In some herds it has been observed that extremely short teats have become a problem; with a negative influence on the milking performance. The aim of this study was therefore to investigate to what degree the quality of the teats and the milk in cows with short teats is affected as compared with cows with normal teat length and furthermore if the milking performance could be improved by using a liner adapted to short teats. This study was divided in two parts. In the first part, it was examined if there were any differences between short teats and teats with normal length with reference to the milking performance, udder emptying, teat treatment, milk quality, and udder health. 11 pairs of cows were used and in each pair of cows one cow had teats shorter than 40 mm while the other cow had teats longer than 50 mm.

Denna uppsats syftar till att dels skapa förståelse för hur lagidrottsmän upplever sitt yrke och sin vardag men också att skapa förståelse för hur dessa tänker kring framtiden då deras yrken präglas av korta karriärer. För att uppnå undersökningens syfte formulerades fyra frågeställningar: I vilken mån går tankarna om det goda arbetet att applicera på idrottsmän som arbetar inom lagidrott? Inkräktar yrkessfären något på den privata sfären? Om så, på vilka sätt? Hur ser dessa personer på framtiden och livet efter idrottskarriären? Vad motiverar lagidrottare i sitt yrke? Utgångspunkt i undersökningen har varit litteratur kopplad till tankarna om det goda arbetet, exempelvis Svenska metallindustriarbetareförbundets nio principer om det goda arbetet, Karaseks krav- och kontrollmodell samt work-life balance. Tidigare studier och litteratur som berör essensen; att leva som idrottsman berörs dessutom. Vi har använt en kvalitativ metod och utifrån befintliga teorier har sex intervjuer med lagidrottare inom fotboll och ishockey genomförts. Resultatet av intervjuerna redovisas genom övergripande återgivningar samt citat och analyseras därefter utifrån studiens teoretiska referensram. I slutsatsen återges studiens frågeställningar som också besvaras.

Möbelhistorien är full av parenteser, det vill säga möbler som figurerat i korta perioder, aldrig slagit igenom, glömts bort eller rent av försvunnit. Vi var övertygade om att det bland alla dessa mer eller mindre bortglömda möbler fanns exemplar som var värda att lyfta fram och undersöka. Genom att undersöka dessa möbler har vi förstått deras historia och sammanhang, tagit reda på och reflekterat kring varför de blivit just en parentes i möbelhistorien samt förstått för vilket syfte de var skapade och hur de har använts. Ambitionen med undersökningen har varit att genom att skapa en känsla och förståelse för möblerna hitta de exemplar som lämpar sig väl att stå som förebilder för nya koncept och produkter. Genom att beskriva möblernas ursprungliga syfte, användning, funktioner och kontext såg vi möjligheter för produktuppdateringar och funktionsförskjutningar.

Denna uppsats handlar om användandet av sociala berättelser utanför de autistiska spektra, som det sedan tidigare finns forskning om. Sociala berättelser är små korta berättelser som skall vara skrivna i första person och som syftar till att skapa förståelse kring en social situation. De syftar också till att ge stöd för att ändra ett visst beteende som berör en viss social situation. En social berättelse kan vara skriven med illustrationer, innehålla endast text eller endast innehålla bilder. Detta för att möta den berörda individen där dess förståelse finns.Den svenska forskningen om detta ämne är begränsad, vilket leder till min uppsats.

Uppsatsen undersöker möjligheten att producera översättningar av godtagbar kvalitetfrån engelska till svenska med hjälp av två automatiska maskinöversättningsprogram.Trots att forskning bedrivits i flera decennier har man inte lyckats framställaett automatiskt översättningssystem som kan prestera lika bra som mänskligaöversättare. Men all forskning har inte varit förgäves. Även om datorn än så längeinte kan ersätta mänskliga översättare sägs den kunna fungera som ett tidsbesparandeverktyg vid översättning. Språkteknologin har nämligen utvecklat översättningsstödi form av översättningsminnen och termbanker som är mer pålitliga änautomatiska översättningsprogram eftersom de baseras på översättarens tidigare arbeten.Utvecklingen av ett fullkomligt översättningsprogram har avstannat och forskaremenar nu att den även har ändrat inriktning. I dag sägs målet med ett automatisktmaskinöversättningsprogram vara att framställa så kallade grovöversättningar.Dessa grovöversättningar måste ha två olika sorters kvaliteter: begriplighetskvalitetoch redigeringskvalitet.

I samband med att mellanspänningsnätet kablifieras ökar också kraven vad gäller fellokalisering. För att hålla avbrottstiderna i nätet korta är effektiv felsökning erforderlig. Detta arbete syftar till att kartlägga och redogöra för begränsande faktorer som finns vid fellokalisering med fokus på pulsekometoden. Uppdraget utförs tillsammans med Vattenfall Eldistribution AB.Det har uppdagats problem gällande fellokalisering på mellanspänningskablar med pulsekometoden. Ett flertal faktorer bidrar till denna problematik.

Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan där barn tar eller ges tillfälle till reflektion kring känslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnå syftet använde vi oss av videoobservation för att fånga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, två dagar lades fokus på samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys och resultatet presenterades varvat med våra tolkningar av empirin.

