Sökresultat:
12667 Uppsatser om Krav-kontroll-stöd modellen - Sida 34 av 845
Sjuksköterskestuderandes kunskap och kÀnnedom om kommunikationsmodellen SBAR : en kvantitativ deskriptiv studie
Bakgrund: En betydande orsak till mÄnga skador och anmÀlningar som görs inom vÄrden Àr nÀr muntlig eller skriftlig kommunikation saknar struktur och effektivitet. Detta kan i sin tur leda till att patientsÀkerheten blir lidande. SBAR Àr en kommunikationsmodell som anvÀnds inom hÀlso- och sjukvÄrden för att strukturera upp information och presentera viktig fakta pÄ ett snabbt och effektivt sÀtt, vilket leder till en förbÀttrad patientsÀkerhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestuderande hade för kunskap och kÀnnedom om kommunikationsmodellen SBAR. Metod: Studien var en kvantitativ deskriptiv studie, dÀr data har samlats in via en enkÀt som bestod av elva frÄgor dÀr sju av dem besvarades med svarsalternativ, tre med öppna svarsalternativ och en med skattningsbart svar.
SÄdan hund sÄdan matte : En etnologisk studie om förmÀnskligandet av djur
Vi studerar mÀnniskans kÀrlek till djur i allmÀnhet och till hundar i synnerhet. En kÀrlek som tar sig mÄnga uttryck men som Àr kopplad till ett förmÀnskligande av hunden. MÀnniskan avlar och uppfostrar för att fÄ den typ av hund hon vill ha. Det handlar om att ta kontroll över naturen och omforma den för att passa in i mÀnniskans moderna samhÀlle. Djurens betydelse för mÀnniskan Àr förÀndrat, frÄn att ha varit objekt Àr djuren idag subjekt.
MÄl och mÀtning vid val och kontroll av leverantörer och produkter i samband med CSR : - I företagen GekÄs AB och Vagabond International AB
De etiska frÄgorna fÄr en alltmer central roll dÄ den uppmÀrksamhet som idag finns kring arbetsförhÄllanden har lett till att allt fler företag vill arbeta med deras sociala ansvar. CSR (Corporate Social Responsibility) Àr ett begrepp som ofta översÀtts till företagens sociala ansvar. Konsumenterna stÀller Àven krav pÄ företagen vilket pÄverkar företagens kontroller och val av leverantörer och produkter. För att veta vart ett företag Àr pÄ vÀg, Àr en god förstÄelse för sitt företagsmÄl viktigt för att kunna uppnÄ det som förvÀntas av företaget. För att uppnÄ sina företagsmÄl anvÀnds ofta olika mÀtningar och nyckeltal.
Kv. CirkusÀngen : Studie av installationsprojekteringen med fokus pÄ byggnadens Energisignatur
För att uppnÄ Boverkets och Miljöbyggnads energi- och miljökrav finns ett intresse av att förstÄ fastigheters energianvÀndning. Fastighetsföretaget HumlegÄrden har uppfört ett nytt huvudkontor för bankföretaget Swedbank: kv. CirkusÀngen i Sundbyberg, Stockholm och HumlegÄrden har ett intresse av lÄngsiktig driftförvaltning och optimering av fastighetens energisystem.Detta examensarbete undersöker den manuella (statiska) och dynamiska energiberÀkningen av kv. CirkusÀngen med fokus pÄ den dynamiska modellen i energi- och inomhusklimatsimuleringsprogrammet IDA ICE. Syftet med examensarbetet Àr att definiera kv.
Mot en ökad förstÄelse för datorstödets inverkan pÄ den psykosociala arbetsmiljön : UDIPA - ett nytt utvÀrderingsverktyg
AnvÀndningen av datorer i arbetet har blivit en allt vanligare företeelse pÄ arbetsplatsen, och för anstÀllda pÄ till exempel callcenter Àr datorer ett oumbÀrligt inslag i arbetssituationen. Med tekniken följer dock inte enbart fördelar; anvÀndningen av datorstöd kan Àven leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och stress och ha en mÀrkbart negativ inverkan pÄ den psykosociala arbetsmiljön. Genom teoretisk genomgÄng och kvalitativa intervjuer med arbetsmiljökunniga konstateras dock att det saknas bra utvÀrderingsverktyg för att uppmÀrksamma denna typ avproblem. En arbetsplatsstudie pÄ ett callcenter anvÀnds för att visa pÄ hur anvÀndningen av datorstöd kan inverka negativt pÄ den psykosociala arbetsmiljön, och dess resultat ligger till grund för ett helt nytt utvÀrderingsverktyg. Detta syftar till att hjÀlpa organisationer och företagshÀlsovÄrd att uppmÀrksamma kognitiva och psykosociala arbetsmiljöproblem relaterade till anvÀndningen av datorstöd, med hjÀlp av termer som kognitiva krav, kontroll och socialt stöd.
