Sökresultat:
2453 Uppsatser om Kostnad för kapital - Sida 42 av 164
"The Bold and the Beautiful" : en studie om den svenska modejournalistiken och dess utmanare
Den hÀr uppsatsen ska frÀmst ses om en fÀltbeskrivning av en del av den svenska modebloggosfÀren som de senaste Ären har etablerat sig som en ny aktör i rapporteringen kring mode. Vad betyder detta för modejournalistiken och kan man se modebloggandet som en ny karriÀrvÀg in till modejournalistiken? Med hjÀlp av Pierre Bourdieu och Erving Goffman teorier om kapital och personliga fasader vill jag pÄvisa hur modejournalistiken och modebloggandet skiljer sig ifrÄn- och liknar varandra samt hur förflyttningarna inom modebloggosfÀren ter sig..
PÄverkar strategin kapitalanskaffningsbeslut för smÄföretag med hög tillvÀxt?: en fallstudie med fem smÄföretag i Norrbotten
Strategier pÄverkar hur företagens kapitalstruktur ser ut, dessa anvÀnds för en effektiv fördelning av företagets resurser sÄ att de uppsatta mÄlen ska kunna nÄs. Strategin kan strÀcka sig över olika tidsintervall, de kan vara generella och övergripande men ocksÄ vÀldigt specifika för vissa aktiviteter. Strategin bygger pÄ yttre omstÀndigheter och hur företagets önskade position ser ut inför framtiden. Ett företags strategi Àr nödvÀndig för alla beslut som tas inom företaget. De flesta företag vill vÀxa, dÀrför kan Àven tillvÀxtstrategier vara viktiga för företag att ta i beaktande för att fÄ en stabil och planerad tillvÀxt.
VÀgen till lÀraryrket i ett nytt land
NÀr man som utrikes född akademiker kommer till Sverige Àr det lÀtt att hamna i en migrationsprocess som kan ta lÄng tid. Det immigrerar individer till Sverige med en akademisk examen i bagaget samtidigt som Sverige lider brist pÄ vissa akademiska yrkesgrupper. De som kommer skulle kunna avhjÀlpa bristen pÄ akademisk arbetskraft men de har svÄrt att ta sig in pÄ den svenska arbetsmarknaden. VÄrt syfte med denna studie har varit att undersöka och analysera utrikes födda personer med en lÀrarexamen och deras vÀg till ULV (utlÀndska lÀrares vidareutbildning). Vi har studerat vilka förvÀntningar de har pÄ utbildningen och om de ser skillnader pÄ sin yrkesroll i Sverige jÀmfört med det tidigare hemlandet.
Revision, smÄföretagare och förvÀntningsgapet : vad sker vid ett slopande av revisionsplikten?
Bakgrund och problem: I och med alla samhĂ€llsförĂ€ndringar har Ă€ven revisorns roll för företagen förĂ€ndrats. Ăgandet har blivit alltmer separerat frĂ„n verksamheten i bolagen och de önskar kontroll pĂ„ att företaget drivs som det ska. Reglerna om hur kontrollen ska utföras har mer och mer skĂ€rpts, det pĂ„ grund av den senaste tidens bolagsskandaler. Trots bolagsskandalema har det inte blivit nĂ„gon större forskning inom Ă€mnet revision. Det finns förslag att plikten ska bort, och vad som dĂ„ hĂ€nder Ă€r omöjligt att sĂ€ga.
