Sök:

Sökresultat:

2453 Uppsatser om Kostnad för kapital - Sida 23 av 164

Unga tjejers framtidssyn : En studie pÄ yrkes- respektive studieförberedande gymnasieprogram, i Stockholm respektive Avesta, och deras skilda sÀtt att se pÄ sin framtid.

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer pÄ yrkes- respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika orter ser pÄ sin framtid. VÄra forskningsfrÄgor löd: Vilken syn pÄ framtiden har gymnasietjejer pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader gÄr att skönja i den syn pÄ framtiden som tjejer pÄ studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstÄ dessa eventuella skillnader? Svaret pÄ forskningsfrÄgorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för Àmnet. HÀr har frÀmst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det frÀmst finns skillnader mellan programmen och att det gÄr att förstÄ de hÀr tjejernas olika syn pÄ framtiden genom att titta pÄ deras bakgrund.

Biogasprojekt pÄ Huntley Farm

Syftet med detta examensarbete Àr att pÄ Huntley farm i Lusaka, Zambia undersöka gÄrdens möjligheter att utvinna biogas i framtiden ur deras restprodukter i form av gödsel frÄn nötkreatur, kycklinguppfödning, höns samt avlopp frÄn slakteri. Huntley farm Àgs av Zambeef Products PLC som Àr en av Zambias största kött och jordbruksproducenter med en marknad i södra Afrika.För att göra farmen mer miljövÀnlig samt minska energikostnaderna har berÀkningar gjorts pÄ hur mycket biogas som teoretiskt gÄr att utvinna ur substraten. DÀrefter kan biogasen anvÀndas till brÀnsle samt som ett komplement för generering av el vid eventuellt strömavbrott.Rapporten undersöker hur mycket substrat som finns tillgÀngligt pÄ farmen under ett Är och med hjÀlp av teoretiska vÀrden för varje substrat berÀknas det totala biogasutbytet. Behandling av farmens totala energiförbrukning och energikostnader har gjorts för att se vad biogasen ska anvÀndas till samt hur mycket energikostnaden kan skÀras ner.En blivande biogasanlÀggning pÄ Huntley farm skulle teoretiskt sÀtt kunna producera 1 464 000 m³ uppgraderad biogas vilket motsvarar 14,2G Wh el eller 1 450,8 m³ diesel. Efter energiförluster i form av uppvÀrmning av anlÀggning samt generering av el skulle den producerade energin bli 3,37G Wh eller uppgraderad biogas som motsvarar 725,4 m³ diesel eller 1450,8 m³ diesel om biogasanlÀggningen inte underhÄllas med biogas.

Bankernas uppfattningar om Basel II och dess pÄverkan pÄ företagsfinansiering

Under 2000-talet infördes nya kapitaltÀckningsregler (Basel II) för svenska banker för att skapa stabilitet, bÀttre riskhantering och rÀttvisare konkurrens pÄ den internationella markanden. KapitaltÀckning Àr viktigt för att skydda spararnas kapital. Kvoten som banken tÀcker skiftar beroende pÄ vilka risker som hotar banken vid ett givet tillfÀlle. Vid oroliga tider och med ökade risker mÄste bankerna hÄlla inne mer kapital i banken och kan inte lÄna ut det. Under lÄnga hög- och lÄgkonjunkturer befaras reglerna förstÀrka cyklerna eftersom riskerna mÀts med sannolikheter om framtida ekonomiska utsikter.

SmÄ teknikbaserade företags kontrollaverta attityd vid valet av finansiering

Studier har visat att sju av tio nya arbetstillfÀllen skapas av smÄ företag. I takt med att studier visar att smÄ företag Àr viktiga för Sveriges ekonomiska tillvÀxt ökar intresset kring smÄ företags problem att erhÄlla externt kapital. En betydande del av de smÄ företagen behöver extern finansiering, men har svÄrt att fÄ finansiering pÄ ett traditionellt sÀtt. Det föreligger dÀrmed ett finansiellt gap som kan förklaras med att det existerar informationsasymmetri mellan finansiÀrer och företagare, dÀr en förklaring kan vara att företagarna har en negativ attityd till externt kapital. Denna negativa attityd har mÄnga gÄnger förklarats med att företagares val av finansieringskÀllor sker i en hierarkisk preferensordning.

Leder ESBL-producerande bakterier till ökade samhÀllskostnader i Sverige?

Due to long time of overconsumption of antibiotic, the possibility of an effective infection treatment is now threatened. Bacteria have begun develop resistant against antibiotic, witch is most due to bacteria that do not normally develop resistant. These kinds of bacteria produce ESBL, and have made the healthcare costs increase around twice as much, as for bacteria that do not produce ESBL..

Den uppdelade kulturen : AnvÀndningen av kulturreferenser i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter

Uppsatsen studerar förekomsten av kulturreferenser, det vill sÀga syftningar och refereringar till kulturella fenomen, i svensk dagspress kulturjournalistik. Kulturreferenser fungerar som koder som antingen kan avlÀsas eller Àr obegripliga för lÀsaren, och undersökningens syfte Àr att reda ut hur kodmaterialet skiljer sig mellan olika genrer inom kulturjournalistiken. KÀllmaterialet Àr Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets kulturdelar, perioden 14 till 20 april 2011, vilket ska representera en vanlig nyhetsvecka. Undersökningen visar att anvÀndandet av kulturreferenser skiljer sig mellan genrer beroende pÄ textens syfte. I opinionstexter Àr det vanligt förekommande med kulturreferenser som stÀrker skribentens förtroende.

