Art directing i en digital kommunikationsbyrå och att arbeta heltid eller deltid som konstnär är två yrken som har en sak gemensamt. I egenskap av professionella roller har de en nyckeluppgift de måste uppfylla ? att vara kreativa. I denna uppsats fokuserar vi på den kreativa processen vid generering av idéer i områden av digital media och konst för att se om det finns tydliga skillnader eller likheter i hur kreativt arbete för sig inom båda områden. För att jämföra den kreativa processen mellan de två parterna har vi gjort flertalet intervjuer och observationer med yrkesverksamma konstnärer och art directors.

Syfte:Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om införandet av hälsobokslut fått några effekter på sjukfrånvaron. Frågeställningar: Hur redovisas sjukfrånvaron av företagen? Kommenteras vald redovisning av företagen och i så fall hur? Hur har sjukfrånvaron förändrats sedan införandet av obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro?Metod:För att undersöka detta har årsredovisningar från 25 privata företag analyserats. Årsredovisningarna från 2003 har jämförts med motsvarande årsredovisningarna för 2004. Företagen kommer från fem av de största branscherna i Stockholms län.

Syftet med studien var att undersöka gymnasielärares uppfattning om lärobokens roll i svenskundervisningen på gymnasiet, samt hur de resonerar kring sin användning av läroböcker i undervisningen. Det empiriska materialet bygger på 5 semistrukturerade intervjuer med lärare av olika ålder och yrkeserfarenhet. Studiens resultat och analys sätts i relation till befintlig forskning inom området.Resultatet av visar att gymnasielärarna i första hand ser läroboken som ett komplement, eller som ett läromedel av flera. Samt att lärobokens roll i undervisningen varierar baserat på vilken del av svenskämnet, den språkliga eller den litteraturvetenskapliga som läraren talar om. Här framgår att fyra av de fem tillfrågade lärarna upplever sig ha större användning av läroboken både i förarbetet samt den konkreta undervisningen när det kommer till den språkliga delen av ämnet, medan de i större utsträckning använder sig av övrig- eller egenproducerat material i den litteraturvetenskapliga delen av undervisningen.Det tydligaste resultatet som går att utläsa av vår studie, vilket även finner stöd i den befintliga forskningen inom ämnet, är att det som i första hand avgör lärobokens roll i undervisningen är lärarens subjektiva uppfattning om professionen och läraruppdraget, vilket faller tillbaka på den enskilda lärarens behov av kreativ frihet, deras pedagogiska och politiska grundsyn samt deras ämnes- och kunskapssyn..

Den här studien handlar om hur matematiklärare varierar sin undervisning. Syftet med studien är att undersöka vad matematiklärare använder för alternativa undervisningsformer och vad matematiklärare anser om variation i undervisningen.Fem matematiklärare på tre gymnasieskolor har intervjuats och som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade kvalitativa intervjuer använts. Resultatet visar att det finns en skillnad i hur mycket lärarna varierar undervisningen och även åsikterna om variation i undervisningen skiljer sig. Vissa av lärarna förespråkar ett traditionellt undervisningssätt och betonar vikten av mängdträning, medan andra tycker att undervisningen borde varieras mer för att öka elevernas motivation till matematikämnet. Samtliga intervjuade lärare använder grupp- och diskussionsuppgifter i undervisningen och detta är den vanligaste alternativa undervisningsformen som lärare använder sig av.

Bakgrund: I takt med att fler företag blir allt mer kunskapsintensiva ökar konkurrensen om kompetent personal. En konsekvens av detta är att lönesättningen har blivit ett konkurrensmedel, varvid olika typer av optionsprogram uppstått. Redovisningen inom området har dock inte utvecklats i samma takt, varför en rekommendation på området behövs för att redovisningen skall upprätthålla sin trovärdighet. Optionsprogrammen kan betraktas som ett substitut för lön. Utifrån detta torde därför dessa tas upp som en kostnad i årsredovisningen för att ge en mer rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning.

