Sökresultat:
10440 Uppsatser om Krav-kontroll-stöd - Sida 65 av 696
Med drömmar som mÄl : BerÀttarteknik och kvinnoprojekt i Karin Boyes Astarte. En feministisk och narratologisk analys
Examensarbetet beskriver sex lÀrares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förvÀntningar som de har pÄ sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lÀrares syn pÄ rektorer, men Àven rektorers syn pÄ sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet frÄn intervjuerna med lÀrarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. LÀrarna stÀller stora krav pÄ rektorerna. Det Àr viktigt att rektorerna prioriterar personalen, vÀrnar om eleverna och Àr bra pedagogiska ledare.
Med drömmar som mÄl : BerÀttarteknik och kvinnoprojekt i Karin Boyes Astarte. En feministisk och narratologisk analys
Examensarbetet beskriver sex lÀrares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förvÀntningar som de har pÄ sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lÀrares syn pÄ rektorer, men Àven rektorers syn pÄ sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet frÄn intervjuerna med lÀrarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. LÀrarna stÀller stora krav pÄ rektorerna. Det Àr viktigt att rektorerna prioriterar personalen, vÀrnar om eleverna och Àr bra pedagogiska ledare.
EvidensbaseradvÄrd vid preeklampsi : en litteraturstudie
Bakgrund: Preeklampsi Àr en allvarlig graviditetskomplikation som drabbar kvinnor över hela vÀrlden. Sjukdomen Àr den största orsaken till gravida kvinnors ohÀlsa och dödlighet.Syftet: Syftet med studien var att kartlÀgga vilka övervakningsmetoder som anvÀnds vid preeklampsi samt studera evidensen av metoderna.Metod: Författarna har genomfört en litteraturstudie. Detta har genomförts genom granskning och sammanstÀllning av litteratur samt databassökning i PubMed för att finna vetenskapliga artiklar. Till resultatet valdes femton vetenskapliga studier.Resultat. Evidens finns för att följa blodtryck- och urinkontroller som pÄvisar förÀndringar i sjukdomen.
Miljöredovisningen som beslutsunderlag : en studie av Vattenfall AB VÀrme Upplsalas miljöredovisning
I denna uppsats diskuteras problematiken kring anvÀndandet av miljöredovisningen som ett beslutsunderlag vid leverantörsval. Syftet Àr att ta reda pÄ om Vattenfall AB VÀrme Uppsalas miljöredovisning uppfyller de krav som stÀlls pÄ den av externa intressenter i egenskap av beslutsunderlag. För att uppfylla detta syfte har de externa intressenternas intressen representerats av IASB:s kvalitativa egenskaper. PÄ grund av denna substitution har vi valt att samla in det empiriska materialet genom intervjuer med tvÄ anstÀllda pÄ Vattenfall AB VÀrme Uppsala som arbetar med miljöredovisningen. Empiriskt material har Àven insamlats genom en kÀllanalys av ?SÀkerhet, hÀlsa och miljö 2006? som Àr den publikation dÀr Vattenfall AB VÀrme Uppsalas miljöredovisning ingÄr.
Hur kan man förstÄ relationen mellan styrdokumentens intentioner och grundskolans praktik?
I samband med att vÄr senaste lÀroplan lpo 94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) togs i bruk, skedde en förÀndring frÄn en regelstyrd till en mÄl- och resultatstyrd skola. I nuvarande lÀroplan anges mÄl och vÀsentliga riktlinjer, medan anvisningar om metoder och stoff och om hur undervisningen ska organiseras saknas. Detta stÀller stora krav pÄ lÀraren, som bÄde personligen och tillsammans med kollegor och sina elever ska kunna tolka och i praktiken genomföra de intentioner som ges uttryck för i styrdokumenten.Syftet med denna undersökning var att fördjupa förstÄelsen av relationen mellan styrdokumentens intentioner och praktiken i skolan. För att komma Ät den förstÄelsen gjorde vi en kvalitativ undersökning, dÀr vi intervjuade fyra stycken lÀrare i grundskolans tidiager Är om hur de uppfattar sitt arbete utifrÄn Lpo 94. I intervjuerna belystes arbete med planering, arbete med lokala arbetsplaner och hur lÀrarna uppfattar Lpo 94.
Undersökning av mÀtsystem för UMTS (3G) telefoner
Företaget Flextronics AB i Linköping testar moderna mobiltelefoner för tillverkares rÀkning. Som examensarbete har jag fÄtt företagets uppdrag att utvÀrdera och förbÀttra deras testsystem DVT-UMTS (3G).DVT-UMTS Àr ett komplext system av komponenter, och man misstÀnker att dessa stör varandra inbördes, vilket i sin tur kan ge felaktiga mÀtresultat.BetrÀffande mottagarsidan hos en mobiltelefon tror man att DVT-UMTS p g a störningar, s k intermodulationsprodukter, uppvisar bitfelshalter i testet Rx Out of band blocking. Komponenter som kan tÀnkas ge störningar Àr continuous wave-generator och basstationssimulatorn. Antennanslutningen bortses frÄn i undersökningen. Kontroll av CW-generatorn sker med hjÀlp av lÄgpassfilter, riktkopplare och dÀmpare.
