1920-talet var en tid av turbulenta förändringar i det västerländska samhället. Kvinnors rättigheter och möjligheter att styra över sina egna liv förändrades drastiskt. Tidigare årtionden hade i stor utsträckning sett på kvinnan som mamma och husmoder, men nya kvinnoroller börjar under 1920-talet bli accepterade. Bonniers Veckotidning var en tidskrift som publicerades på 1920-talet i Sverige. Detta arbete behandlar hur kvinnan som mamma och husmoder skildras i just denna veckotidning.

Syftet med studien var att undersöka hur poliser i yttre tjänst uppfattar att polisens grund- samt vidareutbildning, fyller behovet av förberedelse inför livshotande och potentiellt traumatiserande händelser i deras yrkesutövning. Datainsamling gjordes med hjälp av strukturerade intervjuer. Informanterna bestod av 10 polisassistenter ifrån myndigheterna i Linköping, Motala och Norrköping. Urvalet gjordes på basis av antal tjänsteår, där inklusionskriterierna var att informanterna skulle ha fått hela, den under 2005 införda, bastaktiken under grundutbildningen. Detta resulterade i att informanterna, efter 6 månaders aspiranttjänstgöring, hade arbetat mellan 2-14 månader.

I detta examensarbete har 5-åringars lek och utnyttjande av förskolegården studerats. Undersökningens syfte har varit att studera den fria uteleken och detta ur ett genusperspektiv.Den svenska förskolan har en tradition att ha utevistelse minst en gång per dag, och eftersom barnen ute rör sig över en större yta har oftast pedagogerna en sämre överblick över barnens lekar på förskolegården.Förskolegårdens utformning påverkar barnens grupperingar och lekar och den är också viktig ur ett genusperspektiv eftersom barnen förhåller sig till utemiljön på olika sätt utifrån kön. Även flickor och pojkars lekar skiljer sig åt utifrån kön, i studien kan ses se att flickorna hade omvårdande teman i leken såsom matlagning, styvmoder och storasyster. I pojkarnas lekar förekom styrka och utmaningar som teman.När barnen erfar att de är pojke eller flicka börjar sökandet efter hur ens eget kön förväntas vara och uppträda. Detta sker också i leken.

Uppsatsen behandlar lugn vilken är en subjektiv upplevelse, påverkad av såväl inre som yttre faktorer. Målet är att presentera lugn och dess betydelse utifrån olika infallsvinklar och försöka se på vilket sätt vi människor har behov av att finna lugnet i staden. Samt att analyserna skall leda till enkla sammanfattande illustrationer. Utgångspunkten har varit stadsbons tankar och upplevelser av lugn, såväl i allmänhet som specifikt i staden, var det finns och vad det skapas av. Korta strukturerade intervjuer har genomförts med personer i Malmö och kopplats till forskning och teorier rörande ämnet. Stadsbons hälsa påverkas positivt av lugna platser, dessa minskar känslan av stress och får oss att koppla av.

Osynkroniserade processer samt för små gasklockor hos SSAB EMEA Luleå orsakar fackling av energirik gas och andra problem som exempelvis svängande värmevärde på blandgas. Med hjälp av waveletanalys, korskorrelation och autokorrelation har dynamiken i systemet energigaser kartlagts och analyserats. Utifrån det framarbetade resultatet har även åtgärdsförslag tagits fram.Resultatet visar bland annat på att masugnsgasen har regelbundna svängningar med 30 minuters intervall. Detta påverkar blandgasen som också svänger med 30 minuters intervall men fördröjt jämfört masugnsgasen. Detta beteende orsakar onödig fackling av masugnsgas om nivån i blandgasklockan är för hög.

Syftet med föreliggande uppsats är att förstå hur läroböcker och gymnasieelever behandlar frågan om genus och etnicitet i svenska grammatiska exempelmeningar. Undersökningen består av två delar: En läroboksundersökning och en elevundersökning. De grammatiska exempelmeningarna i fyra läroböcker studeras utifrån ett genus- och etnicitetsperspektiv och jämförs därefter med grammatiska exempelmeningar som skapats av elever i två gymnasieklasser. Elevernas egna tankar om grammatikexemplen speglas därefter i ett antal korta intervjuer. Resultatet visar på en mycket ojämn fördelning mellan manliga och kvinnliga subjekt i läroböckernas exempelmeningar, medan de grammatiska exempelmeningarna som eleverna själva skapade visade på viss variation när det gällde genus hos flickorna i båda klasser.

Syftet med denna studie a?r att fa? o?kade kunskaper om hur personer som har erfarit en hja?rtinfarkt upplever efterfo?rloppet av sin sjukdom, samt att utifra?n dessa upplevelser underso?ka det psykosociala sto?dets funktion och betydelse. Studien syftar a?ven till att underso?ka huruvida dessa upplevelser skiljer sig o?ver tid. Studien a?r en kvalitativ studie och datainsamlingstekniken som anva?nds a?r fokusgruppintervjuer.

