Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstÄ begreppet ?interkulturell kompetens? i socialt arbete. För att uppfylla syftet har tvÄ frÄgestÀllningar besvarats, nÀmligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mÄngfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen Àr kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid tvÄ invandrartÀta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet.Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig Ät och i analysen framtrÀdde fyra olika meningskategorier;1) Interkulturell kompetens byggs pÄ kunskap om andra kulturer.2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten.3) Interkulturell kompetens nÄs med bÄde kunskap om och mötet med invandrarklienter.4) Interkulturell kompetens Àr förmÄga att interagera med invandrarklienter.En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att bÄde kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och vÀrderingar och förstÄelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan pÄverka det professionella arbetet Àr centrala förutsÀttningar för interkulturell kompetens i socialt arbete.

An individual's social capital consists largely of the social networks that may consist offamily, friends and acquaintances. The social network is of great significance on olderpeople's physical and mental health. Aim: The overall purpose is to examine the knowledgeof social network and the health of the elderly. Method: Litterature review, using threedifferent databases, CINAHL, PubMed and Scoupus for searching of articles, with differentcombinations of keywords. Results: Different types of social networks have both positive andnegative effects on health.

This essay discusses children?s rights and control and system of rules in HVB-homes that provide treatment for adolescences with drug abuse prob­lems or criminal behavior. The results of this study are based on interviews with four persons working in managerial positions on different HVB-homes and shows the difficulties of having a children?s rights perspective in a con­text where a higher level of control is necessary to protect the best interest of the child. The study suggests that the question of balance between children?s right and the need for controlling system of rules needs to be fur­ther dis­cussed to improve, and as far as possible guarantee that these adoles­cence receive best possible care and do not suffer unfair restrictions on liber­ties..

BarnavÄrdslagstiftningen har utvecklats under hela 1900-talet. Den 1 juni 1991 trÀdde den nu gÀllande tvÄngsvÄrdslagen, lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU), i kraft. Gunnar BramstÄng har funnit tvÄ riktlinjer som prÀglat barnavÄrdslagstiftningen under 1900-talet, dels rÀttsstatstanken, dels tanken om individens rÀtt att fÄ skydd och vÄrd av staten. Dessa tvÄ grundtankar ligger Àven till grund för denna uppsats dÀr syftet Àr att undersöka 3 § LVU och rekvisitet annat socialt nedbrytande beteenden ur ett rÀttssÀkerhets- och rÀttighetsperspektiv. I uppsatsen undersöks vad som kan anses vara ett annat socialt nedbrytande beteende utifrÄn en rÀttsdogmatiskt metod.

Syftet med denna uppsats var att undersöka ungdomars och fÀltassistenters syn pÄ den offentliga nÀrmiljön. Studien Àr begrÀnsad till stadsdelen Bagarmossen i Stockholms stad. Vi har tagit reda pÄ vad killar i högstadieÄldern gör pÄ sin fritid och hur fÀltassistenterna arbetar. Vi har undersökt om och hur relationer och kontroll skapas och hur det pÄverkar killarna och fÀltassistenterna. En ytterligare aspekt som tagits upp i uppsatsen Àr vad killarna och fÀltassistenterna har för tankar om trygghet och syn pÄ medias roll.

Syftet med vÄr studie var att studera arbetsplatser inom socialt arbete som anvÀnder terapihundar. Vi ville undersöka om anvÀndande av terapihundar kan ge sociala, fysiska och psykiska effekter hos mÀnniskan. Vi har gjort tre kvalitativa intervjuer med personal pÄ arbetsplatser dÀr terapihundsarbete anvÀnds. Vi har ocksÄ studerat tidigare forskning och litteratur. Den forskning och litteratur vi anvÀnt oss av har vi sammanstÀllt i en forskningsöversikt som tillsammans med intervjusammanstÀllningen varit grund för vÄr analys.