Att leva med stomi
Bakgrund: Livet med tarmstomi kan medföra stora förÀndringar i form av förlust av kontroll, rÀdsla och osÀkerhet samt förÀndrad sjÀlvbild och kroppsuppfattning. Utmaningen för sjuksköterskan blir dÀrmed att undervisa och vÀgleda dessa patienter som befinner sig i en krissituation. Kunskap kring patienters upplevelser blir dÀrför en viktig del av sjuksköterskans kompetens och kan innebÀra stora fördelar vid bemötande och omvÄrdnad av dessa patienter. Stomi Àr en konstgjord öppning som Àr kirurgisk anlagd pÄ buken dÀr avföring töms. Stomin kan vara temporÀr eller permanent och fÄs till följd av exempelvis olika sjukdomstillstÄnd sÄ som inflammatoriska tarmsjukdomar och kolorektalcancer.
Delegering: möjligheter och hinder : hur delegering till icke-legitimerad personal pÄverkar sjuksköterskans professionsutövning
Bakgrund: Delegering av hÀlso- och sjukvÄrdsuppgifter frÄn legitimerad sjuksköterska till icke-legitimerad personal Àr vanlig. Tidigare forskning har visat att delegering kan leda till att sjuksköterskans roll blir otydlig. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskors professionsutövning pÄverkas av att delegering till icke-legitimerad personal förekommer. Metod: Tio vetenskapliga artiklar studerades enligt metod för kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Tre huvudteman framstod: ?Sjuksköterskor och inflytande?, ?Sjuksköterskor och interaktion? samt ?Sjuksköterskor och sÀkerhet?.
Internrevision i förÀndring : Införandet av Svensk kod för bolagsstyrning
Enron, WorldCom och Skandia, mygel och bÄg, lögnaktiga företagsledare och skadat förtroende har banat vÀg för en ny syn pÄ företagande, intern kontroll och internrevision. Svensk kod för bolagsstyrning tillkom i Sverige och Sarbanes-Oxley Act i USA för att ÄterstÀlla förtroendet för den finansiella rapporteringen och förbÀttra styrningen av bolagen. För att uppnÄ trygghet och förtroende i en organisation och mellan aktörer behöver varje organisatorisk nivÄ ha ett instrument för att garantera en objektiv bedömning av verksamheten, finansiella rapporter och sitt ansvarsomrÄde. AktieÀgarna har till sin hjÀlp de externa revisorerna, verkstÀllande direktören har ekonomichefen och styrelsen har internrevisorerna. NÀr girighet och vinstmaximering stÄr över all hÀnsyn i företag blir det mer och mer viktigt med en vÀl fungerande bolagsstyrning.
En studie om bevarandet av autonomi för Àldre personer med demens diagnos
Ăckerö kommun var 1999 den kommun i VĂ€stra Götaland som hade störst problem med ungdomsfylleri.Ă
r 2002 anstĂ€lldes en drogförebyggande samordnare i kommunen som genomprojektet Alla Ăverens arbetar för att pĂ„verka förĂ€ldrar och andra vuxna till att inte tolereraalkohol bland underĂ„riga. Sedan dess har alkoholanvĂ€ndningen bland ungdomarna sjunkitdrastiskt. Tidigare forskning kring ungdomars alkoholbeteende visar att förĂ€ldrars attityd tillungdomsdrickande till stor del pĂ„verkar barnens alkoholanvĂ€ndande. Ăven faktorer som stödoch kontroll i form av regler och tillsyn har visat sig vara skyddande, medan kontroll i formav bestraffning och hot samt alkohol i hemmet anses mindre bra. Syftet med uppsatsen Ă€r attundersöka vilken attityd förĂ€ldrarna till elever i högstadiet i Ăckerö kommun har till ungdomarsalkoholbeteende, samt hur de genom stöd, kontroll och eget drickande pĂ„verkar sinabarns alkoholbeteende.
