Syftet med mitt examensarbete var att undersöka vilka faktorer som gör teknisk kommunikation tillgÀnglig och lÀttförstÄelig. Det skulle leda fram till en lÀsvÀrd lathund för anvÀndare av ett nytt CMS-system. Arbetet har genomförts i samarbete med Telia, som Àr inne i ett förÀndringsarbete gÀllande sina informationssystem. De ska införa ett nytt sÄ kallat PIM-system (Product Information Management), som ska innefatta ovan nÀmnda CMS-system och kommer innebÀra ett förÀndrat arbetssÀtt och nya arbetsuppgifter för min berörda mÄlgrupp. För att lösa problemet har jag tagit hjÀlp av en fokusgrupp och gjort en webbenkÀt. Jag har stÀllt mig frÄgor om vad teknisk kommunikation kan bidra med vid framtagning av ett instruerande material, samt i vilka syften anvÀndarna kan tÀnkas lÀsa den typen av material. Med hjÀlp av teorier och ovanstÄende metoder producerade jag ett förslag pÄ hur lathunden kan se ut. Jag testade ocksÄ förslaget pÄ mÄlgruppen för att fÄ deras Äsikter, i syfte att förbÀttra slutresultatet..

PÄ bakgrunn av EUs biodrivstoffdirektiv kommer norske myndigheter til Ä fremme et krav om at en viss andel av oljeselskapenes omsetning kommer fra biodrivstoff. Oljeselskapene stÄr nÄ fremfor en stor forandring med Ä mÄtte tilpasse seg et kommende krav fra norske myndigheter. Et krav innebÊrer at oljeselskapene mÄ utarbeide strategier som tar hensyn til begrensninger gitt av myndighetene. I lys av kravet mÄ oljeselskapene utforme strategier som muliggjÞr kortsiktig avkastning fra salg av biodrivstoff. Samtidig mÄ de tenke pÄ hva som kan bli fremtidens drivstoff og skape lÞnnsomhet pÄ lang sikt.

Denna studie behandlar miljöfarliga Ă€mnen i byggprocessen. Syftet med studien Ă€r att ge lĂ€saren en inblick i hur miljöfarliga Ă€mnen uppfattas i en byggprocess. Ämnen som kommunikation, kunskap och ansvar leder lĂ€saren genom studien för att uppfylla syftet. För att skaffa mig information till studien har jag genomfört ett antal intervjuer samt lĂ€st pĂ„ olika hemsidor till diverse företag och organisationer, samt tryckt litteratur. Resultatet av studien visar att kommunikation, kunskap och ansvar Ă€r tre viktiga aspekter för ett lyckat projekt.

Bakgrund: Aspergers syndrom karaktÀriseras av svÄrigheter med social interaktion och kommunikation, frÀmst icke-verbal. Det har visat sig att genetiska faktorer Àr av stor betydelse och att en hjÀrnskada kan vara en bakomliggande orsak. SvÄrigheterna gör att de ofta hamnar utanför i sociala sammanhang. PÄ grund av den lÄga prevalensen av AS har personal inom vÄrd och omsorg en begrÀnsad kunskap kring mötet med personer som har AS. De kommunikationssvÄrigheter som ses förekomma vid AS kan göra det svÄrt i mötet med sjukvÄrden.

Den hÀr uppsatsen Àmnar studera effekterna av att anvÀnda sig av en viss typ av PR i marknadsföring. En aktuell debatt i media idag diskuterar huruvida man fÄr luras i PR eller inte och i och med detta har vissa kampanjer kallats för bland annat PR-bluffar, kuppar och fejk-PR.  Fenomenet PR-bluff har gÄtt ut pÄ att lansera en kampanj som ska leda till reaktion inom mÄlgruppen för att sedan, efter en viss tid, avslöja det verkliga syftet med aktionen. Genom fallstudier har vi undersökt tvÄ kampanjer av detta slag och vad resultat av dessa blivit enligt kommunikationsbyrÄ, kund och allmÀnhet och dÀrefter stÀllt utfallet emot relevanta marknadsförings- och kommunikationsteorier. Dessa teorier betonar starka relationer och tillit mellan företag och dess kunder för att alstra framgÄng och sÄledes kan PR-kuppar ses som motsÀgelsefulla i marknadsföringssyfte.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrarens verbala kommunikation i klassrummet. Vi ville titta pÄ frÄgorna som lÀraren stÀllde till sina elever. Studien bestÄr av observationer frÄn tre matematiklektioner i en Är 5 klass. TvÄ av lektionerna Àr könsuppdelade i flickor respektive pojkar medan den sista lektionen Àr i helklass. Undersökningen visade att lÀraren anvÀnde sig mest av slutna frÄgor, dÀr svaret ibland fick mer uppmÀrksamhet Àn förstÄelsen.

