Projektet Precious utforskar narrativa lagningar av artefakter. I arbetet diskuteras människans komplexa förhållande till artefakter. Komplexiteten som behandlas i arbetet är fokuserad kring att artefakter förutom rent praktiska funktioner; även fungerar som verktyg i den sociala interaktionen människor emellan. Industrialism i kombination med bland annat den fria marknadsekonomin har särskilt efter Andra Världskriget bringat välfärd och accelererande konsumtionstempo i det moderna västsamhället. Konsumtionsvanorna är numera mer sammanlänkade med varumärken och social status än behovet av praktisk funktion.

Rytm i prosa är något författarindividuellt till skillnad från text med bundna versmått och den här uppsatsen undersöker PO Enquists rytm i Lewis resa. Enquist tycks ha en förkärlek för vissa rytmiska figurer vilket manifesteras genom romanens disposition. Rytmen har analyserats utifrån meningarnas längd samt deras förhållande till varandra och större textenheter. Meningen är en rytmisk enhet liksom en textuell enhet och därför påverkar innehållet rytmen och vice versa.I tidigare studier har det visats att när engagemanget ökar i en text så ökar också meningslängden och på så vis kan en lång mening fungera som empatimarkör. Störst engagemang visas dock genom korta satser som utgörs av utrops- eller frågesatser.

Målet med det här arbetet är att se bortom de senaste årens negativa utveckling för glasindustrin och undersöka vilka fördelar som finns i glasindustrin idag.Researcharbetet består av studiebesök och intervjuer av nyckelpersoner för att skapa en bild av hur branschen ser ut. Till det kommer även en analys av bilden som glasbruken ger av sig själva mestadels med hjälp av internet. Dagens glasindustri är småskalig och det ger fördelar som hög flexibilitet, korta beslutsvägar och möjlighet att tillverka mindre produktserier. Legotillverkning lyfts fram som ett bra exempel på hur man kan få avsättning för svensktillverkat glas. För att som designer utnyttja detta undersöks möjligheten att arbeta som ett slags glaskonsult.

Titel                                   ?Det beror ju på vad man vill lägga i ordet register? Petra StenkulaEn fallstudie av polisens externa kriskommunikation i samband med romregistret Syfte             Syftet är att lämna ett bidrag till den svenska forskningen om kriskommunikation men även att bidra till den svenska samhällsdebatten om polisen som en central rättsmyndighet och deras hantering av romregisterkrisen. Metod          Via en kvalitativ metod analysers nyheter publicerade på polisens webbplats och polisens presskonferenser utifrån de valda teoretiska ramarna inom ämnet kriskommunikation. Resultat        Polisens kriskommunikation framstår som väldigt strategilös, under hela krisen ägnar sig polisen åt                               informationsinsamling för att förstår krisen och få en överblick över situationen men under tiden glömmer                     de den strategiska delen. Polisen är väldigt restriktiv i sin kriskommunikation, på webbplatsen är nyhetspubliceringarna rörande romregistret väldigt korta och konkreta, vissa är rena informationsanvisningar. Polisen förde även en inkonsekvent kriskommunikation, när Rikspolisstyrelsen pratade om analysfil som inte var i fas med lagstiftningen så pratade Skånepolisen om beslut ifrån år 2009 om tillstånd att upprätta den särskilda analysfilen. I sin kriskommunikation använder polisen många olika försvarsstrategier ifrån Corporate Apologia och Image Repair Theory.

SammanfattningSyfteSyftet var att undersöka hur idrottslärare vid ett riksidrottsgymnasium i Sverige använder sig av feedback i sin undervisning, vilken form av feedback de använder sig av och vilken funktion feedbacken har.FrågeställningarFrågeställningarna var: Hur används feedback inom idrottsundervisningen?Vilken form av feedback används?MetodJag valde att göra en kvalitativ studie för att undersöka feedback mer djupgående utifrån ett lärarperspektiv och med hjälp av strukturerade observationer studerade jag två lärare vid sex olika tillfällen, tre lektioner per idrottslärare.ResultatResultaten visade att feedback i form av beröm var den mest förekommande feedbacken. Av observationerna framgår det att Lärare A använder sig först och främst av feedback i form av beröm. Lärare A använde sig mestadels av beröm som bra, bra jobbat, vad grym du är, härligt jobbat och applåder. Lärare A ger även korrigerande feedback på teknik men också på oönskat beteende relativt ofta jämfört med Lärare B.