Vem fÄr vara hÄllbar? : En studie om exkludering av gymnasieelever frÄn utbildning för hÄllbar utveckling utifrÄn klass och identitet
Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasieelevers uppfattningar om hÄllbar utveckling formas och vilken betydelse faktorer som social klass, identitet och utbildning har för detta. DÀrigenom försöker studien bidra med kunskap om hur sociala strukturer som klass och identitetsprocesser pÄverkar elevers tillgÀngliggörande av hÄllbar utveckling som ett undervisningsinnehÄll och dÀrmed sÀga nÄgot om huruvida implementering av utbildning för hÄllbar utveckling, ESD (Education for Sustainable Development), som utbildningsprojekt riskerar att exkludera elever med arbetarklassbakgrund.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som metod och urvalet bestod av Ätta elever frÄn tvÄ olika skolor, en studieförberedande och en yrkesförberedande. Materialet analyserades utifrÄn Bourdieus teorier om kulturellt kapital, habitus och kulturell reproduktion.Resultaten av studien visar att det finns skillnader i hur elever med olika kulturellt kapital ser pÄ hÄllbar utveckling, att social klass och identitet har stor betydelse för hur eleverna tillÀgnar sig hÄllbar utveckling som ett undervisningsinnehÄll, samt att detta riskerar att exkludera grupper av lÀgre social klass som studerar pÄ yrkesförberedande program frÄn att lÀra sig om och bli engagerade i frÄgor om hÄllbar utveckling. Men studien visar ocksÄ att skolan har stora möjligheter att pÄverka detta om implementeringen av ESD kan anpassas till en mer pluralistisk ansats som bÀttre tillgodoser alla elevgruppers unika behov och preferenser. Vidare framtrÀder att styrningen av skolan har betydelse för vilken form av kulturell reproduktion som sker inom ESD.
En marknadsjÀmförelse mellan logistik och andra industrifastigheter
Syftet med examensarbetet Àr att göra en marknadsjÀmförelse mellan logistikfastigheter och andra industrifastigheter sett utifrÄn investeringsrisk, belÄningsgrad, avkastningskrav, hyreskontrakt och betydelsen av lokalisering. Intervjuer genomfördes med representanter frÄn sex segment som Àr logistikfastighetsÀgande bolag/investerare, fastighetsÀgande bolag av industrilager & industriproduktion, vÀrderingsinstitut/banker, mÀklarbyrÄer, logistikföretag samt branschorganisationer/markberedare. Intervjuerna genomfördes mellan 17 april ? 8 maj Är 2015. Logistikfastigheter ses generellt som en bÀttre och sÀkrare investering Àn andra industrifastigheter i bankens synvinkel, dÄ andra industrifastigheter kan vara sÄ mycket olika slags fastigheter som dÀcklager, sÄgverk, industriproduktion som Àr osÀkrare och har en sÀmre alternativanvÀndning Àn vad logistikfastigheter har, Àven om industrilager och logistikfastigheter inte skiljer sig jÀttemycket Ät.
TjÀnstepensionens vÀrde - En riskjusterad jÀmförelse av avkastningen
Pensionssystemet Àr uppbyggt pÄ sÄ vis att det Àr menat att arbetsgivaren ska betala in en del kapital till framtida pension, samtidigt som man sjÀlv ska spara en del kapital. Den allmÀnna pensionen, som utbetalas frÄn Pensionsmyndigheten, motsvarar vanligtvis ca 50 % av den genomsnittliga bruttolönen som man haft under sin arbetskarriÀr.Arbetar man pÄ en arbetsplats som inte Àr kollektivansluten, Àr arbetsgivaren inte tvingad till att betala in nÄgra pengar till pensionen. Som anstÀlld Àr det upp till en sjÀlv att undersöka huruvida arbetsgivaren gör detta.Idag Àr det ca 2,5 miljoner personer som arbetar som privatanstÀllda arbetare och Àr kollektivavtalsanslutna. För dessa personer betalas tjÀnstepensionen in frÄn arbetsgivaren till valcentralen Fora. Pengarna placeras sedan hos AMF som förvaltar dom.
Idrottslig verksamhet : En analys av undantaget i mervÀrdesskattelagen
Denna studie Àmnar kartlÀgga fysisk aktivitet pÄ tre gymnasieskolor i UppsalaomrÄdet och förstÄ samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgÄngspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förÀndrats över tid dÀr allt fler barn och ungdomar i nulÀget Àr mer fysiskt inaktiva Àn tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del pÄ vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsÀttningar man har. FörÀldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund Àr nÄgot som pÄverkar barn och ungdomars instÀllning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkÀtundersökning med 185 enkÀter pÄ Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i UppsalaomrÄdet. EnkÀtundersökningen anvÀndes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör pÄ sin fritid, hur mÄnga som Àr fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; förÀldrars utbildning, förÀldrars sociala position samt förÀldrars trÀningsvanor pÄverkar och pÄverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som Àr ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig Àven pÄ de övriga tvÄ skolorna att eleverna generellt sett Àr fysisk aktiva.
Leder konjunkturförÀndringar till förÀndringar i redovisning av intellektuellt capital?