BAKGRUND:AnvÀndandet av datorer i samhÀllet medför att mÀnniskor behöver ha kunskap ominformations- och kommunikationsteknik, IKT. Barn i förskolan kommer att möta datorer iolika sammanhang under sin uppvÀxt, vilket har gjort att anvÀndningen av datorer i förskolanhar vuxit fram under senare Är. I vissa förskolor finns det datorer, i andra inte och hur deanvÀnds ser olika ut.SYFTE:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka barns samspel och kommunikation vid datorn ochhur datorerna anvÀnds i tvÄ förskolor.METOD:I undersökningen har vi observerat 16 barn mellan 3:9-5:8 Är, i deras samspel ochkommunikation vid datorn pÄ tvÄ förskolor i VÀstra Götaland. Studien Àr kvalitativ.RESULTAT:Resultatet visar att samspel och kommunikation vid datorn ser olika ut beroende av olikasituationer, vilka barn som deltar och pÄ vilket sÀtt de agerar, hur datorn anvÀnds ochnÀrvaron av pedagoger. Barn och pedagoger kommunicerade och samspelade med hjÀlp avtalet och genom kroppsliga gester, för att skapa en gemensam förstÄelse.

Föreliggande studie bygger pÄ ett estetiskt-praktiskt arbete inom en sprÄkteoretisk kontext. Studien utförs pÄ en skola för nyanlÀnda elever i Äldrarna 13-18. Syftet Àr att utforska mötet mellan bild- och dramapedagogik och nyanlÀnda elevers kommunikation och sprÄkutveckling. Inom bÄde bild- och dramapedagogik Àr sprÄk nÀrvarande utifrÄn ett vidgat sÀtt att betrakta sprÄk. För att nÄ syftet har ett bild- och dramapedagogiskt arbete disponerats över tvÄ veckor med en grupp om sju nyanlÀnda elever, vilka samtliga har bristande eller inga skolerfarenheter med sig.

Syftet med föreliggande forskningsstudie var att undersöka hur förskolor arbetar med taloch sprÄkutveckling för att aktivt hjÀlpa barn som tenderar att ha svÄrigheter med tal ?och kommunikation. Jag har tagit upp Àmnet sett ur ett sociokulturellt perspektiv för attvisa pÄ att kommunikation och samspel har en historisk utgÄngspunkt som barn föds in ioch mÄste anpassa sig till. Jag har Àven tagit upp alternativa kommunikativa metodersom ett delsyfte att pÄpeka deras viktiga uppgift i förskolan, vilket Àr att frÀmja barnssprÄkliga utveckling. TillvÀgagÄngssÀttet har varit en kvalitativ halvstrukturerad metodmed fokus pÄ intervjuer.

Uppsatsen handlar om hur vardagskommunikationen ser ut i hörande respektive döva klasser. Vi har undersökt vilka likheter och skillnader som finns i kommunikationen i de olika klasserna. För att fÄ veta hur kommunikationen ser ut har vi studerat kommunikationen i tvÄ olika klasser, en hörande klass och en dövklass..

