Sökresultat:
2937 Uppsatser om Krävande beteende - Sida 56 av 196
Svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt IFRS
AbstraktTitel: Svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt IFRSNivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Elin Elmehagen och Tomas FribergHandledare: Jan SvanbergDatum: 2014- majSyfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt internationella redovisningsstandarder, IFRS. Mer specifikt syftar studien till att undersöka huruvida svenska revisorer anser att det existerar ett manipulativt beteende vid goodwillredovisning enligt IFRS och vilka bakgrundsfaktorer som kan förklara revisorernas uppfattningar.Metod: Vi har anvÀnt oss av en elektronisk enkÀtundersökning. EnkÀten skickades ut till 732 svenska godkÀnda och auktoriserade revisorer. Vi fick 92 svar vilket ger en svarsfrekvens pÄ 12,57 %. Resultaten redovisas genom att vi presenterar tabeller med förklarande text.Resultat & Slutsats: UtifrÄn studien har det framgÄtt att det finns tvÄ linjer av tankegÄngar angÄende goodwillredovisning enligt IFRS bland svenska revisorer.
Skillnader hos elevers beteenden i klassrummet respektive idrottshallen
VÄr studie Àr gjord för att se om det finns nÄgon skillnad i mellanstadieelevers beteenden i klassrum respektive idrottshall. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Finns det skillnader i beteendena hos mellanstadieelever i idrottshallen respektive i klassrummet? Finns det nÄgra skillnader mellan pojkars och flickors beteenden? Hur yttrar sig eventuella skillnader och vad beror de pÄ? För att komma fram till detta har vi anvÀnt oss av observationer som metod och observerat Ärskurs fem-klasser pÄ tvÄ olika skolor. I arbetet har vi kopplat vÄr empiri till Connells teori om hegemonisk maskulinitet och Goffmans beteendeteori Front-stage och backstage. Vi har ocksÄ anvÀnt oss av behaviorismens grundlÀggande tankar om hur en miljö kan pÄverka ett beteende.
?Jag hade tagit av mig kepsen om hon sagt till mig trevligt". Etnografisk studie av lÀrares samspel med elever som anses ha problemskapande beteende
Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger beskriver samt samspelar med elever som anses ha ett problemskapande beteende i skolan. För att genomföra detta har jag anvÀnt mig av följande frÄgestÀllningar;? Hur samspelar pedagogerna med elever som anses ha ett problemskapande beteende i skolan?? Har pedagogerna samspelsstrategier som verkar mer positiva respektive negativa för dessa elever? I sÄdana fall pÄ vilket sÀtt?? Hur beskriver pedagoger elever som de anser ha problemskapande beteende i skolan?Teori: Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, vilket Àr ett synsÀtt pÄ lÀrande dÀr alla mÀnniskor anses lÀra sig hela tiden, i alla sociala sammanhang, livet ut. Kunskaper och fÀrdigheter kommer frÄn de insikter och handlingsmönster som byggts upp historiskt i ett samhÀlle, och som vi blir delaktiga i genom interaktion med andra mÀnniskor. En av utgÄngs-punkterna för ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och mÀnskligt tÀnkande och handlande, Àr att man intresserar sig för hur individer och grupper tillÀgnar sig och utnyttjar fysiska och kognitiva resurser.I alla dessa processer Àr kommunikation och interaktion mellan mÀnniskan avgörande.
?Social utveckling i skolan? ? en studie om hur gruppen kan pÄverka individen
I skolan arbetar varje dag lÀrare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta pÄ och kunskap införskaffas krÀvs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska strÀva efter en levande social gemenskap dÀr man kÀnner trygghet. Socialisationsprocessen Àr den process dÀr individen anpassas efter gruppens och samhÀllets krav, dÀr ibland finns regler, attityder samt beteendemönster. Individen ska ocksÄ kunna anpassa sig efter andra regler och beteende i situationer som krÀver detta.
JÀmförelse mellan pollning och anvÀndande av en aktiv databas i ett CIM-scenario.
Konventionella databassystem Àr passiva. Detta innebÀr att databasen förÀndras genom explicita anvÀndarkommandon. Ett aktivt databassystem Àr ett databassystem som bevakar situationer (events) av intresse och, nÀr de intrÀffar, utlöser ett lÀmpligt beteende (action) förutsatt att ett visst villkor (condition) Àr uppfyllt [Kim95]. De aktiva databassystemen sÀgs ha ett aktivt beteende. Detta beteende kan t ex specificeras i sk ECA-regler.I de passiva databassystemen kan det aktiva beteendet efterliknas pÄ tvÄ olika sÀtt.
