Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur skolsköterskor upplever problematiken kring övervikt/fetma hos barn i låg- och mellanstadiet och att undersöka vilka strategier skolsköterskorna har för att förebygga/hjälpa dessa barn. Ännu ett syfte med studien var att undersöka hur skolsköterskorna ser på samarbetet med föräldrar, lärare och andra skolsköterskor i detta problem. Metoden var att intervjua sju skolsköterskor på låg- och mellanstadiet i två kommuner i Mellansverige. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant. Meningsbärande enheter plockades ut och materialet kategoriserades och resulterade i tre huvudkategorier och tio subkategorier.

Bakgrund: De vanligaste riskfaktorerna för diabetes typ 2 är övervikt och fysisk inaktivitet men även stress, rökning och alkohol ökar risken. Behandlingen består främst av tabletter, livsstilsåtgärder och en bra egenvård. När livsvärldsansatsen används i vårdandet fokuserar vårdaren på hur patienter upplever sin hälsa, lidande, välbefinnande och sin vård. Detta kan inte mätas med olika instrument utan vårdaren får lyssna på personens egen berättelse och livshistoria. Syfte: Syftet var att beskriva hur livsvärlden påverkas hos personer som lever med diabetes typ 2.

I en värld där vi människor lever allt längre på grund av bättre kunskap om allt från kost och hygien till avancerad sjukvård befinner sig sjukvården i ständig brist på resurser. Nya reformer som privatisering av olika delar av sjukvården, mer resultatbaserad ersättning till vårdutföraren och olika styrmodeller från den privata sektorn har under ett flertal år etablerats inom sjukvården. De nya reformerna kan dock stöta på motstånd mot förändringen.Primärvården i Sverige har konkurrensutsatts och landstingen ersätter primärvården mer och mer igenom prestationsbaserad ersättning. Hög vårdproduktion i kombination med bra vårdkvalitén premieras. Patienten får numera själv välja vårdcentral och kan fritt byta vårdcentral om man inte är nöjd.

Bakgrund: Antalet personer med diabetes i världen ökar ständigt. Dåliga levnadsvanor ökar risken för diabeteskomplikationer. Vården har ett ansvar att stärka patientens motivation och förmåga till egenvård. Syfte: Undersöka effekten av MI som behandlingsmetod för att hjälpa diabetespatienter till förbättrad egenvård.   Metod: Litteraturstudie. Artikelsökningar gjordes i de medicinska databaserna Pubmed, Cinahl och Scopus. I studien inkluderades 10 originalartiklar varav fem var av medelkvalitet och fem av hög kvalitet.

SammanfattningDet blir allt mer viktigt att främja god hälsa när människan idag lever ett liv i ett samhälle fyllt med höga krav. Syftet med uppsatsen är att få insyn i hur verksamma lärare i idrott och hälsa arbetar med hälsoundervisning samt att ge en förståelse av vad hälsobegreppet kan stå för. Vad styrdokumenten uttrycker om hälsa och hur den överensstämmer med verkligheten.Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med verksamma idrottslärare i årskurs 7-9. Till hjälp har jag använt relevant litteratur från tidigare forskning. Resultatet av intervjuerna har analyserats och väsentligt stoff har sammanfattningsvis redovisats.Mitt resultat visar att det är den fysiska aktiviteten som dominerar idrottsundervisningen och att rörelsens betydelse för hälsan är stor.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att undersöka om frukosten har någon inverkan på den fysiska prestationen i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna var:? Finns det något samband mellan fysisk prestation och frukost hos elever som äter respektive inte äter frukost?? Är det någon skillnad i den fysiska prestationen mellan könen, bland de elever som äter respektive inte äter frukost?? Finns det något samband mellan fysisk prestation, tidpunkt för frukostintag och idrott och hälsa bland elever som äter respektive inte äter frukost?MetodUndersökningen är kvantitativ och har genomförts bland 89 elever i skolår 7 och 8. Det externa bortfallet var 28,8 procent. Studien genomfördes i idrott och hälsa där eleverna deltog och sedan svarade på en enkät.

Livsstilfaktorer som inaktivitet, felaktiga kostvanor och rökning bidrar till utvecklandet av fetma, blodfettsrubbningar, typ 2 diabetes och högt blodtryck, och ökar risken för insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar. Syftet med denna studie var att utvärdera om en kombinerad tränings och kostintervention under 3 månader, följt av regelbunden uppföljning under ett år påverkar motionsvanor, hälsoupplevelse och riskfaktorer hos personer i riskgrupper. 151 medelålders kvinnor och män med riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom randomiserades till en interventionsgrupp ( n =75 ) och kontrollgrupp ( n = 76 ) och genomgick undersökning vid baslinjen, efter 3 och efter 12 månader. 123 personer fullföljde studien. Efter 12 månader sågs signifikanta förbättringar inom interventionsgruppen av vikt, BMI, midjemått, höftmått, midjehöftkvot, triglycerider, HbA1c, syreupptagningsförmåga, systoliskt och diastoliskt blodtryck till skillnad från inom kontrollgruppen.

Förekomsten av barnfetma är ett stort globalt problem i dagens samhälle. För att kunna minska problemet krävs det att vi som sjuksköterskor jobbar med stödinsatser som förebygger barnfetma.Syfte: Att belysa aspekter av stödinsatser från sjuksköterskan till överviktiga barn och deras familjer. Metod: En litteraturstudie har gjorts baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskans förebyggande arbete för barn med övervikt är viktigt för barnen och deras familjer. Kategorierna som arbetades fram belyser de områden som är speciellt viktiga och beskriver vad sjuksköterskan gör och vilken roll hon har.

