Bakgrund: Hälsan påverkas av riskfaktorer så som; fysisk inaktivitet, felaktigt sammansatt kost och som friskfaktorer så som; fysisk aktivitet, fiberrik och näringsrik kost. De största hälsoeffekterna från fysisk aktivitet uppnås när en fysisk inaktivitet övergår i någon form av regelbunden utförd vardagsaktivitet. Forskning kring fysisk aktivitet kombinerat med dess ätbeteenden hos ungdomar visar att det finns koppling mellan hur fysiskt aktiva gymnasieelever är och hur deras ätbeteende ser ut. Det finns underlag som påpekar att ungdomar är medvetna om att de ska vara fysiskt aktiva och äta hälsosamt, men det finns få undersökningar om vad ungdomar anser vad fysisk aktivitet är för dem och hur de ska efter sin fysiska aktivitet förhålla sig till sitt ätbeteende Syfte: Få en uppfattning om hur några gymnasieelevers medvetenhet till olika hälsobeteenden kopplat till fysisk aktivitet och ätbeteenden ser ut, samt hur de resonerar om sin egen tillämpning av dessa hälsobeteenden. Metod: En kvalitativ metodteori genom två fokusgruppintervjuer genomfördes på åtta ungdomar med ett gemensamt intresse till idrott.

Med bakgrund av det allmänna hälsoläget bland Sveriges befolkning med ökande sjukfrånvaro samt dåliga levnadsvanor, gjordes en studie av ett friskvårdsprojekt på ett företag. Hörnstenarna i projektet var rörelse, sömn och kost. Författarna ville se om det förelåg någon skillnad mellan de avdelningar på det aktuella företaget, som varit involverade i projektet jämfört med de avdelningar som inte varit involverade. Att vara involverad i projektet innebar att en hälsocoach var aktiv på avdelningen. Syftet var att undersöka skillnader i levnadsvanorna (rörelse, sömn och kost) bland personal på ett större företag i Sverige.

Under 1970-talet såg forskare inom näringsfysiologin en stigande trend av ökad konsumtion av fett- och sockerhaltiga produkter på bekostnad av bland annat matbrödskonsumtion. I tid  av livsmedels- och energikriser förespråkade forskare en alternativ diet med ett större inslag av grönsaker och fullkornsprodukter då det hade slagits fast att ett högt intag av fett och socker ledde till bland annat hjärt-kärlsjukdomar samt karies. Matbrödsproducenterna och Socialstyrelsen höll med experterna och detta ledde till ett samarbete mellan parterna som mynnande ut i Brödkampanjen med start år 1976 där den svenska befolkningen uppmanades att äta mera bröd. Denna undersökning har visat på hur experterna argumenterade för en ökad brödkonsumtion och varför just bröd var ett bra alternativt livsmedel genom att ta del av Socialstyrelsens arkivlämningar med intervjuer av experterna bakom kostrekommendationen..

Barns övervikt och fetma är ett allvarligt och stort folkhälsoproblem i vårt samhälle idag. Om övervikt etableras under barndomen är risken stor att fetma utvecklas senare i livet, vilket kan medföra risk för följdsjukdomar och psykiskt lidande. Det är viktigt att i tidigt skede upptäcka barn och dess familjer med risk för övervikt och där har BVC-sjuksköterskan en central roll.Enligt tidigare studier har det framkommit att BVC-sjuksköterskor upplever det svårt och känsligt att prata om kost och kostvanor och risk för övervikt med föräldrar. Många har upplevt negativa reaktioner i dialogen med familjerna, vilket medfört att det hälsofrämjande arbetet inte fortskridit och med relevanta åtgärder mot barns risk för övervikt inte har satts in. Därför är det av intresse att undersöka om BVC- sjuksköterskans uppfattningar om ett arbetsredskap i form av ett frågeformulär riktat till föräldrar skulle förbättra det hälsofrämjande arbetet mot barns risk för övervikt.Studiens design var kvantitativ och data samlades in med hjälp av en enkät som bestod av 18 frågor i tre teman samt tre öppna frågor.

Forskning om människans fysiologi och hur den fungerar uppdateras dagligen. Inom idrottens värld testas nya som gamla, naturliga som onaturliga preparat och träningsmetoder kontinuerligt, allt för att optimera en idrottares prestation. Ett ämne som det forskas mycket om idag är kvävemonoxid och dess påverkan i kroppen. Från att ha tolkats som ett skadligt ämne i kroppen har det gått till att möjligen kunna hjälpa hjärtsjuka patienter och även optimera idrottsutövande. Kvävemonoxid bildas i kroppen naturligt med hjälp av syre, men det kan även bildas utan syre genom intag av nitrat som hittas i många grönsaker.