Titel: VĂ€xelkursprognoser för 2000-talet Ämne/kurs: NEKK01, Examensarbete C, 15 högskolepoĂ€ng Författare: Kenth Hedberg Handledare: Thomas Elger och Fredrik NG Andersson Nyckelord: Sverige, nominella vĂ€xelkurser, prognoser, UIP Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att fylla tomrummet av att det bara finns ettfĂ„tal svenska studier för 2000-talet. Uppsatsen kommer att belysa hurden nominella vĂ€xelkursen ska prognostiseras för att matcha defaktiska vĂ€rdena pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. Metod: TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för denna uppsats Ă€r att skapa prognoser utifrĂ„ntre olika prognosmetoder som sedan jĂ€mförs med de faktiska vĂ€rdenaav den nominella vĂ€xelkursen. Det bestĂ€ms sedan utifrĂ„n treutvĂ€rderingskriterierna vilken metod som dĂ€refter ger det bĂ€stautfallet. Slutsats: Visar att AR(1) och AR(1) med rĂ€nta prognostiserar bĂ€ttre Ă€n randomwalk med en kortsiktig prognoshorisont.

IntresseomrÄdet i detta examensarbete Àr sÀrskoleelever som befinner sig pÄ en tidig utvecklingsnivÄ och saknar förmÄga att tala. Dessa elever behöver ett alternativt kommunikationssÀtt för att kunna samspela med andra mÀnniskor och för att kunna delge sina tankar och kÀnslor. SÀrskolan har uppdraget att arbeta för att alla elever ska ha ett fungerande kommunikationssÀtt. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare pÄ sÀrskolor och hur en logoped vid en barn- och ungdomshabilitering gör för att bedöma vilket alternativt kommunikationssÀtt varje barn och ungdom de arbetar med ska anvÀnda.Den teoretiska utgÄngspunkten Àr begreppet kommunikation samt forskning om kommunikation kopplat till utvecklingsstörning och andra funktionshinder. Studien Àr kvalitativ med intervjuer av lÀrare som arbetar pÄ sÀrskolor samt intervju med en logoped vid en barn- och ungdomshabilitering.Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna vid sÀrskolorna prövar sig fram genom observationer och anvÀnder tidigare erfarenheter för att bedöma vilket alternativt kommunikationssÀtt deras elever ska anvÀnda.

Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka hur Va?stera?s stadsbibliotek kan fo?rba?ttra sin kommunikation med skolorna i bibliotekets upptagningsomra?de. Fo?r att underso?ka hur kommunikationen hittills har fungerat har jag genomfo?rt en enka?tunderso?kning hos la?rarna som arbetar pa? de fo?rskoleklasser och skolor som ho?r till stadsbibliotekets upptagningsomra?de. Vidare har jag genomfo?rt en kvalitativ analys av texten och den grafiska formen i det informationsmaterial som Va?stera?s stadsbibliotek skickat ut till fo?rskoleklasser och skolor i upptagningsomra?det.

Syftet med forskningsstudien var att belysa hur samspelet i leken kan utveckla barns sprÄk och hur pedagogernas syn pÄ kommunikation och samspel ser ut. Studien belyser fenomenet utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs och Piagets teorier om sprÄk- och kommunikationsutveckling. Vygotskij och Piaget menar att barn Àr nyfikna och flitiga aktörer som vill lÀra sig nya saker. Studien har varit av kvalitativ karaktÀr med fokus pÄ observationer och intervjuer. UtifrÄn studiens syfte har det varit mest relevant att göra observationer i förskola och kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Intervjuerna och observationerna har genomförts pÄ samma förskolor.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa ÀmnesomrÄdena kommunikation och organisationskultur. Samt vad som Àr signifikativt i det dagliga arbetet för valda ÀmnesomrÄden inom LÀnsförsÀkringar GÀvleborg ur ett medarbetarskaps perspektiv.Denna uppsats pÄvisar att en kÀnsla av delaktighet Àr signifikativt för att kommunikation överhuvudtaget skall ske. Detta Àr nÄgot som de teorier vi undersökt föresprÄkar och överrensstÀmmer med den verklighet som presenteras i uppsatsen. Vidare har vi Àven upptÀckt att de olika kontoren som besökts utvecklat egna arbetssÀtt och sÄ kallade subkulturer, som medarbetarna kÀnner sig bekvÀma att arbeta utifrÄn. Vi tror i detta sammanhang att en mer aktiv kunskapsspridning mellan kontoren Àr nödvÀndig, dÄ verksamheten baseras pÄ just kunskap. .