Hur upplever ungdomar, pĂ„ vĂ€g att lĂ€mna gymnasieskolan, makten över sin framtid? : En kvantitativ undersökning. Â
Syftet med studien var i första hand att studera ungdomars upplevelse av makt över sin framtid direkt efter avslutad gymnasietid. Med en enkĂ€tundersökning undersöktes 85 ungdomar i Ă„rskurs 3 pĂ„ gymnasieskolans omvĂ„rdnadsprogram, samhĂ€llsÂvetenskapliga program, tekniska program, handelsprogram och naturvetenskapliga program gĂ€llande variablerna personlig attityd, subjektiva normer (socialt tryck) och upplevd kontroll. Ingen skillnad framkom mellan yrkes- eller studieförberedande program i attityd till beteende, dĂ€remot framkom skillnader vid jĂ€mförelse mellan de olika programmen, eleverna pĂ„ omvĂ„rdnadsprogrammet hade en statistiskt signifikant mer positiv attityd till det egna beteendet jĂ€mfört med det naturvetenskapliga programmet. En signifikant skillnad framkom ocksĂ„ mellan könen i attityd till beteende och upplevd kontroll dĂ€r tjejerna vĂ€rderade dessa variabler högre.Resultatet kan förklaras med att det bland flickor ses som mer acceptabelt att studera medan killarna snarare riskerar att fĂ„ en lĂ„g status om de fokuserar för mycket pĂ„ skolan. DĂ„ det i denna studie framkommer att attityden till det egna beteendet var en bra bit över medelvĂ€rdet visar den pĂ„ att en positiv attityd till att det egna beteendet Ă€r viktigt. De subjektiva normerna visade att den sociala pressen inte var sĂ„ stark hos respondenterna vilket Ă€r positivt dĂ„ det visar att eleverna inte upplever sig styrda av den egna sociala gruppen..
Gymnasieskolans Uppdrag. : Hur görs mÄlarlÀrlingen anstÀllningsbar?
Denna studie handlade om gymnasieskolans uppdrag att göra mÄlarlÀrlingen anstÀllningsbar inför att bli en framtida arbetskraft i en mÄlerifirma, utifrÄn vad lÀroplanen sÀger och vilka önskningar och krav en mÄlarmÀstare har inför en anstÀllning. Syftet var att beskriva karaktÀrsÀmneslÀrarens roll i gymnasieskolan i motsats till de anstÀllningsmetoder som en mÄlarmÀstare anvÀnder sig av nÀr en nyanstÀllning görs i ett företag. Empirin förgicks av en litteraturstudie av aktuella styrdokument, en mindre enkÀt, samt intervjuer med ett antal mÄlarmÀstare. Kvalitativ forskningsintervju blev metoden för studien. Som instrument har en mindre enkÀt skickats ut över hela landet och intervjuer med sex mÄleriföretag av varierande storlek i en medelstor stad har genomförts.
Svenska tjÀnstemÀns uppfattning om organisatoriska stressförebyggande strategier : En kvalitativ studie
Psykosocial ohÀlsa Àr en av de största orsakerna till sjukfrÄnvaro bland tjÀnstemÀn. FÄ studier syftar till att undersöka förebyggande aktiviteter för stress pÄ organisationsnivÄ. Europeiska arbetsmiljöbyrÄn, EU-OSHA, erbjuder rÄd för att pÄ företag förebygga stress. Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur tjÀnstemÀn upplevde EU-OSHA:s rÄd för organisatoriska stressförebyggande insatser. Undersökningen sökte svar pÄ om rÄden upplevdes genomförbara, om det fanns hinder som försvÄrade genomförandet och vilka förutsÀttningar som krÀvdes.
Bestraffning istÀllet för beskattning? : BestÀmmelserna om skattetillÀgg
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka bestÀmmelserna om skattetillÀgg och dess förenlighet med grundlÀggande krav pÄ rÀttssÀkerhet. Skatteverket beslutar om skattetillÀgg i första led och överklagande sker hos förvaltningsdomstol. Syftet med sanktionen Àr att ha en avskrÀckande effekt, sÄ att den skattskyldige betalar rÀtt skatt. För pÄförande av skattetillÀgg krÀvs det att Skatteverket visar, styrker eller gör det mycket sannolikt att den skattskyldige har lÀmnat en oriktig uppgift i deklarationen.SkattetillÀgget som sanktion har funnits utgöra ett straff i Europeiska konventionen om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna och dÀrmed Àr artikel 6 ocksÄ tillÀmplig. Detta innebÀr att de svenska bestÀmmelserna mÄste upprÀtthÄlla kraven som stÀlls enligt konventionen.
RÀtten till vÄr egen kropp : maktstruktur och 2000-talets kroppsfilosofi
SamhÀllet och dess maktstruktur utgör navet i den ?sociala kropp? vars normaliseringsprocesser med lagar, kontroll och överförmyndande ? pulserar likt nÀring för överlevnad genom befolkningen. Ett gigantiskt, finslipat maskineri som producerar ?fogliga kroppar? vars levnadsvillkor hÀr sÀtts och pÄverkar det kroppsliga livsbetingelserna som fysisk- och mental hÀlsa..