Syftet med min studie är att se hur lärare arbetar med elever som har dyslexi med anknytning till skönlitterär läsning. Studien är en fördjupning i vad motivation är och hur lärare kan arbeta med hjälp av sina pedagogiska verktyg till att uppnå målet att motivera till läsning. Tre djupgående intervjuer står i fokus i uppsatsen som visar hur det kan se ut ute i skolverksamheten. Mina frågeställningar som ligger till grund för arbetet är: hur motiverar svensklärarna elever med dyslexi till att ägna sig åt skönlitterär läsning? och hur kan lärare utveckla sitt lärarskap för att skapa en trygg och intresseväckande relation mellan eleverna och skönlitteraturen? Resultatet av min studie visar att pedagogernas uppfattning om elevernas inställning till skönlitterär läsning är negativ men att lärarna arbetar aktivt för att motivera dem genom olika pedagogiska strategier som korta texter, humor, diskussioner, tekniska hjälpmedel med mera.

I föreliggande arbete har mätningar och utvärderingar av kvistreaktioner utförts. Mätningar av kvistkrypning har utförts på furubräder och mätningar av kvistsprickor i högtemperaturtorkad gran. En fältstudie innehållande en nulägesanalys och probleminventering följdes av ett antal provtorkningar. Torkningsförloppen filmades med en videokamera för att detektera när under torkningen som kvistarna kröp. Torkningsscheman togs fram med hjälp av ett torkningssimuleringsprogram samt med hjälp av erfarenheter från industrin.

Detta är en pilotundersökning vars syfte är att testa en metod för att undersöka hur attityder mot dialekter, etnolekter och sociolekter kan komma att influera den betygssättning som lärare har i uppgift att göra av elevers prestationer. Jag har valt att inte undersöka verksamma lärare, utan lärarstudenter som inom kort ska bli lärare och undersökningen vill visa hur deras eventuella fördomar och förutfattade meningar kan inverka på inställningen gentemot elever och på längre sikt kan komma att påverka betygsättningen av elever.Lärarstudenterna fick lyssna till korta ljudbandsinspelningar där gymnasieelever presenterar sig själva. Därefter fick de besvara en enkät och ge underlag för denna pilotundersökning. Jag har även intervjuat två svensklärare och två gymnasieelever. Tanken var att dessa skulle ge besked om attityder till dialekter, etnolekter och sociolekter i skolvärlden.Resultaten visar att metoden för att undersöka lärarstudenternas attityder till dialekt/etnolekt/sociolekt inte lämpar sig för att dra några slutsatser.

Många yngre barn tillbringar en stor del av sin barndom på förskolan. Där träffar de nya kamrater och genom lek och samspel med dem skapas nya sociala relationer. Vissa barn kan vara väldigt intresserade av att träffa nya kompisar medan andra kan ha svårt att acceptera att dela med sig både pedagogen och leksakerna med de nya barnen. Forskaren Marita Lindahl har studerat småbarns vistelse på förskolan och har kommit fram till bland annat att barnen fokuserar och iakttar andra barns agerande i början av förskolevistelsen men kan även hålla avstånd från alla lekar tills de har skapat förtroende till alla på avdelningen. Psykologen Elin Michelsén anser att barn som får positiva erfarenheter av samspel med andra barn fortsätter att söka sig till andra barn.

Near Field Communication (NFC) är en trådlös kommunikationsteknik för korta avstånd, vanligast med cirka 10 cm vilket medför en säkrare förbindelse. NFC är en relativt ung teknologi som är billig att implementera samt användarvänlig. NFC är lämpad främst för mobiltelefoner där en bred implementering av applikationer är möjlig. Tekniken medför snabbare och enklare utbyte av information genom att ställa enheter sida vid sida. I dagsläget används tekniken mest i Asien.

Bakgrund. Vårdaren i den prehospital akutsjukvården var ofta den första person som patienten i en kris mötte. Dessa möten var ofta korta och under denna tid skulle vårdaren försöka etablera både förtroende och trygghet. Som teoretisk referensram har Benners omvårdnadsteori använts. Syfte.

Examensarbetet har utförts på uppdrag av Peab anläggning i Karlstad och har varit inriktat mot att med hjälp av visuell planering öka produktiviteten i anläggningsbranschen. Detta genom att fokusera på involvering, engagemang och förståelse hos produktionspersonalen för projektet och hur deras arbete påverkar arbetskollegorna. Visuell planering (ursprungligen visible planning) är ett verktyg som utvecklades av Toyota för att korta ledtiderna i sin produktutveckling. Metoden syftar till att visualisera målen och fokusera på individen vilket främjar teamwork och ledarskap. För att samla information har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Arbetsplatser har besökts för att få en ökad förståelse för hur visuell planering används i praktiken. Personalen vid Peab anläggning i Karlstad har deltagit och varit behjälpliga under arbetets gång. Som resultat av examensarbetet har verktyg tagits fram för att leda projekt och dessa används idag på ett av Peabs projekt.

Det som ligger till grund för detta arbetet är att Varbergs kommun har beviljats bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra ett klimatinvesteringsprogram som minskar utsläppen av växthusgaser. De genomför bland annat ett Hälsotramparprojekt där tio personer som tidigare körde bil till arbetet nu ska cykla minst 85 % av resorna. Syftet är att belysa vilka miljö-, ekonomi- och hälsovinster som kan göras. För att ta reda på hur stora vinsterna kan bli i ett större perspektiv har beräkningar gjorts på 100 personer. Det har gjorts en jämförelse med ett Hälsotramparprojekt i Lundby, Göteborg, för att undersöka vilket projektupplägg som har fungerat bäst.