Modeföretagens affärsidéer bygger idag på en hög konsumtion av plagg med korta livscykler och produkter skickas snabbt ut på marknaden. Detta är möjligt genom kapade ledtider och effektiviserade designprocesser, vilket i sin tur leder till låga priser. Denna effektiva verksamhet gör att delar i processerna måste prioriteras bort. En följd av detta är trendkänsliga plagg som är skapade för nuet. Plaggen är inte längre skapade att hålla en längre tid och fyller ett kortsiktigt behov hos kunden.

Vår undersökning utgick från de vetenskapliga frågeställningarna ? Vad styr utrikeskorrespondenternas utformning av nyhetsnätet?? och ?Vilka konsekvenser har relationen till hemmaredaktionen för arbetsrutinerna och nyhetsnätet??Vi stödjer oss på Gaye Tuchmans teori om news net, nyhetsnätet. Teorin går i korta ordalag ut på att man som journalist behöver en systematiserad nyhetsinsamling, ett nyhetsnät, för att på bästa sätt bedriva journalistiskt arbete. Varför är detta intressant? Bakgrunden till vår uppsats är att vi tror att utrikeskorrespondenter har ett för reportrar annorlunda arbetssätt till följd av deras förutsättningar (verksamma i ett annat land, samhälle etc.) Frågeställningen kring relationen till hemmaredaktionen är relevant eftersom utrikeskorrespondenten får antas ha ett kunskapsövertag gentemot hemmaredaktionen vad gäller det geografiska området korrespondenten är satt att bevaka.Vi har utfört kvalitativa forskningsintervjuer med ett urval av utrikeskorrespondenter som alla representerar europeisk tryckt press, och som alla är baserade i Stockholm.

Denna uppsats syftar till att dels skapa förståelse för hur lagidrottsmän upplever sitt yrke och sin vardag men också att skapa förståelse för hur dessa tänker kring framtiden då deras yrken präglas av korta karriärer. För att uppnå undersökningens syfte formulerades fyra frågeställningar: I vilken mån går tankarna om det goda arbetet att applicera på idrottsmän som arbetar inom lagidrott? Inkräktar yrkessfären något på den privata sfären? Om så, på vilka sätt? Hur ser dessa personer på framtiden och livet efter idrottskarriären? Vad motiverar lagidrottare i sitt yrke? Utgångspunkt i undersökningen har varit litteratur kopplad till tankarna om det goda arbetet, exempelvis Svenska metallindustriarbetareförbundets nio principer om det goda arbetet, Karaseks krav- och kontrollmodell samt work-life balance. Tidigare studier och litteratur som berör essensen; att leva som idrottsman berörs dessutom. Vi har använt en kvalitativ metod och utifrån befintliga teorier har sex intervjuer med lagidrottare inom fotboll och ishockey genomförts. Resultatet av intervjuerna redovisas genom övergripande återgivningar samt citat och analyseras därefter utifrån studiens teoretiska referensram. I slutsatsen återges studiens frågeställningar som också besvaras.

Ursprunget till detta projektarbete är det rådande informationssamhälle vi nu befinner oss i. Detta innebär förändringar rörande både kontorsutformning och arbetssätt. Examensarbetet har gjorts för Martela AB. Martela är Finlands största tillverkare av möbler för offentliga miljöer och fann idén med framtida kontorsförvaring intressant. De har själva utfört projekt inom området, samt ser stundande förändring på de svenska kontoren.

