Dagens företag som sysslar med tillverkning och distribuering tvingas idag till konkurrens på global nivå, deras produkter får en allt kortare livscykel och kundernas smak och tycke förändras snabbt och dramatiskt. Kundlojalitet kan inte längre tas för givet och kundanpassning är ett måste om företagen vill behålla sina kunder. Om dagens företag inte väljer att satsa på en långtgående relation med sina kunder, under vilket utbytet av varor och pengar sker, så kommer de inte att klara sig.Till sin hjälp har företag en mängd olika hjälpmedel såsom kundorienterad marknadsföring och olika datoriserade informationssystem och verktyg. Alla dessa hjälpmedel använder sig av kundinformation som företag måste antingen köpa eller samla in. Rapportens syfte är att undersöka hur dagens företag använder kundinformation och strategiska teknologiska hjälpmedel för att förbättra sina kundrelationerRapporten presenterar först en bakgrund som bygger upp ett problemområde där problemformuleringen presenteras.

Svenska fjällområdet är välbesökt av både utländska och svenska turister. Kalfjällen och det öppna landskapet utgör en omtyckt vandringsmiljö och de alpina skidområdena har årligen miljontals besökare.Klimatförändringarna diskuteras flitigt idag och fjällområdet står inför enförändring. Djur- och växtarter flyttar norrut och kalfjällen växer igen. Den alpina skidsäsongen förväntas bli kortare, vilket får ekonomiska konsekvenser för de berörda verksamheterna. Skistar AB, som är den dominerande aktören inom alpin verksamhet i Norden, ökar ständigt användandet av snökanoner för att säkerställa skidsäsongen.

Hospiceverksamheten startade i slutet av 1960-talet. Denna vårdform går ut på att försöka skapa en så god livskvalitet som möjligt i livets slutskede. En av grundpelarna i denna vårdform är att låta familjen vara med i omvårdnaden runt den sjuke. Studiens syfte är att belysa de anhörigas behov när en närstående vårdas på hospice. Studien som gjorts är en litteraturöversikt som grundar sig på texter från forskningsartiklar.

Bakgrund: Ett av tre barn i västvärlden lider av övervikt eller fetma som ett resultat av en ohälsosam livsstil. Detta kan obehandlat leda till hjärt? och kärlsjukdomar samt diabetes typ II senare i livet då många överviktiga barn tenderar att behålla den ohälsosamma livsstilen in i vuxen ålder. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att analysera de senaste fem årens skolinterventioner och dess utformning på hälsorelaterade faktorer med ökad fysisk aktivitet som huvudkomponent. Metod: Sökningarna resulterade i 10 kvantitativa studier, vilka granskades, analyserades och betygsattes utifrån en bedömningsmall.

Utifrån kraven på kortare vårdtider är det av vikt att de arbetsterapeutiska insatserna som erbjuds personer som insjuknat i stroke överensstämmer med deras behov av aktivitetsförmåga i hemmet. Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av aktivitetsförmåga i hemmet efter strokerehabilitering. En kvalitativ metod valdes. Deltagarna bestod av fyra kvinnor och fyra män i åldern 59-83 år. Datainsamlingen genomfördes genom två fokusgrupp-intervjuer där öppna intervjufrågor användes.

Möjligheten att använda foderjäst i ett profylaktiskt syfte mot spädgrisdiarré för att minska antibiotikabehandlingar i grisbesättningar undersöktes under en grisningsomgång vilken löpte under en period av två veckor och innefattade 631 stycken spädgrisar. Vid grisningsomgångens början indelades suggorna i två grupper, en försöks- och en kontrollgrupp. I direkt anslutning efter grisningen gavs foderjäst genom ströning av detta på suggans juver, till de nyfödda spädgrisarna i försöksgruppen. Vidare skedde administreringen av foderjäst omkring tre gånger dagligen under spädgrisarnas två första levnadsveckor. Spädgrisarna, vilka ingick i kontrollgruppen, tilldelades inte något motsvarande fodertillskott. Under undersökningen registrerades antalet spädgrisar som insjuknade i och blev behandlade mot spädgrisdiarré, behandlingsperiodernas längd samt antalet döda spädgrisar på grund av diarré eller annan påverkan.

Våra djur utsätts ständigt för olika utmaningar då lantbruket intensifieras samtidigt som flera delar av gårdar styrs och övervakas med elektronik/automatik, så minskar djurens kontakt med människor. Viss skötsel måste utföras av människor och detta skulle kunna resultera i rädslor hos djuren. Rädslor beskrivs som en negativ känsla. Syftet med denna sammanställning var att sammanställa hur rädsla kan påverka djurens hälsa och välfärd, hur rädsla uppstår och om gener är inblandade? Hur kan man bäst kan mäta och förebygga rädsla? Om djur utsätts för en negativ eller oförutsägbar behandling kan det orsaka en långvarig stress.

Under 2006 invandrade 473 personer till Bodens kommun. I samband med detta öppnade en integrationsenhet som ansvarar för att introducera invandrarna i samhället. Syftet med denna uppsats var att studera vilka integrationsåtgärder som erbjuds i kommunen, upplevelser av dessa samt om integrationsarbetet kan utvecklas. Stor del av materialet samlades in genom intervjuer med fyra personer som själva invandrat till Sverige samt med samordnaren för integrationsenheten. Informanterna har olika lång vistelsetid i Sverige.