Pedagogikens roll inom tandvÄrden: en uppsats om den edukativa processen i mötet med patienten
Arbetet handlar om pedagogikens roll för att underlÀtta bemötandet mellan vÄrdare och patient och dÀrigenom Ästadkomma lÀrande i riktning mot en förbÀttrad hÀlsa. I detta fall begrÀnsas undersökningen till tandvÄrden och mötet mellan tandhygienist och patient. Förutom att ha en god kunskap om tandvÄrd och munhÀlsa krÀvs det att tandhygienister lyckas nÄ ut med sin information och i visa fall fÄ patienten att Àndra pÄ sitt beteende. Det Àr dÄ det pedagogiska bemötandet ett viktigt redskap..
Utlandsstationering - frÄn börda till framgÄngskoncept
TillvÀxten av multinationella företag i kombination med dagens globala konkurrens tycks bidra till ett ökat intresse kring utlandsstationeringar. Trots att flertalet undersökningar visat att utlandsstationerad personal Àr vÀrdeskapande för organisationen, har frÄgor uppstÄtt kring de problem som utlandsstationeringar tycks medföra. SvÄrigheter kring hanteringsprocessen av utlandsstationeringar Àr allt mer pÄtagliga och förtidsavbrutna utlandsstationeringar ökar. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att genom en litteraturstudie kartlÀgga de frÀmsta orsakerna till varför utstationeringsuppdrag ibland avbryts i förtid samt att finna lösningar pÄ hur företag kan undvika att sÄ sker. Resultatet av studien visar att de frÀmsta orsakerna till varför utlandsstationeringar avbryts i förtid Àr pÄ grund av att multinationella företag; inte beaktar alla de aspekter i urvalsprocessen som krÀvs för att uppnÄ en lyckosam utlandsstationering, inte ser betydelsen av att förbereda utlandsstationerade för vad som komma skall samt inte har i beaktning att familjeförhÄllanden kan pÄverka utlandsstationeringens slutresultat.
Hinder för hÄllbar konsumtion : En studie om konsumenters attityder och beteende gÀllande ekologiska livsmedel
Knappast nÄgon kan ha undgÄtt det faktum att förÀndringar i klimatet, obalanser i vÀrldens ekosystem och förlusten av biologisk mÄngfald hotar om allvarliga negativa konsekvenser för mÀnniskor och planet.Vi mÀnniskor har med dramatisk populationsökning, obegrÀnsad ekonomisk tillvÀxt och konsumtionshets förbrukat och förbrukar resurser av jorden pÄ ett oansvarsfullt och ohÄllbart sÀtt. Matkonsumtionen Àr ett av de konsumtionsomrÄden som stÄr för störst negativ miljöpÄverkan. Enligt Livsmedelsverket (2013) stÄr den för ca 25 procent av dagens miljöförstöring. NaturvÄrdsverket (2014) konstaterar att en förÀndring av mÀnniskans konsumtionsbeteende Àr ett mÄste för att kunna vÀnda negativa trender och frÀmja ett hÄllbart samhÀlle. Genom att byta konventionella livsmedel till ekologiska kan vi pÄ ett enkelt sÀtt frÀmja och minska belastningen pÄ miljön utan att behöva allt för stor anstrÀngning.
FörÀndringen av revisionsarbetet som en följd av finanskrisen 2008
Attityder pÄverkar vÄr informationshantering, vÄrt omdöme och vÄrt beteende. Denna studie syftar till att undersöka om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. 120 personer ur grupperna poliser, kriminalvÄrdare och en kontrollgrupp undersöktes avseende attityder till intagna och Big Five teorins personlighetsdimensioner. En one-way ANOVA visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna. TvÄ-vÀgs variansanalyser anvÀndes för att undersöka eventuella huvudeffekter och interaktionseffekter med hög respektive lÄg grad av samtliga personlighetsdimensioner samt variablerna anstÀllning (kriminalvÄrdare, poliser och kontrollgrupp) och attityd till intagna.
Generell arbetsrelaterad identitet: En orsak till det frivilliga arbetsrelaterade beteendet?