Bakgrund: Historiskt sett har fokus gällande hälsoinsatser främst handlat om förebyggande åtgärder samt att rehabilitera redan skadade och/eller sjuka. Denna syn på hälsa och hälsoarbete har på senare tid förändrats mot att nu ha en starkare tro på vikten av hälsofrämjande insatser. Vi tycker båda att förändringsarbeten är mycket intressanta och ville därför undersöka huruvida hälsoprofilsbedömningen är ett lämpligt verktyg för just friskvårdsinsatser i företagsmiljö.Syfte: Syftet med studien är att undersöka deltagarnas upplevelser under deltagande i en friskvårdssatsning med hälsoprofilsbedömning som metod samt om hälsoprofilsbedömningen kan motivera till en hälsosammare livsstil.Metod: Detta har undersökts med hjälp av en kvalitativt inriktad studie på ett företag med totalt tio anställda. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats med inspiration från fenomenologisk analysmetod.Resultat: Deltagarna upplevde att hälsoprofilsbedömningen tillhandahöll ett nuläge att förhålla sig till då de ska påbörja eller fortsätta en livsstilsförändring mot ett hälsosammare liv. De ansåg att friskvårdsinsatsen vittnar om hur verksamhetscheferna värderar hälsa högt samt visar på en förståelse för sambandet mellan god medarbetarhälsa och framgångsrik verksamhet.

Vi är två lärarstudenter på Uppsala universitet som i och med detta arbete vill få en ökad kunskap om hur kostundervisningen kan se ut på en svensk gymnasieskolai Idrott och hälsa.Vi vill få detta beskrivet för oss av både lärareoch elever för att få en så tydlig bild som möjligt. Vi har valt att använda oss att en kvalitativ metod då vi har genomfört intervjuer med både lärare och elever för att få våra frågor besvarade. Lärarna har intervjuats en och en medan eleverna intervjuades under en gruppintervju. Våra frågeställningar har sett ut som följande:?Hur anser gymnasielärarna att styrdokumenten påverkar deras kostundervisning??Hur beskriver lärarna sitt innehåll i kostundervisningen??Hur beskriver lärarna att deras kostundervisning ser ut??Hur beskriver eleverna att deras kostundervisning ser ut??Hur skiljer sig eller liknar lärares och elevers uppfattningar om kostundervisningen?När vi har bearbetat vår empiri har vi haft en teoretisk utgångspunkt för att analysera detta.

Anställningsbarhet är ett ord som har börjat användas allt mer i diskussioner om hurmänniskor ska rustas inför arbetsmarknaden. Studier har visat att priset på varan är det främsta konkurrensmedlet inom restaurangbranschen vilket i sin tur leder till låga kompetenskrav på anställda. De som utbildat sig inom området söker sig till andra branscher och de som jobbar inom den saknar utbildning. Syftet med denna undersökning är att se vad rekryterare på marknaden söker för kompetens till chefspositionerna inom restaurangbranschen. Samt att undersöka vad det är som gör en student anställningsbar efter restaurangmanagerprogrammet vid Institutionen för kost och idrottsvetenskap i Göteborg.

Övervikt och fetma är ett av de största hälso- problemen i västvärlden och i Sverige idag. En av de största utmaningar inom vården är barnfetma och vi som allmänsjuksköterskor kommer i kontakt med barnen med fetma i olika vård kontexter. Det är därför viktigt att sjuksköterskor vet hur barn med fetma upplever sin livsvärld för att kunna hjälpa dem på ett bra sätt i vården. I dag lever vi i ett samhälle med stor konsumtion av energität kost och vi rör på oss allt mindre. Syftet med studien var att beskriva hur barn upplever att leva med fetma.

Introduktion: Stroke tillsammans med andra hjärt- och kärlsjukdomar står för en stor del av den samlade sjukdomsbördan både i Sverige och globalt. För många medför det ett stort behov av medicinsk behandling, omvårdnad och rehabilitering för resten av livet. Stroke orsakas ofta av livsstilsfaktorer, varför ett insjuknande många gånger skulle kunna förebyggas. De största beteendemässiga orsakerna till stroke är tobaksanvändning, för mycket alkohol, för lite fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor. Syfte: Att beskriva omvårdnadsmetoder inom vården för att främja livsstilsförändring hos patienter efter stroke.

Befolkningen blir äldre samtidigt som övervikt och fetma i alla åldersgrupper ökar. Detta bidrar till sjukdomar och kostnader. Tidigare forskning är bristfällig inom området. Syftet var att undersöka hur fysisk aktivitet och fysisk rörelseförmåga är relaterad till fetma bland äldre (?65) i Västmanland samt hälsoutfall som BMI är förknippade med.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur energibalansmätning och aktivitetsregistrering med indirekt respiratorisk kalorimetri, accelerometer, kostdagbok och aktivitetsdagbok, uppfattades av överviktiga barn och tonåringar och att jämföra uppfattningarna mellan barn i olika åldrar och av olika kön. Metod129 överviktiga barn valdes ut med ett konsekutivt urval då de kom för energibalansmätning på Energimetaboliska laboratoriet vid Uppsala Universitet mellan 2008 och mars 2012. En enkät fylldes i av barnen efter att de genomgått en mätdag på laboratoriet samt fyra mätdagar självständigt i hemmet. Enkäten innehöll elva frågor varav tio frågar handlade om de olika mätmetoderna som barnen genomgått. Författarna koncentrerade sig på fyra av dessa mätmetoder. Frågorna besvarades med hjälp av femgradiga skalor, varav resultaten sammanställdes för en statistisk analys. ResultatHuvudresultatet visade att alla fyra mätmetoder uppfattades någorlunda likvärdigt av barnen, oavsett kön.