Att skatta realiserad kapitalvinst med tillgÀngliga makrovariabler : En granskning av Finansdepartementets metod
Det slutliga skatteunderlagsutfallet för realiserade kapitalvinster redovisas i november Äret efter inkomstÄret, varför Finansdepartementet fram till dess mÄste skatta dessa siffror. Historiskt sett har skattningarna slagit fel Ànda tills det slutliga utfallet har presenterats, trots att hela inkomstÄret har passerat och det finns tillgÄng till makrovariabler sÄsom aktie- och fastighetsmarknadens prisutveckling för det aktuella Äret. I denna uppsats undersöker vi, pÄ uppdrag av Finansdepartementet, möjligheterna till förbÀttring av deras nuvarande metod för att skatta skatteunderlaget för realiserade kapitalvinster. Vi gÄr grundligt igenom den nuvarande modellen och ger förslag till förbÀttringar. Vi anvÀnder, liksom den nuvarande modellen, en sÄ kallad felkorrigeringsmodell men genomför vissa förÀndringar i de förklarande variablerna.
Efterlevnaden av Förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll : En fallstudie av ledningens arbete inom Sida
Bakgrund/problem: PÄ senare Är har förtroendet för styrningen i ett flertal statliga och privata organisationer ifrÄgasÀtts. Kontrollen och ansvaret inom organisationerna har varit otydlig. Förordningen om intern styr-ning och kontroll Àr en ÄtgÀrd som tagits fram för att regeringen ska kunna sÀkerstÀlla den interna styrningen och kontrollen inom myndigheter genom ett förtydligande av ansvaret. I förordningen stadgas att det inom myndigheten Àr ledningen som bÀr ansvaret för en betryggande intern styrning och kontroll. Fokus i denna studie lÀggs pÄ att undersöka hur ledningen inom Sida efterlever förordningen.Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att kartlÀgga hur förordningen om intern styrning och kontroll efterlevs i Sidas organisation.
?Ge dem nycklar och kunskap? En socialpedagogisk studie av socialt arbete med ungdomar
Syfte: Studiens syfte har varit att utifrÄn en socialpedagogisk modell bestÄende av fyra teman; relation, lÀroprocesser, genus och praktisk handling, undersöka tre verksamheter inom socialt arbete. Vidare handlar det om att försöka förstÄ och förklara hur de yrkesverksamma handlar och reflekterar i arbetet, utifrÄn den socialpedagogiska modellen.Metod: Kvalitativ metod har anvÀnts vid materialinsamlingen, bearbetningen och analysen av data, genomgÄende under hela forskningsprocessen. Genom fem halvt strukturerade intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Intervjuerna har kompletterats med deltagande observationer av de yrkesverksamma i arbetet.Slutsatser: Studiens slutsatser Àr att de professionella arbetar utifrÄn den socialpedagogiska modellen nÀr de; skapar relationer med vardaglig och informell prÀgel, utformar lÀroprocesser i syfte att frÀmja social förÀndring, synliggör genusstrukturer genom reflektion och handling, samt anvÀnder aktiviteter och samarbetsövningar i organiseringen av arbetet. Resultatet visar ytterligare hur modellen formas till en socialpedagogisk spiral, utvecklad ur teori och praktik..
Nattugglornas berÀttelser : En studie om nattarbetandes egna reflektioner kring sitt arbete
Att kvinnor börjar yrkesarbeta inom vÄrd, skola och omsorg Àr inte ovanligt. VÄrdyrken associeras ofta med obekvÀma arbetstider. PÄ ett serviceboende behövs vÄrd dygnet runt. Det gör att nattarbetande vÄrdpersonal behövs.VÄrt syfte med denna uppsats var att studera nattarbetande vÄrdpersonal. Vi var intresserade av hur de upplevde sin arbetssituation.
Modell för kombinerad styr- och mÀtutrustning
Den hÀr högskoleavhandlingen beskriver framtagningen av en modell för en kombinerad styr- och mÀtutrustning. Syftet med utrustningen Àr att anvÀnda denna för att underlÀtta vidare utveckling av organisk elektronik vilket Àr ett av Acreo AB:s forskningsomrÄden. IstÀllet för att till varje ny komponent eller system utveckla ett nytt testsystem kan denna modell anvÀndas pÄ ett generellt sÀtt, vilket sparar vÀrdefull utvecklingstid. I avhandlingen presenteras först de krav som utrustningen ska uppfylla följt av nÄgra förslag pÄ lösningar. DÀrefter vÀljs ett av förslagen och en grundlÀggande implementering genomförs med hÀnsyn mot kraven.
