Det förs idag en aktiv debatt kring hur lÄngtgÄende möjligheter upphandlande myndigheter har att ta sociala hÀnsyn i offentliga upphandlingar, med syfte att uppnÄ samhÀlleliga sociala ambitioner. Den offentliga upphandlingens storlek och betydelse pÄ marknaden i stort motiverar en sÄdan diskussion. NÄgot som diskuterats sÀrskilt Àr möjligheten att stÀlla krav pÄ kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Uppsatsen Àr Àgnad att utreda och analysera upphandlande myndigheters möjligheter att stÀlla nÀmnda krav i offentliga upphandlingar. UtgÄngspunkt tas i respektive kravs syfte vilket Àr Àgnat att belysa de viktiga skillnader som finns mellan kraven, framförallt vad gÀller ett etablerat kontroll- och efterlevnadssystem som enbart följer ett krav pÄ kollektivavtal.I uppsatsen redogörs för den rÀttsliga ram som omgÀrdar den offentliga upphandlingen pÄ EU-nivÄ och pÄ svensk nationell nivÄ, med fokus pÄ sociala hÀnsyn.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn professionellas perspektiv fÄ en ökad kunskap och förstÄelse för den ökande andelen av elever som skrivs in i sÀrskolan. HuvudfrÄgan som denna studie försöker belysa Àr: Vilka faktorer ligger bakom elevökningen i sÀrskolan? För att uppnÄ mitt syfte kommer jag fokusera pÄ de följande frÄgestÀllningar: Vad innebÀr elever i behov av sÀrskilt stöd? Vilka Àr kriterierna för rÀtt till sÀrskoleundervisning? För att kunna ge svar pÄ mina frÄgor tillÀmpade jag en kvalitativ metod, dÀr utförde jag intervjuer med olika yrkesgrupper som jobbar med dessa elever. Resultaten av studien analyserades med hjÀlp av teorier om socialkonstruktivism och social kategorisering. Analysresultaten visade att det finns olika orsaker till elevökningen i sÀrskolan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilket samband förÀldrabeteendena emotionellt stöd och psykologisk kontroll har för svenska ungdomars vÀlmÄende. Deltagarna (n = 76), fördelade pÄ 40 flickor och 36 pojkar, lÀser vid en svensk gymnasieskola dÀr enkÀtundersökningen ocksÄ genomfördes. EnkÀten byggde pÄ fem befintliga mÀtinstrument som avsÄg mÀta emotionellt stöd, psykologisk kontroll, affektivt vÀlbefinnande, livstillfredsstÀllelse och depressiva kÀnslor. EnkÀten utformades sÄ att det skulle vara möjligt att genomföra analyser för respektive kön samt för mammors och pappors förÀldrabeteende var för sig. Resultaten visar pÄ positiva samband mellan förÀldrabeteendet emotionellt stöd och ungdomars affektiva vÀlbefinnande och livstillfredsstÀllelse samt ett negativt samband mellan emotionellt stöd och depressiva kÀnslor.

Arbetslivet stÀller allt högre krav pÄ stresstolerans nÀr kraven pÄ flexibilitet ökar. Inom vissa yrkesomrÄden har hög stresstolerans av naturliga skÀl alltid varit ett grundlÀggande krav. DÄ stresstolerans förefaller mÄngfacetterat var syftet att göra en kvalitativ undersökning om hur professionella bedömare vid rekrytering och urval till yrken och yrkesutbildningar med höga krav pÄ stresstolerans definierar och kartlÀgger denna egenskap samt vilka metoder de anvÀnder. Datainsamlingen genomfördes genom sju halvstrukturerade intervjuer med rekryterare samt psykologer knutna till försvarsmakten, flyg, brandförsvar, polis, rÀddningsverksamhet och kustbevakning. Resultatet som tolkades med induktiv tematisk analys, visar att detta genomförs med hjÀlp av typbestÀmning av stresstolerans, hypotesskapande testning, hypotesprövande helhetsbedömning samt kontroll av inre och yttre resurser.

SammanfattningFo?retags samha?llsansvar CSR-Corporate Social Responsibility har fo?r ma?nga en viktig symbolisk innebo?rd da? begreppet va?xer och blir sto?rre i Sverige samt i o?vriga va?rlden. Fo?retag och organisationer har fo?rutom ett ekonomiskt ansvar a?ven skyldigheter fo?r sin omgivning att arbeta fo?r en ba?ttre miljo? samt med ett socialt ansvarstagande. Idag o?kar fo?retagens ansvar och konsumenter anser att detta a?r en sja?lvklarhet.