Syftet med denna studie var att undersöka om hög respektive lÄg Generell Arbetsrelaterad Identitet (AI) hade effekter pÄ Organizational Citizenship Behavior (OCB). Totalt 147 personer inom offentlig sektor, fördelade över tvÄ organisationer, deltog i en enkÀtundersökning om identitet och frivilligt organisationsbeteende.Resultatet visade pÄ signifikanta effekter för hög och lÄg AI pÄ OCB, associerat med fyra av de fem deldimensionerna av OCB (altruism, samvetsgrannhet, hövlighet, och delaktighet). Försöksdeltagare med hög jÀmfört med lÄg AI skattade OCB högre (p < .01, ?2= .16). Generellt indikerar resultatet att organisationer potentiellt kan öka anstÀlldas OCB genom att frÀmja AI. .
SjÀlvbestÀmmande i relation till typ A och B beteende
Syftet var att med hjÀlp av en enkÀtstudie undersöka om det fanns nÄgon skillnad i upplevd autonomi mellan högskolestudenter som upplevde sig ha lÀgre grad av stress i vardagslivet och de studenter som upplever sig ha högre grad av stress i vardagslivet. Studiens syfte var Àven att undersöka om det fanns skillnader i upplevd autonomi mellan mÀn och kvinnor. Resultatet visade att det förekom en huvudeffekt mellan deltagarnas upplevda stress och autonomi. Resultatet visade att det inte fanns nÄgon huvudeffekt av kön och inte nÄgon interaktionseffekt mellan kön och stress..
StyrketrÀnande individers attityd till behovet av protein via mat och tillskott
Kosten har stor betydelse för den idrottande individens prestation och hÀlsa. Trots det Àr det fÄ idrottsutövare som följer kostrekommendationerna för sin idrottsgren. StyrketrÀnande individer fÄr ofta i sig mer protein Àn de behöver och under de senaste Ären har anvÀndningen av proteintillskott ökat. Ett för högt intag av protein kan vara skadligt för hÀlsan och kostsamt för sÄvÀl plÄnbok som miljö. Tidigare forskning har visat ett samband mellan attityder och beteenden, vilket innebÀr att det Àr av intresse att undersöka individers attityder om man vill förÀndra deras beteende.
Att leva som en triangel bland fyrkanter : Omgivningens pÄverkan pÄ mÀnniskor med alkohol-och narkotikaberoende
I denna studie Àr syftet att undersöka och analysera personer som haft ett alkohol- och/eller narkotikaberoende, nÀr det gÀller deras uppfattning och upplevelse av omgivningens syn pÄ dem och deras dÄvarande missbruk. Vidare vill vi belysa och analysera om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt denna syn pÄverkat dem, i förhÄllande till deras missbruk. För att besvara syftet har följande frÄgestÀllningar anvÀnts: Hur upplever mÀnniskor som har haft ett alkohol- och/eller narkotikaberoende att deras omgivning sÄg pÄ dem och deras dÄvarande missbruk? Vad var det avgörande för att dessa mÀnniskor tog sig ur sitt beroende? Hur kan detta förstÄs ur ett stigmatiseringsperspektiv? Idag hÀvdar mÄnga att problemet med alkohol- och narkotikamissbruk inte Àr sjÀlva drogerna i sig utan att alltfler mÀnniskor lever under ett negativt samhÀlleligt tryck. Via stÀmpling skapar detta tryck personliga besvÀr sÄsom Ängest, sjÀlvdestruktivitet och dÄlig sjÀlvbild.
Autistiska barns situation i sÀrskolan, utifrÄn lÀrares perspektiv
Syftet med studien Àr att undersöka autistiska barns situation i sÀrskolan, utifrÄn lÀrares perspektiv. Som lÀrare krÀvs det mycket planering och tÄlamod, vilket inte alltid Àr sÄ lÀtt. Studien börjades med en undersökning av vad autism Àr, autism finns i olika varianter, allt frÄn svÄr till mycket högfungerande autism. Det centrala med barn med autism Àr att de har problem med autismtriaden, dÀrav namnet autism. Barnen har problem med socialt samspel, muntlig och icke muntlig kommunikation och har ett specifikt avvikande beteende.Som teori valde jag att utgÄ frÄn makt och hjÀlp.
?Social utveckling i skolan? ? en studie om hur gruppen kan pÄverka individen
I skolan arbetar varje dag lÀrare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta pÄ och kunskap införskaffas krÀvs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska strÀva efter en levande social gemenskap dÀr man kÀnner trygghet. Socialisationsprocessen Àr den process dÀr individen anpassas efter gruppens och samhÀllets krav, dÀr ibland finns regler, attityder samt beteendemönster. Individen ska ocksÄ kunna anpassa sig efter andra regler och beteende i situationer som krÀver detta.