Anställda inom bemanningsbranschen trivs i regel bra men trots detta har branschen en hög personalomsättning. Tidigare forskning visar att de anställda i många fall inte är nöjda med branschens förutsättningar för att skapa och upprätthålla sociala relationer. Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställda i bemanningsbranschen upplever sin psykosociala arbetsmiljö och även hur de upplever, hanterar och ser på sin roll som konsult.Studien utgår från sju intervjuer med ambulerande tjänstemän på ett bemanningsföretag. Alla i undersökningsgruppen är kvinnor med varierande ålder, anställningsform och erfarenheter av bemanningsbranschen.Resultatet visar att gemenskap över lag är viktig för konsulterna men hur viktigt det är och hur man hanterar frågan om gemenskap beror till störst del på hur långt uppdraget är. Vid långa uppdrag är det lättare än vid korta att komma in i gemenskapen och det är också då gemenskap anses vara viktigast och har också störst betydelse för konsulterna.

Bakgrunden visar att en hjärtinfarkt kan påverkar hela människans syn på livet. Hjärtsjukdomar påverkas både av människans genetiska arvsmassa samt av varje individs livsstil. En hjärtinfarkt kan innebära en akut livskris både för patienterna och för deras närstående. De drabbas ofta av oro, ångest och osäkerhet, som ofta är ett resultat av patienternas livsstil, och deras tankar om att insjukna igen senare i framtiden. Dagens korta vårdtid kan innebära att patienterna har svårt att ta emot all information som ges.

Branschen för bioteknik har länge varit stark i Sverige men har under de senaste åren utsatts för större konkurrens både vad gäller fler utländska satsningar och konkurrens om kapital nödvändigt för utveckling. Branschen karakteriseras av många små företag, innovationshöjd, höga tröskelkostnader för produktgodkännande samt stark reglering av produkter på marknaden. Företagen konkurrerar med olika strategier baserat på produkt och dess marknad. Det är tydligt att små företag i branschen inte själva täcker en hel värdekedja utan fokuserar sin kompetens på en del av kedjan. Företagen är i hög grad beroende av externa intressenter så som partners, distributörer och myndigheter.

I Sverige uppförs traditionellt broar platsgjutna men på senare tid har en effektivisering av anläggningsbranschen efterlysts. En angreppspunkt är att industrialisera broprocessen och på så sätt skapa konkurrenskraftiga broalternativ till de traditionella brotyperna. En brotyp som lämpar sig väl för industriell brobyggnad och som slagit igenom internationellt är prefabricerade segmentbroar. 1964 byggdes Choisy-le-Roi i Paris, Frankrike, som den första prefabricerade segmentbron i betong. Såsom namnet antyder är en prefabricerad segmentbro en bro byggd i korta sektioner, benämnda segment.

Denna uppsats behandlar den skattefinansierade Hälso- och Sjukvårdens ambitioner att, med befintliga resurser, kunna erbjuda en god Hälso- och Sjukvård. Beställarutförarmodellen är en modell med vilken offentliga organisationer försökt föra in ett marknadsorienterat synsätt i sina verksamheter. Modellen blev populär hos Sveriges landsting under en period då den skattefinansierade Hälso- och Sjukvården anklagades för att vara alltför kostnadskrävande i relation till vad den frambringade i form av Hälso- och Sjukvårdstjänster. Under den förhållandevis korta period modellen har varit i praktiskt bruk ute i landstingen, har två utvecklingar av den kunnat skönjas. Den ortodoxa Stockholmsmodellen, som betonar formalitet och konkurrens, samt Bohusmodellen som tar tydligt avsteg från Beställarutförarmodellens grundprinciper genom att framhålla samverkan och partnerskap som främsta attribut.

Transportkostanden står idag för stor del av den totala virkesanskaffningskostnaden. Planering och val av fordonsteknik påverkar detta. Holmen Skog är verksamma från Norsjö i norr till Vimmerby i söder, detta leder till stor variation i transportförutsättningar. Det har identifierats att det finns stora variationer i taravikt, vilket påverkar nyttolastförmågan. Syftet med examensarbetet är att identifiera vilken utrustning som finns på typiska lastbilar för rundvirkestransport vid Holmen Skogs olika verksamhetsområden. Målsättningen är att resultatet ska kunna användas som underlag för Holmen Skog till att i framtiden påverka åkerier att öka nyttolastförmågan.