Syftet med studien var att jämföra effekterna mellan tidig eller uppskjuten oxytocinbehandling vid värksvaghet under förlossning samt att studera hur intaget av peroral vätska och/eller intravenös infusion kunde påverka förlossningsutfallet.Metod en prospektiv randomiserad kontrollerad studie där även jämförelse med kontrollgrupp utan oxytocinbehandling ingick. I studien ingick 351 förstföderskor med normal graviditet varav totalt 108 av kvinnorna kom att ingå i de två randomiserade grupperna. Datainsamling och analys gjordes på förlossningsutfallet för mor och barn.Resultatet visade på skillnad mellan grupperna tidig eller uppskjuten oxytocinbehandling vad gällde förlossningslängden. Tidig oxytocinbehandling innebar i genomsnitt två timmar kortare förlossning. I samma grupp ingick det fler barn som inte fått tidig hud mot hud kontakt med modern jämfört med den sent randomiserade gruppen.

Konsumenter i Sverige i dag har stor tillgång på livsmedel och mat från hela världen. Möjligheten till att välja och vraka i sitt val av livsmedel och att inte behöva fundera över om det är säsong eller inte ställer högre krav än tidigare på våra svenska producenter. De måste producera mer och marknadsföra sig tydligare. Det visar sig i vår undersökning att ett stort antal konsumenter väljer att handla lokalt producerade livsmedel, mycket med hänsyn till den lokala producenten. Att handla lokalt är ett sätt att överbrygga avståndet mellan producenten och konsumenten och att bevara mångfalden.

Sammanfattning Projektet, Nytt koncept för linspridning, vilket tillhandahölls av Abu Garcia, bestod i att vidareutveckla multiplikatorrullen, Ambassadeur Classic 5000c. Målet var att konstruera en multiplikatorrulle, med vilken fritt utkast erhålls. På dagens multiplikatorrullar passerar linan genom linspridaren, detta medför att linan följer linförarens rörelse under utkastet. Till följd av linförarens rörelse genereras friktion, vilket i sin tur ger ett kortare kast. För att öka kastlängden, skall linspridaren ej vara i kontakt med linan under utkastet.

Bakgrund Vistelsetiden på akutmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades där män i större utsträckning än kvinnor hade en vistelsetid kortare än fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det är en skillnad i vistelsetid mellan män och kvinnor på akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrån kriteriet att de arbetade på en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. Två olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

Företag som arbetar med skogsdrivning har haft låg lönsamhet under flera decennier. Därför är det viktigt att de arbetar kostnadseffektivt. Flytt av skogsmaskiner mellan avverkningstrakter är kostsamt och kostnaden ökar med ökande flyttavstånd. Målet var att skapa ett underlag åt Södra för att uppnå kortare flyttavstånd och lägre flyttkostnader. Studien hade tre delsyften: 1) kartlägga skogsmaskiners flyttavstånd; 2) - kartlägga arbetssätt vid schemaläggning av avverkningstrakter (ruttplanering), samt 3) beräkna flyttkostnad för en skogsmaskin med traktor och trailer. Flyttavstånden mellan avverkningstrakter kartlades inom sex verksamhetsområden på Södra under perioderna juli ? september 2012 och juli - september 2013. Arbetssätt vid ruttplanering kartlades via kvalitativa intervjuer med produktionsledare och genom processkartläggning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur frågan om fackets skadeståndsansvar för olovliga stridsåtgärder är reglerat i svensk rätt och hur frågan hanteras i praktiken, samt hur dessa båda frågor förhåller sig till varandra. Alltså dels hur regleringen formulerats genom lagtext och förarbeten och dels hur frågan har hanterats i praktiken. Fokus har lagts på bestämmandet av skadeståndets storlek.För att ge en någorlunda heltäckande bild av det frågekomplex som ska undersökas görs först en kortare genomgång av begreppet olovliga stridsåtgärder, i bred bemärkelse, och förutsättningarna för en facklig organisations ansvar för dessa som en bakgrund till frågorna om skadeståndsregleringen. Därefter diskuteras de skadeståndsregler som är tillämpliga på olovliga stridsåtgärder. Här undersöks dels skadeståndsreglerna i MBL men även Skadeståndslagen (1972:207) (SkL) och allmänna skadeståndsrättsliga frågor behandlas, dels i de delar de är tillämpliga i skadeståndsbedömningen för olovliga stridsåtgärder och dels för att möjliggöra en jämförelse av MBL:s skadeståndsregler och övrig skadeståndsrätt.

Fo?r att kunna ha?nga med i byggbranschen utveckling ga?ller det att vara konkurrenskraf- tig. Ma?nga byggherrar stra?var efter korta byggtider som ibland kan vara va?ldigt sva?ra att uppna?. Fo?r att kunna uppna? korta byggtider ga?ller det att hitta smarta lo?sningar och ett bra produktionssa?tt som i sluta?ndan ger ett bra resultat.

