Sökresultat:
367 Uppsatser om Kreativ mötesmiljö - Sida 25 av 25
Dialog, engagemang & neutralitet : Vad gör en professionell facilitator?
I denna uppsats stÀller jag mig frÄgan vilken praktisk kunskap jag har, i min yrkesroll som professionell facilitator. En professionell facilitator Àr en för gruppen neutral mötesledare vars huvudsakliga syfte Àr att planera, förbereda och genomföra arbetsmöten och workshops som bygger pÄ dialog, engagemang och delaktighet. Inte sÀllan med inriktning pÄ erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling.Men, vad Àr det jag gör nÀr jag skapar delaktighet och engagemang i en grupp, nÀr jag fÄr deltagarna att se sakfrÄgan i ett större sammanhang och genom olika metodval ger dem förutsÀttningar till konstruktiva dialoger? NÀr jag underlÀttar för deltagare att inte bara nÀrvara fysiskt under ett möte utan sÀkerstÀller att alla i gruppen aktivt deltar och bidrar till ett konkret resultat.Uppsatsen har skrivits inom ramen för magisterprogrammet i yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet i VÀxjö under vÄren 2013. Empirin utgörs av de reflekterande texter som jag har skrivit inom ramen för kurserna mellan Ären 2011-2013, baserade pÄ 18 Ärs erfarenhet av att leda och facilitera arbetsmöten och workshops. Mina erfarenheter har jag kopplat ihop med de olika teorierna inom ÀmnesomrÄdet yrkeskunnande och professionsutveckling.Resultatet av uppsatsen vittnar om att mina erfarenheter och min praktiska kunskap har jag fÄtt genom att öva och utveckla en kÀnsla för olika mÀnniskors och gruppers beteenden.
Nyskapande inom reklamannonser : En studie av reklamens utveckling i teori och praktik
Miljön för annonsering och reklam har förÀndrats. MÀnniskor har blivit alltmer exponerade till reklam och har dÀrför blivit alltmer skeptiska och trötta pÄ den. DÀrför har det fÄtt en ökad betydelse för reklamerna att vara kreativa, intressanta och underhÄllande, men samtidigt nyskapande för att pÄ sÄ sÀtt vÀcka uppmÀrksamhet och motivera konsumenterna att titta pÄ reklamen. För att en aktör ska överleva i annonseringsbranschen mÄste hon vara kreativ, nyskapande och anpassa sig till branschens dynamiska utveckling. Samtidigt finns det riktlinjer inom annonsering - bÄde i form av praxis och i form av normativa teorier inom markandskommunikation - som visar vÀgen för hur en reklam ska utformas i olika situationer och vid olika grader av involvering och motivation frÄn konsumentens sida.Teorier och modeller om annonsering indikerar branschens utveckling eftersom de bygger pÄ praktiska underlag och visar de sammanhangen som rÄdde i branschen nÀr teorin skapades.
Nyhetsteamet och videoreportern ? en objektiv journalist och en kreativ fotograf: en studie om hur nyhetsteamet och videoreportern betecknar verkligheten med hjÀlp av olika tekniker vid nyhetsinhÀmtningen ute pÄ fÀltet och hur det pÄverkar uppbyggnaden av
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen kring hur ett nyhetsinslag produceras och varför nyhetsinslagen ser ut som dom gör. Jag visar hur nyhetsteamet och videoreportern anvÀnder sig av olika journalistiska och fotografiska tekniker nÀr de jobbar med insamlandet av material ute pÄ fÀltet, tillexempel vid intervjuer och filmandet av klippbilder. Det Àr min Äsikt att nyheter Àr konstruerade efter strama ramverk som berÀttar hur nyheter ska se ut och utifrÄn dessa har det skapats rutiner som nyhetsteamet och videoreportern följer. Det Àr med hÀnsyn till att jag sjÀlv har jobbat pÄ tre lokala nyhetstationer och följt dessa rutiner som min idé till uppsatsen har formats allteftersom jag har medvetandegjort dessa genom att lÀsa tidigare teorier och forskning om nyhetsredaktionen. Vidare bestÀmde jag mig för att göra en observationsstudie pÄ TV4 VÀrmland för att ytterligare öka min förstÄelse för nyhetsarbetet och för att fÄ chansen att följa med ut pÄ reportage utan att sjÀlv vara delaktig i produktionen.