Redovisning av det intellektuella kapitalet varierar stort frÄn företag till företag. PÄ grund av lagregleringen i bland annat IAS 38 Àr det inte tillÄtet att ta upp diverse delar av det intellektuella kapitalet i resultat- och balansrÀkningar. Trots detta vÀljer mÄnga företag att dela med sig av information om exempelvis sina anstÀllda och relationer till kunder. De organisationer som det intellektuella kapitalet Àr viktigast för Àr kunskapsföretagen eftersom de trots allt lever pÄ sin personals kunskap och erfarenheter.Vi har valt att studera fyra kunskapsföretag; Skandia, KnowIT, Swedbank och SWECO. Vi har analyserat fyra Ärsredovisningar frÄn varje företag mellan Ären 1996 och 2008 samt med fyra Ärs mellanrum.
Att föresprÄka skyddet för barn
Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.
Svensk möbeldesign - att med smÄ medel kommunicera med en ny marknad
Svenska möbeldesignföretag har svÄrt att överleva i konkurrens med liknande företag pÄ den mÀttade svenska marknaden. Detta gör att de mÄste se sig om efter nya marknader. Det har blivit allt viktigare att ha goda kunskaper om marknadskommunikation och den nya marknaden det vill sÀga nÀr företaget skall synliggöra sig och sina produkter bland konkurrenter och i mediebruset. PÄ grund av nya sÀtt att marknadsföra sig och med mer internationell erfarenhet Àr det större konkurrens Àn tidigare pÄ marknaden. Det gÀller ofta ocksÄ att marknadsföra sig och kommunicera med marknaden pÄ bÀsta möjliga sÀtt till minsta möjliga kostnad.I vÄr studie har vi undersökt hur smÄ svenska designföretag kommunicerar med en ny marknad pÄ bÀsta möjliga sÀtt med smÄ medel.
IPv6 : ĂvergĂ„ngstekniker
Större krav pÄ fler IP-adresser i framtiden har gjort IP(v6) till en tÀnkbar eftertrÀdare till IP(v4). Sedan utvecklingen av IP(v6) runt 1994 stÄr den fortfarande i skuggan av IP(v4). Detta beror troligen pÄ att IP(v6) inte Àr bakÄtkompatibelt med IP(v4), vilket leder till hög kostnad och energi att ersÀtta vÀrldens nÀtverk med IP(v6). Detta problem har gjort att ett flertal övergÄngstekniker har utvecklats. Detta kan vara genom att anvÀnda IP(v6) genom en dedikerad tunnel till att anvÀnda IP(v4) och IP(v6) parallellt. Dessa övergÄngstekniker skiljer sig Ät nÀr det gÀller funktion och anvÀndningsomrÄde, vilket gör val av övergÄngsteknik svÄrt.Denna rapport handlar om dessa övergÄngstekniker.
Alternativ till Oracle utifrÄn LantmÀteriets förhÄllanden
LantmÀteriet i GÀvle Àr ett företag som hanterar mycket stora datamÀngder i databaser och det Àr dÀrför av stor vikt att de har ett vÀl fungerande databashanteringssystem. De anvÀnder sig av databashanteringssystemet Oracle, men intresse för alternativ finns. LantmÀteriet önskade dÀrför en rapport som jÀmför deras nuvarande databashanteringssystem Oracle 10.2.0.3 med möjliga alternativ. De databashanteringssystem som i denna rapport jÀmfördes med Oracle Àr Microsoft SQL Server 2005 och MySQL 5.1. Aspekter som studerades Àr prestanda, kostnad, sÀkerhet, kompatibilitet, tillgÀnglighet och support.
Gatsten eller lervÀlling : En studie i hur habitus pÄverkar mÀnniskors val av musikfestivaler
I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.
En obetydlig kostnad för eleverna. Hur fyra svenska grundskolor tillÀmpar avgifter.
Current technology offers many possibilities for remotecommunication. Nevertheless, people with cognitive and communicativedisabilities have limited access to common communication technology like textmessaging via a mobile phone. This study is part of the project Text messagingwith picture symbols - a possibility for AAC users and people with cognitiveimpairments. Semi structured interviews were used to investigate three menand four women?s experiences of using Windows mobiles with adaptedfunctions for text messaging.