Flertalet patienter som genomgår ett operativt ingrepp kan uppleva vårdlidande i form av oro, betydelsen av information och smärta. Detta är ett stort problem som kan orsaka patienten en förlängd vårdtid, negativa upplevelser av sjukvården och ökat sjukdomslidande. Anestesisjuksköterskans erfarenhet, kunskap och omvårdnadshandlingar har betydelse för att lindra patientens vårdlidande och kan därigenom bidra till ett ökat välbefinnande och stärkt självkänsla för patienten. Tidigare studier visar att det idag finns en oro för patienters välbefinnande, då hälso- och sjukvården efterlyser effektivitet och ekonomisk lönsamhet. Det har också visat sig att betydelsen av patientinformation som en omvårdnadsåtgärd, kraftigt har ökat på grund av allt kortare vårdtider.

Bakgrund: Peritonealcarcinos är en allvarlig cancerform och cirka 250-300 svenskar varje år. Idag genomförs de omfattande operationerna CRS och HIPEC på en del av denna patientgrupp. Tidigare forskning visar att perioperativa samtal kan gynna patienter som genomgår omfattande kirurgiska ingrepp.    Syfte: Syftet med studien var att jämföra det postoperativa förloppet hos peritonealcarcinospatienter som fått perioperativa samtal med patienter som inte fått dessa samtal.Metod: Urvalet var konsekutivt och bestod av 89 journaler tillhörande peritonealcarcinospatienter. Interventionsgruppen bestod av patienter som genomgått CRS och HIPEC och som i samband med detta fått perioperativa samtal.

Kväve är ett element med både positiva och negativa effekter på ett kolståls egenskaper och det är därför av yttersta vikt att under tillverkningsprocessen kontrollera kvävehalten i stålet med hänsyn till kravet på slutproduktens egenskaper. Möjligheten att styra stålets slutliga kvävehalt påverkas i hög grad av förloppet i LD-processen, d.v.s. det processteg där högkolhaltigt råjärn konverteras till lågkolhaltigt råstål, i huvudsak genom tillförsel av ren syrgas. Både kol och syre har en stark inverkan på kvävets löslighet i flytande stål. Ett flertal planerade försök med provtagning under pågående LD-process och analys med LECO® har legat till grund för en kartläggning av kväveförloppet, särskilt med avseende på konvertering av stål som återanvänds i processen, s.k.

Syftet med studien är att granska personalens erfarenheter av tidmätning och IT-baserad planering inom en enhet i hemtjänsten i en storstadskommun. Mina frågeställningar är som följer.? Hur upplever personalen IT-planerad schemaläggning och tidsregistrering i sitt arbete?? Hur påverkas hemtjänstens personalgrupper?Utifrån ett semistrukturerat frågeformulär har hemtjänstpersonal under intervjuer berättat om sina erfarenheter om IT-baserad arbetsplanering och tidmätning. Intervjuresultatet har jag analyserat med hjälp av Ingrid Nilsson Motevasels (2002) idealtyper, kollektivisten och den autonome samt Harry Bravermans (1977) redogörelse av Taylors principer om scientific management. Personalens upplevelse efter införandet av IT-planering och tidmätning av utförd hjälp i hemmet beskrivs ur ett personalperspektiv.

Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hemrehabilitering för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Stroke är en allvarlig sjukdom som kan ge upphov till många olika funktionsnedsättningar som påverkar människans vardagliga liv. Sveriges befolkning blir idag allt äldre vilket innebär att risken att drabbas av stroke ökar. Kortare vårdtider på sjukhus leder till att en stor del av rehabiliteringsinsatserna kommer att ske av ett multidisciplinärt rehabiliteringsteam i klientens hem. En kvalitativ metod med deskriptiv ansats har använts där datainsamlingen skett genom intervjuer med sex arbetsterapeuter inom landstinget i Dalarna och Örebro.

Lidköpings värmeverk har i uppgift att producera värme till Lidköpings invånare och företag. Distributionen sker via kommunens fjärrvärmenät. Värmeverket har förutom ren värmeproduktion även möjlighet att producera el och kyla bort ett visst effektöverskott sommartid.I dagsläget har värmeverket inga klara riktlinjer för hur elproduktionen och bortkylningen av värmen ska hanteras vilket är av betydande del för värmeverkets ekonomi. En ökad kunskap om hur man tar tillvara på förfogad energi har efterfrågats och är en del i att hjälpa Sverige som land att uppnå uppsatta miljö- och energimål.Med linjärprogrammering har en beräkningsmodell tagits fram för att utifrån givna förutsättningar optimera driften av värmeverket. Mot historiska lastdata har modellen använts för att:Utreda hur väl värmeverket har tagit tillvara på förfogad energi.

Bakgrund Vistelsetiden på akutmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades där män i större utsträckning än kvinnor hade en vistelsetid kortare än fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det är en skillnad i vistelsetid mellan män och kvinnor på akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrån kriteriet att de arbetade på en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. Två olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

Bakgrund: Sjuksköterskors rätt att förskriva läkemedel skiljer sig åt mellan olika länder och infördes för distriktssköterskor i Sverige 1994. Socialstyrelsens uppföljning av sjuksköterskans förskrivningsrätt 2004 indikerade att förskrivningsrätten användes i liten utsträckning. I tidigare forskning framkommer såväl möjligheter som hinder kring förskrivningsrätten. Syfte: Syftet är att undersöka hur distriktssköterskan på vårdcentral använder sin förskrivningsrätt. Metod: Kvantitativ enkätstudie.