Stress definieras som en obalans mellan krav och resurser. Krav och kontrollmodellen samt krav- resursmodellen menar att krav Àr en negativ faktor. Andra menar att det finns negativt hindrande och positivt utmanande krav. En individ hanterar stress genom olika copingstrategier, tvÄ av dem Àr problemorienterad strategi och emotionell strategi. Forskning har visat att individer med en problemorienterad strategi hanterar stress bÀttre Àn de med emotionell strategi.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskomrÄden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsÀtta verksamheten och dÀrmed dess aktieÀgare för risk. NÀr Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frÄgor som ett led i att Ästadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förÀndrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förÀndringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieÀgarna.Agentteorin utgör en grundlÀggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieÀgarna och styrelsen. En tÀckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har dÀrför utformat en sÄdan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll pÄ svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Andelen Àldre personer ökar kontinuerligt i vÀrlden. Att lida av ensamhet Àr ett vanligt förkommande fenomen bland Àldre. Ensamhet kan vara bÄde ett emotionellt och ett fysiskt lidande för den enskilde individen. Syftet med studien var att sammanstÀlla kunskap om socialt stöd till Àldre som lider av ensamhet. UtifrÄn syftet utformades tvÄ frÄgestÀllningar: pÄ vilket sÀtt socialt stöd kan ges? och vad finns det för effekter av socialt stöd? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt och innefattade nio kvantitativa artiklaroch en artikel med bÄde kvantitativ och kvalitativa ansats.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för studierelaterad stress genom att höra och analysera gymnasieelevers beskrivningar av hur de sjÀlva upplever studierelaterad stress. Jag har anvÀnt mig av ett fenomenologiskt perspektiv dÄ jag sökt svar pÄ studiens frÄgestÀllningar med hjÀlp av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Resultatet visar att samtliga elever har erfarenhet av studierelaterad stress Àven om det enbart Àr kvinnorna som upplever hög grad av studierelaterad stress. Eleverna menar att stressen ofta Àr sjÀlvförvÄllad. DÄlig planering och betyg Àr vanliga stressfaktorer.

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

Bakgrund och problemdiskussion: Under Ärens gÄng har det intrÀffat flera företagsskandaler. Det har sett bra ut pÄ ytan men insidan har visat motsatsen. Fasaden kollapsar till följd av bristande kontroll. Intern styrning och kontroll och COSO:s Internal Controll ? Integrated Framework blir allt mer aktuellt för att fÄ ordning och reda.

Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras förÀldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med mÀnniskor med en annan kulturell bakgrund Àn den egna. PÄ grund av detta kan det vara viktigt att tala om mÄngkulturellt socialt arbete.Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mÄngkulturellt socialt arbete. I denna uppsats Àr den valda frÄgestÀllningen följande: Vad innebÀr mÄngkulturellt socialt arbete för socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom?Studien Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ fem samtalsintervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som anvÀnts för att analysera det empiriska materialet Àr mÄngkulturalism och universalism.De resultat som framkommit i analysen visar pÄ att socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mÄngkulturellt arbete innebÀr att man skall respektera varje mÀnniska utifrÄn dennes förutsÀttningar och erfarenheter och att man som socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer Àn den egna..

Företags vilja att hÄllbarhetsredovisa har ökat markant under 2010-talet. I och med den ökade tillÀmpningen av hÄllbarhetsredovisning skapas Àven behov av ett ramverk. Det ramverk som idag Àr det mest framtrÀdande inom hÄllbarhetsredovisning har skapats av organisationen Global Reporting Initiative (GRI). GRIs mÄl Àr att frivillig hÄllbarhetsredovisning ska vara lika tillförlitlig och jÀmförbar som finansiella rapporter.HÄllbarhetsbegreppet kan delas in i tre omrÄden vilka Àr social, ekonomisk och miljömÀssig. Resultat frÄn tidigare forskning visar att det rÄder stora brister inom hÄllbarhetsredovisning eftersom redovisningen Àr frivillig och det dÀrmed inte föreligger nÄgra lagstadgade krav.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka huruvida det för företag verksamma i Sverige föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar genom sina Ärsredovisningar. VÄr referensram bygger pÄ teorier kring CSR och pÄ intressentteorin. Dessa anvÀnds för att dels förklara företagens relation till samhÀllet men ocksÄ för att förklara innebörden av vad vÄr definition av vilka företag som i arbetet ska ses som etiska eller oetiska i sin verksamhet. I vÄr empiriska sektion Äterfinns de företag som valts ut för att besvara arbetets problemformulering och syfte. I uppsatsen visas huruvida det föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar hos etiska och oetiska företag..