Brottslighet Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne som uppmÀrksammas i flera olika sammanhang. Allt högre krav stÀlls pÄ rÀttsvÀsendets och samhÀllets förmÄga att motverka de problem som brottsligheten innebÀr i form av brottsoffer, otrygghet och rÀdsla för brott. Ofta ifrÄgasÀtts de brottsbekÀmpande myndigheternas förmÄga att bemöta brottsutvecklingen vilket ökar behovet för rÀttsvÀsendets myndigheter att följa och analysera brottsligheten och förtroendet för rÀttsvÀsendet. Som ett led i detta arbete har polismyndigheten i Norrbotten tillsammans med institutionen för industriell ekonomi och samhÀllsvetenskap vid LuleÄ tekniska universitet gjort en enkÀtundersökning om norrbottningarnas uppfattning om brottsligheten, tryggheten och förtroendet för rÀttsvÀsendet i Norrbotten. Totalt har 686 personer valt att besvara enkÀtundersökningen.

Studiens syfte var att undersöka hur socialt arbete riktat till sexarbetare och som bedrevs i samarbete med sexarbetare utformades pÄ organisationen Reproductive Health Uganda, och hur det upplevdes av dem som var involverade. Metoden var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem socialarbetare pÄ Reproductive Health Uganda och med sex kvinnor som Àr eller har varit aktiva sexarbetare. Materialinsamlingen skedde i Kampala, Uganda, vÄren 2014. De teoretiska perspektiv och begrepp som anvÀndes för att analysera empirin var produktiv makt, erkÀnnande och stigma. VÄr slutsats var att det sociala arbetet riktat till sexarbetare som bedrevs pÄ RHU tillsammans med Moonlight stars upplevdes som givande av samtliga informanter.

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ om fyra kvinnor i tvÄ mellanstora vÀst och sydsvenska stÀder upplever stress sett ur ett rollperspektiv i vÄrt senmoderna samhÀlle. Vi ville Àven veta vad som stressar dem i de olika rollerna, samt hur de balanserar de olika rollerna. Vi har intervjuat fyra kvinnor mitt i livet och sedan analyserat deras berÀttelser gentemot aktuell teori i Àmnet kring rollstress. VÄra funderingar har kretsat kring hur kvinnan kombinerar sina olika roller i vÄrt komplexa samhÀlle, med alla dess krav och möjligheter. Vi har kommit fram till att samtliga av vÄra informanter kÀnner av stress i olika grad och att upplevelsen kan variera beroende pÄ vilket socialt sammanhang man befinner sig i.

VÄld mot kvinnor Àr ett folkhÀlsoproblem och leder till psykiskt och fysisk ohÀlsa för den drabbade kvinnan. Syftet med studien var att undersöka kvinnors erfarenheter av att leva med mÀn som misshandlar dem genom tolkning utifrÄn Sandmans definition av autonomibegreppet. Metoden var litteratursökning och 10 vetenskapliga studier som beskriver misshandlade kvinnors erfarenheter valdes ut. Resultatet tolkades utifrÄn temana sjÀlvbestÀmmande, frihet, uppfyllan av önskan och sjÀlvstÀndighet. Temat sjÀlvbestÀmmande visade att den misshandlade kvinnan fattade beslut om huruvida hon skulle lÀmna mannen, sÀga emot mannen och berÀtta för omgivningen eller ej, samt vidtog strategier för att undvika att bli utsatt för mannens vÄld.

Av dagens affÀrssystem krÀvs det att spÄrbarheten Àr större och mer pÄlitlig Àn tidigare. PÄ grund av att affÀrssystem blir allt vanligare, infinner sig pÄ fler marknader och kan i vissa fall vara kÀrnan i ett företag Àr detta ett krav. Examensarbetet Àr utfört pÄ Infor i Linköping som tillhandahÄller affÀrssystemet M3. Efter Enron-skandalen skapades flertalet regleringar och lagar som företag mÄste anpassa sig efter. Vi har undersökt vad som krÀvs för att tillmötesgÄ dessa krav och försökt hitta en minsta gemensam nÀmnare för flertalet lagar och myndigheter.

