Sekretessbelagd.

Coronary artery bypass grafting (CABG) föregÄs av en vÀntetid som kan vara pÄfrestande för patienten i och med att en hjÀrtkÀrlsjukdom Àr ett livshotande tillstÄnd. Effektivi-sering inom sjukvÄrden har lett till förhÄllandevis korta vÄrdtider efter detta ingrepp. Med tanke pÄ den relativt lÄnga rehabiliteringsfas som följer lÀggs mycket av ansvaret för ÄterhÀmtningen pÄ patient och dennes nÀrstÄende i hemmet. Syftet med studien var att belysa det sociala stödet och dess betydelse för patienten i samband med en CABG-operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

SprÄkstörning Àr ett funktionshinder som inte kan kompenseras fullt ut och som kvarstÄr genom livet men Àndra karaktÀr över tid. VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt sprÄkstörningen Àr ett handikapp för barn i Älder 4 - 16 Är i ett socialt och kommunikativt sammanhang.Studien baseras pÄ intervjuer av pedagoger, specialpedagoger och logopeder. Vi har Àven undersökt uppfattningen hos förÀldrar till barn i sprÄkklass med hjÀlp av enkÀter. Resultatet av vÄra intervjuer bekrÀftar de erfarenheter vi sjÀlva har frÄn arbete med sprÄkstörda barn. En sprÄkstörning Àr ett socialt och kommunikativt handikapp.

Syftet med den hÀr studien var att genomföra en undersökning som beskriver sex intervjupersoners resonerande kring deras upplevda rörlighet pÄ arbetsmarknaden. Detta har jag gjort genom att studera hur intervjupersonerna resonerade kring tre faktorers betydelse i relation till deras arbete och rörlighet pÄ den svenska arbetsmarknaden. Dessa faktorer var privatekonomi, kompetensnivÄ och turordningsregler. Syftet var dessutom att undersöka hur intervjupersonerna sÄg pÄ inre och yttre faktorer i relation till, vad intervjupersonerna berÀttade om sin arbetssituation. Att individer till en viss grad kan uppleva sig inlÄsta kan enligt tidigare forskning leda till sjukskrivningar. Empirin Àr insamlad genom sex stycken djupintervjuer med personer som har ett arbete och studien behandlas med kvalitativ metod.

Studien uppmÀrksammar komplexiteten i relationen mellan socialt arbete och sociala medier, med fokus pÄ narrativ kring socioekonomiska strukturer och dess konstruktion. ?Fattigbloggen? som personligt, offentligt och politiskt debattforum tjÀnstgjorde som exempel pÄ ett i svensk kontext försök till omarbetning av existerande synsÀtt, vars dialog lade grunden för uppsatsens analytiska resonemang angÄende vÀlfÀrdspolitikens hantering av strukturell ojÀmlikhet. Valet att anvÀnda tematiskt inriktad narrativ metod resulterade i slutsatsen att genomslag av sanningar som sprÄkligt konstruerade fenomen underlÀttas av mediemiljöns möjlighet att nÄ ett vidstrÀckt upptagningsomrÄde. BerÀttelser om kollisionen mellan organisation och allmÀnhet kunde dÀrmed betraktas som tillrÀckligt inflytelserika för att etablera det dominerande sÀttet att se pÄ socialtjÀnsten; ett faktum som tydliggjorde nödvÀndigheten med ökad mediemedvetenhet inom socialt arbete.

Stress uppstÄr nÀr det sker en obalans mellan vad som krÀvs av individen och de resurser som hon har tillgÄng till. Arbetsrelaterad stress Àr nÄgot som allt oftare förekommer bland lÀrare idag. Denna stress kan bland annat vara orsakad av ökat ansvar samt tillgÀnglighet för eleverna. Socialt stöd frÄn omgivningen Àr en viktig faktor för att reducera stress. Denna studie syftar till att undersöka betydelsen av socialt stöd och skolrelaterad kontext (stökig och ostökig) för kvinnliga och manliga lÀrares upplevda stress.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Framsteg inom genteknik har givit upphov till tanken om en förestÄende förÀndring av vÄr rÀttviseuppfattning, dÀribland vilken roll hÀlsa, intelligens och fantasi kan ha i en distributiv rÀttviseteori. Denna uppsats syftar till att tydliggöra John Rawls förhÄllningssÀtt till dessa nyttigheter, vilken i samtida forskning ofta beskrivs som en exkludering, med hÀnvisning till att de inte innefattas i Rawls rÀttviseuppfattning. Medan den gÀngse uppfattningen beskriver denna exkludering som ett resultat av bristande kontroll, vilket genteknik anses kunna förÀndra, visar denna uppsats genom en beskrivande idéanalys att frÄgan Àr mer problematisk Àn vad som vanligen framförs. Bland annat dras slutsatsen att Rawls exkludering i viktiga avseenden inte Àr ett resultat av bristande kontroll, utan att den snarare bör betraktas som ett medvetet val. Detta pÄverkar inte bara vÄr syn pÄ Rawls rÀttviseteori, utan Àven synen pÄ vilka implikationer genteknik i sjÀlva verket har pÄ vÄr rÀttviseuppfattning..