Bakgrund och problem: Som ett steg i konvergeringsprocessen med FASB startade IASB år2006 ett projekt med syfte att skapa en enhetlig standard för värdering till verkligt värde i helaIFRS. I den inledande fasen av projektet utformades ett discussion paper, där denamerikanska motsvarigheten för värdering till verkligt värde, SFAS 157, användes somutgångspunkt. En av de standarder som i hög grad innefattar värdering till verkligt värde ochsåledes berörs i stor utsträckning av projektet är IAS 39, redovisning och värdering avfinansiella instrument. Värdering av finansiella instrument är ett komplext och vidaomdebatterat område vilket har uppmärksammats speciellt under finanskrisen då mycketkritik har riktats mot SFAS 157. Definitionerna av verkligt värde skiljer sig i dagsläget mellanSFAS 157 och IAS 39 och organisationer runt om i världen har ställt sig kritiska till en direkttillämpning av den amerikanska definitionen eftersom den anses vara för marknadsbaserad.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur den praktiska redovisningen enligt IAS 39 kantänkas påverkas om IASB inför värderingsmetoderna i SFAS 157, samt beskriva vilkauppfattningar sakkunniga har kring dagens sätt att värdera till verkligt värde samt hur dessastämmer överens med definitionen och värderingsmetoderna i IAS 39 och SFAS 157.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har använts där fem intervjuer har utförts för attsamla in studiens empiriska material.

Bakgrund: MRSA är i dagens samhälle ett globalt problem. Denna bakterie producerar ett enzym, vilket gör en del antibiotiska läkemedel verkningslösa. Flertalet MRSA-infekterade patienter upplever negativa känslor till följd av infektionen. Dessa tros orsakas av bristande kunskap hos både sjuksköterskor och patienter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att vara MRSA-infekterad.Metod: I litteraturstudiens resultat har 9 artiklar med kvalitativ ansats sammanställts. Dessa har analyserats med inspiration från det beskrivande metasyntestänkandet.

Miljöfrågan är ett ständigt aktuellt ämne i samhällsdebatten och det gäller för företagen att följa med utvecklingen. Detta har medfört att miljöredovisningarna har ökat stadigt från dess på början på 90-talet fram till idag. Miljöredovisning kan fungera som ett sätt att kommunicera företagets miljöprestationer eller som ett marknadsföringsverktyg. Oavsett vilken anledning företagen har att miljöredovisa så är det viktigt att ta hänsyn till intressenternas krav så att informationen blir användbar.Syftet med uppsatsen är att studera företagens syn på deras miljöredovisning men även hur de arbetar för att möta intressenternas krav. Företagen måste veta hur de ska presentera informationen på ett sådant vis att intressenterna kan använda den.

Offshoreindustrin på Nordsjön sysselsätter ett stort antal offshorefartyg med olika uppdrag för att stödja produktionen av olja och gas. Prospektering av nya oljefyndigheter, bogsering av installationer och att förse installationer med förnödenheter är några av de uppgifter offshorefartyg utför.För att genomföra arbetsuppgifter säkert, använder offshorefartyg och installationer sig av North West European Area Guidelines. Riktlinjer för hur arbeten skall utföras säkert och för att undvika olyckor som kan skada både människa, miljö och ekonomi.Kollisioner mellan offshorefartyg och installationer sker ändå, med varierande konsekvenser. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad som sker på bryggan, ombord på ett offshorefartyg när det skall utföra arbete intill en installation. Rapporten är tänkt att ligga till grund för framtida arbeten som syftar till att öka säkerheten inom branschen.Som datainsamlingsmetod har gruppintervjuer utformade som fokusgrupper använts.

Bakgrund: Besparingar i förskolan har resulterat i större barngrupper och minskad personaltäthet. De flesta förskolor idag är byggda för mindre barngrupper och det ger pedagogerna begränsade möjligheter att utveckla lekmiljön på ett tillfredställande sätt (Björklid, 2005). En kreativ lekmiljö ger näring till leken. Därför är det betydelsefullt att finna former för att öka medvetenheten om miljöns betydelse för barns lärande och utveckling. Engdahl, Hallström- Welén och Rindsjö (1998) visar i sin kartläggningsstudie av den fysiska miljön att de flesta pedagoger inte förändrar i den inre miljön.

Frågeställning:Hur arbetar CreActive för att främja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive främja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlättas mötet mellan människor på CreActive? Finns det förbättringsmöjligheter för att ytterligare främja det sociala kapitalet på CreActive?Syfte:Syftet med studien är att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer även att undersökas kring hur mötet uppstår mellan människor på CreActive som ska främja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fångar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill säga deras uppfattning, tankar och känslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan människor, för att främja det sociala kapitalet. Empirin består av intervjuer med studenter och anställda.Slutsats:Det framgår att studenter inte känner till CreActive i den utsträckning som CreActive vill.