Avskrivningar enligt IAS 16 Noterade företags val av avskrivningsmetod
Sverige Àr sedan den 1 januari 1995 medlem av Europeiska unionen, vilket innebÀr att Sverige mÄste tillÀmpa det regelverk som utvecklats inom Europeiska gemenskapen. Den Europeiska gemenskapen antog i november 1995 en ny strategi för redovisningsharmoniseringen i unionen. FrÄn och med 2005 skall alla noterade bolag upprÀtta sin koncernredovisning i enlighet med International Accounting Standards. Regelverket syftar till att öka jÀmförbarheten mellan företag och lÀnder vilket i sin tur medverkar till att den internationella redovisningen i större grad blir harmoniserad.Materiella anlÀggningstillgÄngar regleras i International Accounting Standard 16 och definieras som fysiska tillgÄngar som innehas för produktion eller distribution av varor eller tjÀnster som företaget förvÀntas anvÀnda mer Àn under en period. Olika avskrivningsmetoder skall anvÀndas för att systematiskt fördela av det avskrivningsbara beloppet över nyttjandeperioden.
Ta tillvara ungdomarnas kunskap i planeringen!
SAMMANFATTNING Under en praktik sommaren 2003 hade jag i uppgift att utifrÄn barn och ungdomars synvinkel ge förslag pÄ var en gÄng- och cykelvÀgstunnel skulle placeras utefter en riksvÀg. RiksvÀgen delade ett bostadsomrÄde, med mÄnga barnfamiljer, frÄn centrum dÀr all service, som exempelvis skola, dagis, affÀrer och sportanlÀggningar var belÀgna. Jag kom dÄ till insikt att det inte Àr vanligt förekommande att ungas kunskap tas tillvara i planeringen, och det var dÄ mina tankar kring detta examensarbete började. Syftet med examensarbetet har dÀrför varit att ta fram ett samlat kunskapsunderlag pÄ den offentliga miljöns betydelse för ungdomar och utifrÄn detta genomföra en fallstudie. Fallstudien skall visa pÄ fjortonÄringars anvÀndning och upplevelse av innerstaden i BollnÀs, samt informationen dÀrefter kan tas tillvara i planeringen.
Ta tillvara ungdomarnas kunskap i planeringen!
SAMMANFATTNING
Under en praktik sommaren 2003 hade jag i uppgift att utifrÄn barn och
ungdomars synvinkel ge förslag pÄ var en gÄng- och cykelvÀgstunnel skulle
placeras utefter en riksvÀg. RiksvÀgen delade ett bostadsomrÄde, med mÄnga
barnfamiljer, frÄn centrum dÀr all service, som exempelvis skola, dagis,
affÀrer och sportanlÀggningar var belÀgna. Jag kom dÄ till insikt att det inte
Àr vanligt förekommande att ungas kunskap tas tillvara i planeringen, och det
var dÄ mina tankar kring detta examensarbete började. Syftet med examensarbetet
har dÀrför varit att ta fram ett samlat kunskapsunderlag pÄ den offentliga
miljöns betydelse för ungdomar och utifrÄn detta genomföra en fallstudie.
Fallstudien skall visa pÄ fjortonÄringars anvÀndning och upplevelse av
innerstaden i BollnÀs, samt informationen dÀrefter kan tas tillvara i
planeringen.
Ungdomarna anvÀnder sig av det offentliga rummet pÄ ett annat sÀtt Àn vi vuxna
och det kan dÀrför vara svÄrt att som vuxen se vad som Àr det bÀsta för
ungdomarna i planeringen.
IT organisation i förÀndring
Denna kandidatuppsats har utförts under hösten, 2007, och syftet med denna uppsats Àr tvÄdelad och har gÄtt ut pÄ att bland annat studera ett förÀndringsarbete inom en global IT-organisation samt arbeta fram en förÀndringsplan för de befintliga förÀndringsÄtgÀrder som ska implementeras pÄ IT-organisationen med start 2008. FörÀndringsplanen Àr avgrÀnsad till stora verksamheter med dedikerad IT-organisation (med extern drivkraft till förÀndring). Uppsatsen Àr Àven avgrÀnsad till den sÄ kallade designfasen i implementeringen av ett prestationssystem. Rapportens metodologi och ansats Àr en kombination av hermeneutisk och aktionsforskning.FörÀndringen pÄ IT-organisationen sker för att den externa verksamheten planerar att expandera de tre nÀrmaste Ären och verksamheten förvÀntar sig att IT-organisationen ska börja arbeta pÄ ett sÀtt som skapar ett högre affÀrsvÀrde för hela företaget samt att dubbla sin leveranskapacitet inom tre Är utan att dubbla kostnaden och antal medarbetare. I och med denna verksamhetsexpansion har IT-organisationen identifierat ett ökat leveransglapp mellan verksamhetens kommande behov och IT:s kapacitet och man inser att det inte Àr möjligt att IT ? organisationen klarar av att leva upp till den förvÀntade ökade kapacitet, med sina egna interna resurser.