppfattningar om undervisning och lärande i relation till Internetanvändning i skolan skiljer sig mellan gymnasieelever som går yrkesförberedande och som går studieförberedande program. Sammanlagt 55 elever i en gymnasieskola ingick i studien. Datainsamlingen bestod av enkäter. Studiens resultat visade att fler elever i båda grupperna ansåg att Internetanvändning har en positiv inverkan på undervisning och lärande än de som ansåg att inverkan är obetydlig. Ingen elev ansåg att lärande påverkas negativt och en elev ansåg att undervisningen påverkas negativt av Internetanvändning.

Att språket och tänkandet är nära sammankopplade hävdar bland andra Vygotskij. De som håller med honom anser att om man får klä sin nya förståelse i ord förtydligas tänkandet. Syftet med denna rapport var att utforska om samtal mellan lärare och elev kan göra att eleven får en djupare och mer varaktig förståelse för matematiken. Därför valde jag att undersöka hur kommunikationen ser ut i klassrummet samt undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med en dialogisk respektive monologisk undervisningsform.I pedagogiska kretsar har det gjorts mycket forskning kring detta och teorierna kring det dialogiska samtalets positiva inverkan på lärandet är numera relativt vedertagna. Trots detta är det fortfarande den enkelriktade monologiska kommunikationen som är dominerande i den svenska matematikundervisningen i dag.

Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan påverka resultatet av egenvård för patienter med diabetes typ 2 samt att kartlägga gruppundervisningens betydelse och dess innehåll. Studien baseras på 13 vetenskapliga artiklar daterade från år 1991 och fram till år 2003. Litteraturen har sökts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Sökorden som använts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, stöd, sjuksköterska, undervisning och egenvård. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke på litteraturstudiens syfte och frågeställningar.

Att utveckla förståelse för evolutionsteori kan vid första anblicken verka enkelt, men flera studier visar att undervisning många gånger är problematisk och inte leder till begreppsförståelse. Undervisningen om evolution kan ha olika fokus, till exempel begreppsförståelse rörande evolutionen eller att visa utvecklingen som ett historiskt förlopp. Detta arbete har fokus på begreppsförståelsen av evolutionära mekanismer och hur elever utvecklar förståelse av dessa. Vi har haft möjlighet att studera elever i två gymnasieklasser som var i akt att påbörja kursmoment som behandlar evolutionen. Alla dessa elever har en gemensam kunskapsgrund i den svenska grundskolan men kommer nu studera evolution utifrån olika förutsättningar.

I detta arbete undersöks lärarnas inställning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lärare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare år eller gymnasiet. Undersökningen är i metaform där tidigare resultat sammanställs i ett försök att finna tendenser i lärarnas inställning.Dessa svar analyseras och diskuteras därefter utifrån relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer..

Syftet med uppsatsen var att undersöka lärare och elevers inställning till teknikämnet i skolan och om lärarna når ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda på detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkäter. Lärarna intervjuades med hjälp av intervjuguide för att kunna låta intervjun gå i olika riktningar. Eleverna fick enkäter med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar på att undervisning i teknik sker i större utsträckning än förväntat.

Att kunna läsa är inte bara att avkoda bokstäver till ljud utan även att förstå det man läser. Dagens samhälle ger oss ett stort informationsflöde som vi måste ta ställning till. Skolans uppdrag är att ge eleverna stöd i att utveckla läsförståelsen för ett livslångt lärande. Enligt vissa forskare är skolan dålig på att ge elever lässtrategier som hjälper dem till bättre läsförståelse och har traditionellt fokuserat mer på avkodningen. Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med lärare i årskurs 1-3.

Ryms de särbegåvade elevernas särskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar några särbegåvade elevers syn på sin skolvardag och sitt lärande. Dess syfte är att se om, och hur, individanpassad undervisning påverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser på sitt eget lärande. Studien baseras på intervjuer med två flickor och två pojkar i åldrarna 9-12 år. Eleverna går i skolor belägna i Stockholm.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka användandet av drama som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda på detta användes en enkätundersökning bestående av kvalitativa och kvantitativa frågor på en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet från undersökningen visar att drama som pedagogiskt verktyg upplevs ha flera olika effekter för eleverna, både pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen är således att drama inte bara är ett verktyg förbehållet läraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama är också ett betydelsefullt redskap som elever kan använda för sin sociala och emotionella utveckling..

Syftet var att studera matematikundervisningens utveckling genom att beskriva styrdokumentens, läroplanernas och kursplanernas påverkan på undervisningen. Bakgrunden till detta examensarbete är det faktum att många elever uppfattar skolmatematiken som komplicerad och ointressant och att de inte når de uppsatta målen. Metoden som användes var en litteraturgenomgång där matematikundervisningens utveckling studerades. Genom att även utföra en kvalitativ intervjuundersökning kunde fem yrkeserfarna pedagoger beskriva hur de uppfattar denna utveckling och hur det visar sig i deras matematikundervisning. Studien visar att i takt med att samhället utvecklas och förändras utvecklas också styrdokumenten.

Studiens övergripande syfte är att undersöka datoranvändningen i samhällsorienterande undervisning i skolår 4, på två olika skolor i Stockholmsområdet. Undersökningen bygger på fem frågeställningar, vilket bidrar till att belysa lärare och elevers förhållningssätt kring ämnet. För att genomföra studien gjordes en kvalitativ undersökning där observationer, intervjuer samt fokusgruppsintervjuer var de forskningsmetoder som användes för att samla in data. Som teoretiskt avstamp används tankar från behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. I studien tas även tidigare forskning kring ämnet datoranvändning upp.Mitt undersökningsresultat visar att datoranvändningen tar en stor plats i SO-undervisningen.