SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka hurvida en LCHF (Low Carb High Fat) kost skulle kunna vara en hälsosam livsstil utifrån hur den påverkar olika hälsomarkörer hos normalviktiga personer där en viktminskning ej har eftersträvats. Frågeställningen var följande: Hur påverkar en LCHF-kost med maximalt 30 gram kolhydrater per dag under 3 veckor normalviktiga kvinnors BMR (Basal Metabolic Rate), blodlipider, blodglukos, blodtryck, kroppssammansättning, midje- och höftmått samt deras kroppsvikt?Metod En experimentell studie har genomförts på 8 normalviktiga kvinnor mellan 20 och 35 år. Samtliga försökspersoners BMR, blodlipider, blodglukos, blodtryck, kroppssammansättning, midje- och höftmått samt kroppsvikt mättes vid normala levnadsförhållanden innan studiens start samt efter 3 veckor av en strikt LCHF-kost med endast 30 gram kolhydrater per dag.Resultat BMR sänktes i genomsnitt med 4,4% vilket var signifikant (P<0,05). HDL (High-density lipoproteins), LDL (Low-density lipoproteins) samt totalkolesterol höjdes signifikant (P<0,01) med 21%, 25% respektive 22%.

Hjärtsjukdomar utgör en stor andel av de sjukdomar som drabbar människor. Personer med hjärtsjukdom upplever och uppskattar sin vardag som sämre jämfört med friska människor. En av de vanligaste revaskuleringsmetoderna vid hjärtsjukdom är en coronary artery by-pass grafting operation (CABG). Målen med operationen är att minska besvär och att minska mortaliteten i hjärt- kärlsjukdom hos dem som drabbats. Det ligger i sjuksköterskans profession att på bästa sätt informera och stödja patienterna i deras dagliga liv både före och efter genomgången operationen.

I dagens samhälle sker en förtätning av staden och det är ofta på bekostnad av grönytorna då det anses att de inte blir tillräckligt använda (Grahn, 1991, s. 6). Men det är samtidigt bevisat att man mår bättre av att vistas i naturen än bland bebyggelsen i staden. Speciellt stor effekt har naturen för återhämtning från stress (Sahlin, 2010, s. 29).

Bakgrund och syfte:Multidisciplinär hemrehabilitering för personer med milda till måttliga strokesymtom har visat sig vara en evidensbaserad intervention. Flera studier hade gjorts inom ämnet, men det saknades en tydlig beskrivning av åtgärderna och dess innehåll inom multidisciplinär hemrehabilitering. En sådan kunskap bedömdes vara viktig för att arbetsterapeuten skulle kunna arbeta utifrån arbetsterapeutiskt perspektiv. Syftet med denna studie var att sammanställa den kunskap som fanns inom multidisciplinär hemrehabilitering, avseende dess åtgärder, effekt och faktorer som påverkade rehabiliteringens effekt samt för- och nackdelar med den multidisciplinära hemrehabiliteringen.Metod:Litteraturstudie där både artiklar med kvalitativa och kvantitativa metoder inkluderades.Resultat:Åtgärder som utfördes inom multidisciplinär hemrehabilitering var bl.a. insiktsträning, kompensatoriska strategier, uppmuntran till att hitta egna problemlösningar och att anta uppmaningar på rätt nivå, uppgift- och kontextorienterade metoder, guidning, kommunikationsträning, information och rådgivning.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien var att ställa aerob träning som aktivitet mot dataspel som aktivitet och jämföra hur bägge dessa aktiviteter påverkar närminnet. Likheter samt skillnader är två frågeställningar som ligger till grund för denna studie.Metod: En kvalitativ litteraturstudie har genomförts utifrån 54 abstract av studier som var av intresse för relevans till studiens syfte. Utav dessa 54 studier har 20 stycken sållats ut efter betydelse om vad data-/tv-spel och aerob träning har för effekt på minnet. Dessa studier valdes ut efter kriterier där minnet specifikt varit undersökt eller varit en stor del av studien. De studier som valdes bort fokuserade på andra kognitiva områden i hjärnan och blev därmed inte kvalificerade för denna studie.

Studenter har fått höra att arbeta inom sjukvården med omvårdande arbete kan vara väldigt påfrestande för den egna hälsan. Detta arbetes syfte har då varit att undersöka vilka komplikationer till omvårdnad i form av psykisk ohälsa ? specifikt vad gällande Secondary Traumatic Stress, Compassion Fatigue och Vicarious Traumatization ? som kan drabba sjuksköterskan, samt att undersöka vad som utgör risk- och skyddsfaktorer. Metoden som användes var en litteraturgranskning och man fann att genom en litteratursökning material, för att ett givande resultat som svarade mot syftet skulle uppnås så gjordes en kompletterande sökning där fokus låg på kvalitativa artiklar. Resultaten analyserades och teman framstod, resultaten presenterades under dessa teman.

Bakgrund: Varje år dör cirka 600 barn, varav tre av fyra dör på sjukhus. När ett barn dör vare sig det handlar om sjukdom eller olycka påverkar detta föräldrarna för resten av livet. Barn som får palliativ vård lider av olika sjukdomar med dödlig utgång. När ett barn får palliativ vård kan föräldrar uppleva många starka känslor så som sorg. Hur föräldrar hanterar upplevelser av att sitt barn är under palliativ vård är individuellt.