?Den Àr klurig eftersom vi jobbar med mÀnniskor? : En kvalitativ intervjustudie om ledarskap i produktionen
Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes i samarbete med Scania Acadeamy. Studiens syfte Àr att utifrÄn ett Organizational Behavioral Management (OBM) perspektiv kartlÀgga hur individer i ledarskapsroller arbetar med beteende och motivation för egen rÀkning, med sina medarbetare samt gruppen som helhet. Denna kartlÀggning Àr aktuell dÄ organisationen har introducerat en ny organisationsstruktur som kallas 5+1 modellen. Den har inneburit flera förÀndringar i hur man arbetar som ledare, exempelvis Àr ledaren mer nÀrvarande och coachande Àn tidigare.OBM belyser beteendets roll i organisationen och studien definierar beteende utifrÄn ABC-modellen. Modellen visar att ett beteende triggas igÄng av en aktiverare och förstÀrks eller försvagas beroende pÄ vilken konsekvens beteendet fÄr.
Fastpris med Dynamic Systems Development Method (DSDM) : Fungerar DSDM som projektstyrningsmodell i fastprisprojekt?
Enligt Standish Group Àr det endast cirka 35 % av alla systemutvecklingsprojekt som avslutas pÄ ett lyckat sÀtt nÀr det gÀller tid, budget och resurser. Inom systemutveckling Àr fastprisprojekt, dÀr systemets kostnad Àr förbestÀmd, allt mer populÀrt. Dynamic Systems Development Method (DSDM) Àr en modell för utveckling som fokuserar pÄ fasta resurser och tid med funktionalitet som den flexibla variabeln. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att se om man kan driva fastprisprojekt med en modell som DSDM pÄ ett sÀtt som gör det till en bra lösning för bÄde bestÀllare och leverantör.Min slutsats Àr att det största problemet med DSDM Àr att fÄ bestÀllaren att godkÀnna den som projektmodell. Ett annat stort problem Àr att mÄnga projekt med DSDM blir stressiga eftersom tiden Àr fast.
ArbetsglÀdje eller ohÀlsa : En kvalitativ studie av den psykosociala arbetsmiljön för sÀsongsanstÀllda pÄ ett callcenter
MÀnniskor tillbringar stor del av sina liv med att arbeta, dÀrmed Àr det viktigt med en god arbetsmiljö. I takt med teknisk utveckling och globalisering, sker förÀndringar pÄ arbetsmarknaden. MÄnga arbetsmiljöstudier har utförts, som pÄvisat samband mellan ohÀlsa och ogynnsam arbetsmiljö. Det finns vissa branscher och arbetsplatser dÀr det ofta förekommer ogynnsam arbetsmiljö. Dessa definieras ofta av att arbetskraven Àr höga, samtidigt som möjligheterna till kontroll över det egna arbetet Àr lÄgt, vilket kan skapa negativ stress som kan vara bidragande faktor till hÀlsoproblem.
Vilka hinder och möjligheter finns för ett anvÀndande av koncernen Karlstad kommuns gemensamma projektmodell? : Hur anvÀnds projektmodellen i nulÀget?
Enligt Standish Group Àr det endast cirka 35 % av alla systemutvecklingsprojekt som avslutas pÄ ett lyckat sÀtt nÀr det gÀller tid, budget och resurser. Inom systemutveckling Àr fastprisprojekt, dÀr systemets kostnad Àr förbestÀmd, allt mer populÀrt. Dynamic Systems Development Method (DSDM) Àr en modell för utveckling som fokuserar pÄ fasta resurser och tid med funktionalitet som den flexibla variabeln. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att se om man kan driva fastprisprojekt med en modell som DSDM pÄ ett sÀtt som gör det till en bra lösning för bÄde bestÀllare och leverantör.Min slutsats Àr att det största problemet med DSDM Àr att fÄ bestÀllaren att godkÀnna den som projektmodell. Ett annat stort problem Àr att mÄnga projekt med DSDM blir stressiga eftersom tiden Àr fast.
Att arbeta med ART metoden - Ett arbetslags arbete med Aggressive Replacement Training
Att arbeta med ART metoden Àr en kvalitativ studie med syftet att ta reda pÄ hur ett specifikt arbetslag arbetar med modellen Aggressive Replacement Training (ART) i en skolverksamhet. ART metoden Àr en beteendeförÀndringsmodell skapad för kriminella utÄtagerande och aggressiva unga. Utveckling av ART metoden och dess anpassningsbarhet har gjort den till en arbetsmodell som anvÀnds inom skolan, dÄ modellen anses kunna ge alla barn och unga verktyg och trÀning i dess sociala och emotionella utveckling. Metoden innehÄller de tre huvudkomponenterna: socialfÀrdighetstrÀning, kÀnslokontrolltrÀning och moraltrÀning. Arbetslaget TrÀdet som deltar i studien arbetar endast aktivt med ART modellens sociala fÀrdighetstrÀning och pedagogernas arbete med denna komponent presenteras i uppsatsens analysdel.