Detta arbete handlar om terapiträdgårdar gjorda för att rehabilitera människor med stressrelaterade sjukdomar. Jag har valt att jämföra två terapiträdgårdar, en vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och en i anslutning till det antroposofiska sjukhuset Vidarkliniken. Syftet är att se vilka likheter och skillnader de uppvisar trots att de kommit till på olika sätt. Trädgården i Alnarp skapades som ett forskningsprojekt för trädgårdsterapi medan Vidarklinikens rehabiliteringsträdgård skapades med antroposofin som grund. Om Alnarp och deras trädgårdsterapi finns en mängd litteratur som jag använt mig av, men om Vidarklinikens trädgård finns inte lika mycket, och därför har jag regelbundet samtalat med Vera Billing som designat deras terapiträdgård.

Sömnen har en rehabiliterande och återuppbyggande funktion och vi tillbringar sammanlagt en tredjedel av vårt liv i sömn. Under perioder då individen utsätts för stora påfrestningar blir sömnen ännu viktigare. Att vara patient och vårdas på ett sjukhus anses vara en påfrestande situation som leder till att patienten har ett stort behov av god sömn. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av sömnstörningar under sjukhusvistelsen samt omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att främja god sömn hos patienterna. Detta är en deskriptiv litteraturstudie där data samlats in genom elektroniska sökningar i databaserna Cinahl och Medline samt genom manuella sökningar.

Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att undersöka om anestesisjuksköterskans skattning av postoperativ smärta skiljer sig fran patientens egenskattade VAS. Bakgrund: Flertalet studier visar att sjuksköterskor underskattar patienters smärta och att VAS inte används i tillräcklig utsträckning vid smärtskattning. Många erfarna sjuksköterskor tenderar att lita mer på sin intuitiva känsla om patientens smärta än på vad patienten säger. Metod: Åtta anestesisjuksköterskor på ett sjukhus i storstadsregionen fick genom ett frågeformulär skatta 44 patienters postoperativa smärta utifrån en beteenderelaterad skala och fysiologiska parametrar. Detta värde jämfördes med patientens egenskattade VAS/NRS.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på med vilken medvetenhet förskollärare väljer barnlitteratur ur ett genusperspektiv. Våra frågeställningar var: Hur ser pedagogers genusmedvetenhet ut när de väljer barnlitteratur? Och hur arbetar pedagoger i förskolan genusmedvetet med barnböcker i syfte att utveckla barns språk?Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade fyra stycken förskollärare. Två av dem var genuspedagoger, vilket påverkade resultatet en del. Vi har kommit fram till att genusarbetet anses som viktigt men att det inte har en hög prioritet.

Denna studie berör gymnasielärares inställning till och tankar om utomhusundervisning inom biologi, varför man undervisar utomhus samt hur man väljer att genomföra det.Studien bygger på intervjuer med 7 lärare som undervisar i biologi på gymnasienivå och den visar att lärarna bedriver utomhusundervisning främst inom ämnesområdena ekologi och systematik och att lärarna anser det vara viktigt att vara ute. Lärarna ägnar sig främst åt utomhusundervisning för att få en verklighetsanknytning till den biologiundervisning som är direkt kopplad till naturen och de organismer som finns i den, men det finns fler konsekvenser och orsaker till att undervisa utomhus.Tre olika typer av lärare har kategoriserats utifrån resultaten som visar på olika grader av engagemang och olika inställningar till utomhusundervisning. Respondenternas svar gör dock tillsammans klart att utomhusundervisningen måste vara förberedd och välplanerad för att fungera optimalt. Mest förekommande är kortare arbetsuppgifter som eleverna löser i smågrupper med läraren som handledare och lärarna föredrar att agera handledare hellre än guider när de undervisar utomhus.Studien visar att utomhusundervisningen finns, uppskattas och behövs och att det finns flera områden där en vidare forskning behövs för att utveckla och förbättra kunskaperna om ämnet..

Abstrakt Att arbeta är någonting som ger individer en inkomst, sociala kontakter, möjligheter till personlig utveckling och struktur i vardagen. Eftersom alla individer är olika så kommer de att reagera olika på olika situationer. Att förlora sitt arbete är att förlora en del av den dagliga kontakten med omvärlden och detta kan komma att påverka människors liv radikalt. Ett besked om uppsägning kan, enligt tidigare forskning, liknas vid en kris som den uppsagda kommer att gå igenom där den uppsagda inom en viss tids ram kommer att genomgå en rad olika faser där individen tar in, bearbetar och till sist hittar en ny vardag och en ny tillvaro för sig själv. Det råder rikligt med information om hur den uppsagda individen reagerar på ett besked om uppsägning, dock inte lika mycket information finns att läsa om hur personen som ger beskedet reagerar på att ge besked om uppsägning.

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor på medicinska vårdavdelningar värderar sina arbetsuppgifter och hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö.Metod: En kvantitativ, komparativ tvärsnittsstudie. Enkäter delades ut till 57 sjuksköterskor på två medicinska vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset.Resultat: Trettiofyra sjuksköterskor (60%) besvarade enkäten. Få sjuksköterskor upplevde sitt arbete som lugnt och rofyllt och flera sjuksköterskor uppgav att de sällan eller aldrig hinner med det som ska utföras under ett arbetspass. Sjuksköterskorna uppgav överlag att det är mycket viktigt att känna till sina patienters vitalparametrar. Den arbetsuppgift som påverkades mest av hög arbetsbelastning var dock att känna till sina patienters urinproduktion, vilket endast 17 sjuksköterskor (50%) uppgav att de hinner med.