Detta arbete är en litteraturstudie som handlar om hur deltidsbete påverkar mjölkkors avkastning, foderintag och välfärd. I Sverige har vi beteskrav till skillnad från många andra länder i världen. Detta skapar problem då besättningstorlekarna ökar och det blir svårare att få marker i närheten av gården att räcka till alla kor. Det största problemet med mjölkkor på bete är dock att högavkastande kor inte producerar lika mycket på bete som inne på stall. Det är därför viktigt att finna ett sätt att lösa problemen som både gynnar kon och bonden.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

Barns övervikt och fetma är ett allvarligt och stort folkhälsoproblem i vårt samhälle idag. Om övervikt etableras under barndomen är risken stor att fetma utvecklas senare i livet, vilket kan medföra risk för följdsjukdomar och psykiskt lidande. Det är viktigt att i tidigt skede upptäcka barn och dess familjer med risk för övervikt och där har BVC-sjuksköterskan en central roll.Enligt tidigare studier har det framkommit att BVC-sjuksköterskor upplever det svårt och känsligt att prata om kost och kostvanor och risk för övervikt med föräldrar. Många har upplevt negativa reaktioner i dialogen med familjerna, vilket medfört att det hälsofrämjande arbetet inte fortskridit och med relevanta åtgärder mot barns risk för övervikt inte har satts in. Därför är det av intresse att undersöka om BVC- sjuksköterskans uppfattningar om ett arbetsredskap i form av ett frågeformulär riktat till föräldrar skulle förbättra det hälsofrämjande arbetet mot barns risk för övervikt.Studiens design var kvantitativ och data samlades in med hjälp av en enkät som bestod av 18 frågor i tre teman samt tre öppna frågor.

En förutsättning för att kroppen ska må bra är att man befinner sig i energibalans. Det är en viktig del för att kunna prestera och få en positiv utveckling med sin träning. Vid träning är kolhydrater och fett de största energigivarna. Efter ett hårt träningspass är kroppens glykogenlager tömda och behöver fyllas på. För optimal återhämtning bör kolhydrater samt en liten mängd protein intas direkt efter träningspasset.

Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur högstadietjejer ser på sin kropp med tanke på de ideal som vi har i samhället i dag. Genom en kvantitativ studie har jag även undersökt vilka erfarenheter och föreställningar som finns kring bantning och olika dieter, samt vilka faktorer som påverkar dessa erfarenheter och föreställningar hos dessa tjejer. Media samt vänner och familj är de faktorer som visade sig vara relevanta att ta med i arbetet. Därefter har jag studerat vilka konsekvenser en negativ självbild kan få när det gäller tjejernas hälsa. Anorexi, bulimi och benskörhet är några av de konsekvenser som nämns.

Syfte:Denna studie syftade till att undersöka hur vanligt det var med smärtrelaterade symptom på ett företag, hur levnadsvanorna för de anställda ser ut och vilka samband som finns mellan levnadsvanor och självupplevda besvär och arbetsförmåga.Metod:För denna studie valdes en kvantitativ metod med hjälp av en enkät. Frågorna till denna enkät valdes ut från validerade frågor ifrån tidigare studier. Frågorna innehöll bl.a. vikt, längd, civilstånd, utbildning, smärtrelaterade symptom i 9 områden totalt på kroppen (bl.a. nacke, axlar, knän m.m.), kost, fysisk aktivitet (mätt med Saltin-Grimby skalan), sömnkvalitet, stress och självupplevd arbetsförmåga.

Under 1970-talet såg forskare inom näringsfysiologin en stigande trend av ökad konsumtion av fett- och sockerhaltiga produkter på bekostnad av bland annat matbrödskonsumtion. I tid  av livsmedels- och energikriser förespråkade forskare en alternativ diet med ett större inslag av grönsaker och fullkornsprodukter då det hade slagits fast att ett högt intag av fett och socker ledde till bland annat hjärt-kärlsjukdomar samt karies. Matbrödsproducenterna och Socialstyrelsen höll med experterna och detta ledde till ett samarbete mellan parterna som mynnande ut i Brödkampanjen med start år 1976 där den svenska befolkningen uppmanades att äta mera bröd. Denna undersökning har visat på hur experterna argumenterade för en ökad brödkonsumtion och varför just bröd var ett bra alternativt livsmedel genom att ta del av Socialstyrelsens arkivlämningar med intervjuer av experterna bakom kostrekommendationen..

Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstå mellan naturturism och markägare, i synnerhet när naturturismen bedrivs på någon annans mark med hänvisning till allemansrätten. Med hjälp av främst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsättningar mellan naturturismen och markägarnas intressen och lyfta fram några idéer om hur planeringen kan utformas för att bättre kunna hantera sådana konflikter och därmed skapa bättre förutsättningar för en hållbar naturturism. Studiens teoretiska utgångspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmänningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som är avgränsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktområden. Förslagen av möjliga ansatser för hur naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, Markanvändning, Konflikter, Allemansrätten, Markägare.

Som SPA-terapeuter kommer vi att arbeta mycket med huden och få mycket frågor på hur man tar hand om sin hud på bästa sätt. Därför vill vi studera samband mellan hud och näringsämnen i kosten för att se om kosten kan påverka hudtillståndet. Vår fråga är därför påverkas huden av fett, kolhydrater och protein i kosten?Vi undersöker tre av våra största näringsämnen vilka är kolhydrater, protein och fett genom att titta på vetenskapliga artiklar som har gjorts inom området..

Hypertoni är idag en folksjukdom som berör många patienter i vården. Det är därför viktigt som sjuksköterska att ha kunskap om de olika behandlings-metoderna. Syftet var att studera vilka livsstilsförändringar som kan påverka hypertoni och att belysa sjuksköterskans roll vid de icke-farmakologiska metoderna. Fokus inriktades mot primärvården hos patienter som var över 18 år. Litteraturstudien är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet kategoriserades i kost, övervikt, viktminskning, fysisk aktivitet, andning, stress, rökning och alkohol.