Det moderna arbetslivet prÀglas av att nya krav stÀlls pÄ individen. En förstÄelse för vilka dessa krav Àr och framför allt hur individen kan hantera dessa och vilka psykologiska förmÄgor som individen behöver Àr inte sÄ vÀl undersökt i Sverige. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att ta reda pÄ vilka psykologiska förmÄgor som krÀvs för att hantera kraven i det moderna arbetslivet. Som metod för att undersöka detta gjordes en litteraturstudie av forskning kring det moderna arbetslivets krav och resultaten analyserades utifrÄn ett utvecklingspsykologiskt perspektiv baserade pÄ Kegans teorier om vuxnas utveckling. Resultaten visar pÄ att det moderna arbetslivet stÀller krav pÄ att vi kan utforma, sjÀlva ta initiativ och styra vÄrt arbete.

Titel: Vad tycker chefen? ? En kvalitativ intervjustudie angÄende chefers syn pÄ relationen mellan hÀlsa och arbetsplats.Bakgrund: Tidigare forskning har kommit fram till att arbetsplatsen och arbetsmiljön har en inverkan pÄ hÀlsan, men att Àven individuella faktorer spelar in. Vi har inte funnit nÄgon tidigare forskning som med hjÀlp av kvalitativ ansats undersökt chefernas syn pÄ hÀlsa pÄ arbetsplatsen.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva chefers syn pÄ relationen mellan hÀlsa och arbetsplats.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem chefer inom matvaru- och kontorsverksamheter. En innehÄllsanalys av transkriberingarna gjordes, vilket resulterade i fyra huvudkategorier baserat pÄ informanternas utsagor.Resultat: HÀlsans ömsesidigheter ur ett holistiskt perspektiv, det som cheferna anser bidrar till hÀlsan hos medarbetarna och chefens ansvar att tillhandahÄlla en god arbetsmiljö.Diskussion: Informanterna pÄpekade vikten av att ge uppmuntran till sina anstÀllda, vilket kan leda till meningsfullhet som Àr en del av teorin kÀnsla av sammanhang. Kommunikationen anvÀndes för att personalen skulle fÄ möjligheten att vara med och bestÀmma, vilket dÄ ger individen kontroll över sin egen situation om krav-kontroll-stödmodellen appliceras.

Den hÀr studien analyserar fyra psykologiska och sociala faktorer i relation till arbetstillfredsstÀllelse och Älder hos omvÄrdnadspersonal inom Àldreomsorgen. De fyra faktorerna Àr: kvantitativa krav, kvalitativa krav, uppmuntrande ledarskap och rolltydlighet. Studien utfördes i en medelstor kommun i södra Sverige och 128 personer, undersköterskor och vÄrdbitrÀden, frÄn kommunalt Àgda och privatÀgda Àldreboenden deltog. För att mÀta generell arbetstillfredsstÀllelse utvecklades en skala som mÀter övergripande trivsel pÄ arbetet. De fyra faktorerna berÀknas med QPSnordic (General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work), som mÀter psykologiska och sociala faktorer.

HÄllbarhetsredovisning Àr ett relativt nytt sÀtt att redovisa pÄ och har hittills varit ett frivilligt redovisningsverktyg som företagen kan anvÀnda sig av. En hÄllbarhetsredovisning tar upp ett företags ekonomiska, sociala och miljömÀssiga resultat. Dagens miljötÀnkande och jordens temperaturförÀndring gör att kunder, leverantörer och andra intressenter stÀller högre krav pÄ företag Àn vad de gjort tidigare. Högre krav innebÀr att företag bör ha en hÄllbarhetsredovisning dÀr de kan visa resultatet av sitt ekonomiska, sociala och miljömÀssiga arbete. En undran som uppstod var om hÄllbarhetsredovisningen har ett vidare ÀndamÄl Àn att visa upp företagens ekonomiska, sociala och miljömÀssiga arbete.