Det sker ingen överföring av immunglobuliner från modern till fostret via placentan hos nötkreatur, istället tillförs immunglobulinerna till kalven genom höga koncentrationer i de första dagarnas råmjölk. För att uppnå en god immunisering är det viktigt att kalven så snart som möjligt efter födseln utfodras med råmjölk av hög kvalitet. De tre faktorer som anses ha störst påverkan på kalvens immunisering är koncentrationen av IgG i råmjölken, mängden konsumerad råmjölk och tidpunkten för första råmjölksgivan. Det finns även indikationer på att det finns skillnader mellan olika raser vad gäller kvaliteten på råmjölken och kalvens upptag av IgG. Den allmänna uppfattningen är att IgG-koncentrationen i plasma påverkar kalvens hälsa och tillväxt genom att kalvar med låga IgG-koncentrationer oftare drabbas av sjukdomar vilket indirekt kan leda till sämre tillväxt.

Sammanfattning Bakgrund: På grund av att människor lever längre så kommer antal personer med demens också att öka. Med stigande ålder och ökad närvaro av kroniska sjukdomar så som demenssjukdom, blir det även en ökning av undernäringsproblematik hos den äldre befolkningen.  Syftet: Föreliggande litteraturstudies syfte var att beskriva hinder och möjligheter för att sjuksköterskan ska kunna uppmärksamma, förhindra och minimera undernäring hos äldre dementa på äldreboenden. Syftet var också att granska artiklarnas kvalitét utifrån den metodologiska aspekten urval.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv ansats genomfördes baserat på 16 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed, Chinal och Scopus.Resultat: Studien visar att demenssjukdomens tre stadier orsakar nutritionsproblem. Bristande kommunikation och interaktion, utebliven måltidsträning och biverkningar av vissa läkemedel påverkade dementa äldres nutrition på ett negativt sett.

Obstruktiva lungsjukdomar orsakar lidande för många människor. Andningen kan bli så påverkad att människor inte får luft. För personer som lider av astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) och som dessutom röker är rökstopp av betydande vikt, eftersom båda sjukdomarna förvärras vid fortsatt rökning. Flertal forum finns som erbjuder råd och stöd att sluta röka och förbli rökfria, men många människor väljer att sluta röka på egen hand. Svårigheter med att sluta röka är att många människor upplever abstinens som gör att de faller tillbaka och börjar röka igen.

Introduktion: Många patienter är beroende av en förändrad kost för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, metabolt syndrom och diabetes typ II. Andel vuxna med fetma har fördubblats sedan 1990 och en ökning av fetma fortsätter än idag, trots en ökad fysisk aktivitet bland populationen. För att motivera för förändring av levnadsvanor bör hänsyn tas till tre begrepp; värdighet, self-efficacy och empowerment. Syfte: Syftet är att undersöka om ökad upplevelse av self-efficacy kan främja hälsosamma levnadsvanor och hur sjuksköterskan kan arbeta för att stödja patienter. Metod: Vald metod är en litteraturöversikt.

Järnvägstrafiken i Sverige drivs idag huvudsakligen av SJ (Statens Järnvägar), som ansvarar för persontrafik och GreenCargo, som ansvarar för godstrafiken.Banverket ansvarar för säkerhetsuppföljning av den spårbundna trafiken i Sverige. Avsevärda tekniska förbättringar har lett till betydande ökad säkerhet sista 15 åren. Lok-/tågförare arbetar under särskilda medicinska säkerhetskrav, reglerade enligt järnvägslagen (2004:19) och i Järnvägsinspektionens föreskrifter( BV-FS 2004:4). Dispens från vissa av dessa säkerhetskrav kan emellertid beviljas vid en del handikapp eller sjukdomar. Företagshälsovården har en del av ansvaret för uppföljningar och bedömningar i detta sammanhang.

I Centralasien lever det utrotningshotade djuret snöleopard (Panthera uncia). Antalet vilda snöleoparder beräknas ligga under 7000 individer. Snöleoparden brottas med ett antal olika hot i det vilda, med risk att det leder till utrotning. Djuret jagas av tjuvjägare, delvis för sin fina päls, men också för att använda ben och tänder till medicin. Människans utbredning leder till mindre områden för snöleoparden att hitta byten på, samt att den dödas i vedergällning om den skulle anfalla boskapsdjur.

SammanfattningLäkemedelsindustrins mission är att förlänga människoliv samt bota sjukdomar. Människans hälsa är det som är i fokus, enligt läkemedelsindustrin. Det uppfattas dock råda en viss konflikt huruvida läkemedelsindustrin följer missionen. Forskning har visat på att dubbelt såmycket pengar finansierar marknadsföringen jämfört med forskning och utveckling, i syfte att sälja mer läkemedel. Läkemedel somliga läkare ifrågasätter om de ens behövs på marknaden.

BakgrundSjukskrivningar ökar bland människor och arbetsbelastningen blir allt tyngre för arbetstagarna som kan leda till olika skador och sjukdomar. Därför har de börjat satsas på olika hälsofrämjande insatser på företag. Friskvårdstimmen är en sådan insats som finns att ge till sina medarbetare för att de ska kunna förebygga och bevara en god fysisk och psykisk hälsa.SyfteSyftet med denna undersökning är att bland gymnasielärare i en mellan svensk stad undersöka om det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller utnyttjandet av friskvårdstimmen. Samt undersöka vad som motiverar personalen till att använda friskvårdstimmen men även undersöka om kvinnor och män motiveras olika och vad som skulle kunna motivera dem att utnyttja friskvårdstimmen. Vi vill också undersöka om ledningen motiverar personalen till användandet av friskvårdstimmen.MetodFör att undersöka detta har en kvantitativ metod använts och en jämförande design där vi gjorde en enkätundersökning via internet.