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhÀllet. Men vilken betydelse har vÀlfÀrden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att trygghet Àr en fundamental faktor för att undvika sociala fÀllor. Men kan man dÄ skapa socialt kapital genom vÀlfÀrden? Detta skulle innebÀra att en generösare vÀlfÀrd mer Àr en investering för samhÀllet Àn en vÀlgörenhet..

Corporate Social Responsibility (CSR) har under modern tid vÀxt fram att bli ettstandardförfarande bland företag och en strategi för att efterstrÀva legitimitet. Grundati ökade krav och förvÀntningar frÄn omgivande aktörer, Ätar sig organisationer ettsamhÀllsansvar utifrÄn ett miljömÀssigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Parallelltmed det stegrade ansvarstagandet inom organisationer öppnar det upp för frÄganhuruvida detta fenomen Àr direkt applicerbart pÄ alla branscher, sÄ som kontroversiellaindustrier. Av den anledningen utreds i denna studie huruvida konsumenter anser attPhilip Morris International, ett företag verksamt inom tobaksindustrin, uppnÄrlegitimitet genom deras CSR- engagemang. Genom fokusgrupper och djupintervjuerhar konsumenters uppfattning om Philip Morris International CSR- engagemangkunnat faststÀllas och slutsatser har kunnat erhÄllas.

Ett Ànnu outforskat och mycket intressant omrÄde Àr frÄgor kring hur unga individer gÄtt tillvÀga för att skaffa sitt första arbete med koppling till vÀrdet av individens sociala kapital. Socialt kapital har idag, vid sidan av individens utbildning, en avgörande roll för individens position pÄ arbetsmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialt kapital ackumulerats hos SamhÀlls- och kulturanalytiker och vidare hur det ackumulerade sociala kapitalet har pÄverkat deras möjligheter att skaffa ett arbete efter avslutad utbildning. Tyngdpunkten har varit att studera hur processen gestaltat sig frÄn deras examen tills dess att de har fÄtt sin första anstÀllning som SamhÀlls- och kulturanalytiker. I denna uppsats har vi anvÀnt oss av en flerfaldig strategimetod, vilket inneburit att vi kombinerat en kvalitativ och kvantitativ metod, totalt har femton intervjuer respektive femton enkÀter genomförts.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Syfte:Vi Àmnar undersöka hur företag som Àr i lanseringsfasen och vill positionera genom etik och socialt ansvar, bör arbeta för att uppnÄ ett starkt varumÀrke. För att nÀrmare undersöka vilka utmaningar dessa företag stÀlls inför, har vi valt att utgÄ frÄn studiens fallföretag Design Fair, som vill kombinera etiska aspekter med traditionella differentieringsvariabler. Slutsats:Ett varumÀrke som vÀljer att positionera sig genom etik och socialt ansvar bör strÀva efter att göra trovÀrdigheten till en central del i dess varumÀrkesstrategi. Genom att arbeta med företagets resurser, identitet samt marknadsföringsmix pÄ ett sÀtt dÀr positioneringen genom etik integreras sÄ kan trovÀrdighet nÄs och ett starkt varumÀrke skapas..

VÄr uppsats handlar om begreppet utanförskap och dess breda handlingsomrÄde. Utanförskap Àr ett begrepp som under den senaste tiden blivit ett vanligt slagord i massmedier och i det offentliga politiska samtalet. I den politiska diskursen om utanförskap finns det ett bestÀmt sÀtt att prata om invandrare, bidragsberoende och kriminella som stÄende utanför samhÀllet. Inom det sociala arbetet anvÀnds utanförskapsbegreppet som ett symboliskt och metaforiskt begrepp för att beskriva olika slags sociala problem. Under 2014 kom det Àven ut flera samhÀllskritiska hiphop-lÄtar som hade begreppet ?Utanförskap? som rubrik.

Studiens syfte var att undersöka om hjÀlplöshet och brist pÄ kontroll Àr en bidragande faktor till att depression och Ängest har ökat bland svenska unga vuxna i Äldrarna 16-24 Är. Syftet var Àven att beskriva Seligmans teori (1975) gÀllande hjÀlplöshet och redogöra för hur den psykiska hÀlsan har förÀndrats under de senaste tvÄ decennierna. Har möjligheten att fÄ arbete förÀndrats för 16-24 Äringar och hur upplever de kontrollen över sin egen livssituation? Seligman (1975) beskriver hur förlorad kontroll kan leda till depression och upplevelse av hjÀlplöshet. Detta examensarbete Àr en litteraturstudie baserad pÄ sekundÀrdata frÄn ett flertal relevanta myndigheter.