Utbytesplan för kvicksilverlampor Ät fastighetsbolag

Underlaget till den hÀr studien Àr ett ekodesignkrav faststÀllt pÄ EU-nivÄ om att alla kvicksilverlampor ska förbjudas Är 2015. Tanken Àr att studien skall ge lÀsaren vÀgledning och visa pÄ exempel hur en konkret utbytesplan skulle kunna se ut.Studien innehÄller ekonomiska kalkyler som visar att utbyte av kvicksilverlampor bör ses som en investering som pÄ sikt kan ge stora besparingar, snarare Àn som en kostnad..

UtvÀrdering av ett IT - system med en kombination av olika metoder

Syftet med denna uppsats har varit att pröva en kombination av fyra olika metoder för att utvÀrdera ett IT-system. Metoderna som kombinerades var: processbaserad utvÀrdering, kriterie- och mÄlbaserad utvÀrdering av systemet i anvÀndning samt kostnad "nytto"-analys. Som underlag för min undersökning har jag anvÀnt mig av en fallstudie. För att utvÀrdera respektive metod har jag anvÀnt ramverket NIMSAD (Normative Information Model-based Systems Analys och Design) som Àr utvecklat utifrÄn erfarenheter av problemlösning inom aktionsforskning, industrin och konsultuppdrag. Ramverket kan anvÀndas för att utvÀrdera olika typer av utvecklingsmetoder och bygger pÄ fyra vÀsentliga bestÄndsdelar (metodens kontext, anvÀndare, metoden samt utvÀrdering av dessa).

LÀslust, ordförstÄelse och kulturellt kapital: sex barn lÀser Kalle Anka

Sex ban lÀser Kalle Anka pocket och berÀttar om sina lÀsval.

LÀslust, ordförstÄelse och kulturellt kapital: sex barn lÀser Kalle Anka

Sex ban lÀser Kalle Anka pocket och berÀttar om sina lÀsval.

Kapitalrörlighet mellan lÀnder : En jÀmförelse mellan OECD- och LDC-lÀnder

Investeringsklimatet i Sverige Àr idag en viktig frÄga. Allt fler svenska investerare vÀljer att placera sitt kapital i utlandet, istÀllet för i Sverige och utlÀndska investerare vÀljer andra investeringsalternativ Àn Sverige. Ett sÀtt att mÀta dessa flöden av kapital Àr att mÀta graden av kapitalrörlighet mellan lÀnder. Med kapitalrörlighet menas att kapitalet kan röra sig fritt över grÀnserna till de lÀnder som har den mest fördelaktiga avkastningen.Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn undersöka om det föreligger nÄgot samband mellan sparande och investeringar, och om det finns nÄgon kapitalrörlighet mellan lÀnder. Dessutom se om landets storlek och öppenhet pÄverkar detta samband.Vi har i vÄr slutsats kommit fram till att det förekommer kapitalrörlighet mellan lÀnder, i vissa lÀnder i vÄr undersökning.

Socialt kapital : Skillnad pÄ stad och landsbygd?

This study examines the connection between social capital and urban and rural areas. The study divides the environments into two categories; metropolises and rural areas. Metropolises are defined as any of Swedens largest cities Stockholm, Gothenburg or Malmö. The study also examines if there is a difference between these groups in how high social trust they have to people living in the same areas as themselves versus people who live in other areas. The studie also focuses on the urbanization that the world is going through, where people move from rural areas into the cities for work and education.

K2 - Införandet av nya redovisningsregler för mindre, onoterade företag : PÄ vilket sÀtt kommer införandet av de nya redovisningsreglerna att pÄverka bankernas rutiner vid utlÄning av kapital till berörda företag?

Alla företag mĂ„ste enligt lag upprĂ€tta nĂ„gon form av redovisning. Via bokföringsnĂ€mnden fĂ„r svenska företag allmĂ€nna rĂ„d över hur de ska tillĂ€mpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprĂ€ttandet av sin redovisning. För nĂ€rvarande arbetar bokföringsnĂ€mnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsĂ€ttning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2.

IAS 40 En studie av hur redovisningen av förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde pÄverkat resultat- och balansrÀkningen

Bakgrund och problem: Sedan Är 2005 har flertalet fastighetsföretag i Sverige valt attvÀrdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde, istÀllet för till anskaffningsvÀrde. Ettverkligt vÀrde skulle kunna vara mer relevant Àn ett historiskt anskaffningsvÀrde eftersomdetta Àr mera aktuellt, och dÀrmed ger en bÀttre bild av tillgÄngens ekonomiska vÀrde. Dettaskulle kunna innebÀra att en mer rÀttvisande ekonomisk bild ges och att informationen i definansiella rapporterna dÀrmed utgör ett mera relevant beslutsunderlag för investerare.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om införandet av IAS 40 i Sverige har letttill en ökad vÀrderelevans för informationen i de finansiella rapporterna. Vidare att fÄförstÄelse kring hur förhÄllandet mellan börsvÀrde och eget kapital, samt det redovisaderesultatet har pÄverkats av de nya redovisningsreglerna.AvgrÀnsningar: Uppsatsen behandlar enbart svenska fastighetsbolag som inneharförvaltningsfastigheter och som har varit börsnoterade under hela den studerade perioden.Enbart renodlade fastighetsbolag ingÄr i uppsatsen, det vill sÀga vars huvudsakliga tillgÄngarutgörs av förvaltningsfastigheter. Vidare ingÄr enbart svenska börsnoterade koncerner iunderlaget, alltsÄ inte onoterade koncerner som frivilligt upprÀttar sin koncernredovisningenligt IRFS.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvantitativ metod, vilket innebÀr att statisk information harsamlats in.

Bankernas kreditbedömning av kunskapsintensiva företag

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->