Vi ville utforma en lektionssekvens för två klasser, sammanlagt 44 elever, på Naturvetarprogrammet på gymnasiet i årskurs 3. Med utgångspunkt i teorier om att människan har olika intelligenser byggde vi upp en lektionssekvens. Målet var att lektionerna skulle vara varierande så att olika intelligenser hos eleverna kunde lyftas fram, eleverna skulle också få möjlighet att använda sin kreativitet. För att skapa intresse ville vi att undervisningsmaterialets plats i verkigheten skulle bli tydlig. Under de förutsättningar som gavs på vår partnerskola delade vi in lektionssekvensen i två delar. Den första delen skulle vi lära ut formen och uppbyggnaden av en bakteriecell.

Titel:              K2 i årsredovisningsprogram-          Är årsredovisningsprogrammen anpassad för K2? Nivå:             Examensarbete, kandidatnivå, 15 hp i ämnet företagsekonomi Författare:     Helena Sjödén Handledare:  Fredrik Hartwig Datum:          2012-03-10 Syfte:            Syftet med studien är att undersöka om årsredovisningsprogrammen har anpassats så att ett mindre aktiebolag kan upprätta sin årsredovisning enligt BFNAR 2008:1 (K2). Mina forskningsfrågor är:-          Har årsredovisningsprogrammen anpassats till att upprätta årsredovisning utifrån kraven i K2?-          Finns möjligheten att ge fler upplysningar i årsredovisningen är minimikravet i K2? Metod:          Utifrån skillnaderna i K2 och Årsredovisningslagen (ÅRL) har årsredovisningsprogram på marknaden undersökts i syfte att se om man kan upprätta en årsredovisning utifrån K2-reglerna. Jag har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt då jag utgått från teori och min förförståelse för att gå vidare med att bearbeta och tolka mina undersökningar. Resultat och slutsats:  Utifrån min undersökning av tre utvalda årsredovisningsprogram anser jag mig kunna konstatera att för de allra minsta företagen med en okomplicerad redovisning har årsredovisningsprogrammen anpassats till att kunna upprätta en årsredovisning utifrån K2.

Då innovation har kommit att bli Sveriges konkurrensfördel är det idag än viktigare att vara kreativ på ett effektivt sätt. Fokus från att endast effektivisera produktion har övergått till att även effektivisera produktutveckling. Svårigheten ligger i att produktutveckling består av kreativt arbete, vilket kräver variation och iteration. Därmed bör en balansgång finnas mellan det systematiskt effektiva och det oförutsägbara kreativa arbetet.Studien syftar till att ta reda på hur företag arbetar med effektivitetshöjande åtgärder i praktiken och hur dessa kan kopplas ihop med filosofin Lean produktutveckling (LPU), samt undersöka på vilket sätt effektivitetsåtgärderna påverkar kreativiteten. Vidare syftar studien till att se om LPU möjliggör en balansgång mellan effektivitet och kreativitet.

Från år 2005 måste samtliga börsnoterade företag inom den Europiska unionen (EU) upprätta sin konsoliderade finansiella rapportering i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), tidigare International Accounting Board (IAS). I enlighet med IFRS övergångsregler tillämpades reglerna med retroaktiv omräkning från övergången 2004.Enligt gällande regler för ekonomisk rapportering ska alla statligt ägda företag följa vad som är brukligt för de noterade bolagen inom den privata sektorn. På det sättet implementerades IFRS i den statliga koncernredovisningen.Den svenska staten är den största företagsägaren i Sverige med 50-talet företag av vilka merparten ägs helt av staten och de övriga tillsammans med andra. Staten är även den största ägaren på Stockholmsbörsen vilket innebär ett stort ansvar och ställer stora krav på förvaltningen.Enligt de statliga värderingsreglerna i lagtexten Förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) skall kapitalandelsmetoden tillämpas vid värdering av aktier och andelar i intresse- och dotterföretag. Detta förfarande skiljer sig från näringslivets som använder kapitalandelsmetoden enbart för intresseföretag och förvärvsmetoden för dotterföretag.Kapitalandelsmetoden används för att konsolidera både dotterföretag och intresseföretag i den statliga koncernredovisningen.