I Gävle finns det ett väl uppbyggt fjärrvärmenät som mestadels förses med värme från ett biokraftvärmeverk och spillvärme från en pappersfabrik. Under sommaren finns det ett överskott av spillvärme med följden att biokraftvärmeverket inte är i drift under denna period. Det finns gamla beredskapslager för olja utsprängda runt Gävles kust. För att kunna utnyttja Gävles produktionsanläggningar bättre är det därför av intresse att undersöka möjligheten att konvertera de gamla oljelager till värmelager. Syftet med det här examensarbetet har varit att utreda de ekonomiska och tekniska förutsättningarna för värmelagring i bergrum samt att presentera förslag på hur detta skulle kunna genomföras.

Näringslivet internationaliseras och globaliseras alltmer samtidigt som ny teknik utvecklas. Kunder ställer allt högre krav på kvalitet och produkternas livscykler blir allt kortare. Detta ställer höga krav på flexibel produktion och korta ställ- och ledtider.Syftet med denna uppsats är att ta fram en handlingsplan för att förbättra processerna, ar-betsmetoderna och mätsystemet på en reproavdelning inom den grafiska industrin för att öka dess produktivitet.Utifrån teori från områdena informations- och produktionslogistik har vi byggt upp en referensram och en kunskapsplattform. Detta har legat till grund för processkartläggningen och nulägesanalysen av den reproavdelning som studerades i fallstudien. Utifrån detta arbe-te togs ett förslag på lämpligt mätsystem inklusive mätspecifikationer fram, där hänsyn också togs till de krav som finns på verksamheten, både internt och externt.

Efterfrågan i service- och turismbranschen varierar mycket beroende på säsong. Detta gör att även behovet av personal varierar och måste anpassas genom tidsbegränsade anställningar. Varje säsongsstart innebär ett flertal nyanställda med behov av integration i företaget, dess servicefilosofi med mera. Säsongsanställda har ofta mycket kundkontakt och representerar företaget utåt. Det är därför viktigt att motivera och integrera den säsongsanställde.

Projektet Precious utforskar narrativa lagningar av artefakter. I arbetet diskuteras människans komplexa förhållande till artefakter. Komplexiteten som behandlas i arbetet är fokuserad kring att artefakter förutom rent praktiska funktioner; även fungerar som verktyg i den sociala interaktionen människor emellan. Industrialism i kombination med bland annat den fria marknadsekonomin har särskilt efter Andra Världskriget bringat välfärd och accelererande konsumtionstempo i det moderna västsamhället. Konsumtionsvanorna är numera mer sammanlänkade med varumärken och social status än behovet av praktisk funktion.

Rytm i prosa är något författarindividuellt till skillnad från text med bundna versmått och den här uppsatsen undersöker PO Enquists rytm i Lewis resa. Enquist tycks ha en förkärlek för vissa rytmiska figurer vilket manifesteras genom romanens disposition. Rytmen har analyserats utifrån meningarnas längd samt deras förhållande till varandra och större textenheter. Meningen är en rytmisk enhet liksom en textuell enhet och därför påverkar innehållet rytmen och vice versa.I tidigare studier har det visats att när engagemanget ökar i en text så ökar också meningslängden och på så vis kan en lång mening fungera som empatimarkör. Störst engagemang visas dock genom korta satser som utgörs av utrops- eller frågesatser.

Målet med det här arbetet är att se bortom de senaste årens negativa utveckling för glasindustrin och undersöka vilka fördelar som finns i glasindustrin idag.Researcharbetet består av studiebesök och intervjuer av nyckelpersoner för att skapa en bild av hur branschen ser ut. Till det kommer även en analys av bilden som glasbruken ger av sig själva mestadels med hjälp av internet. Dagens glasindustri är småskalig och det ger fördelar som hög flexibilitet, korta beslutsvägar och möjlighet att tillverka mindre produktserier. Legotillverkning lyfts fram som ett bra exempel på hur man kan få avsättning för svensktillverkat glas. För att som designer utnyttja detta undersöks möjligheten att arbeta som ett slags glaskonsult.

Titel                                   ?Det beror ju på vad man vill lägga i ordet register? Petra StenkulaEn fallstudie av polisens externa kriskommunikation i samband med romregistret Syfte             Syftet är att lämna ett bidrag till den svenska forskningen om kriskommunikation men även att bidra till den svenska samhällsdebatten om polisen som en central rättsmyndighet och deras hantering av romregisterkrisen. Metod          Via en kvalitativ metod analysers nyheter publicerade på polisens webbplats och polisens presskonferenser utifrån de valda teoretiska ramarna inom ämnet kriskommunikation. Resultat        Polisens kriskommunikation framstår som väldigt strategilös, under hela krisen ägnar sig polisen åt                               informationsinsamling för att förstår krisen och få en överblick över situationen men under tiden glömmer                     de den strategiska delen. Polisen är väldigt restriktiv i sin kriskommunikation, på webbplatsen är nyhetspubliceringarna rörande romregistret väldigt korta och konkreta, vissa är rena informationsanvisningar. Polisen förde även en inkonsekvent kriskommunikation, när Rikspolisstyrelsen pratade om analysfil som inte var i fas med lagstiftningen så pratade Skånepolisen om beslut ifrån år 2009 om tillstånd att upprätta den särskilda analysfilen. I sin kriskommunikation använder polisen många olika försvarsstrategier ifrån Corporate Apologia och Image Repair Theory.

SammanfattningSyfteSyftet var att undersöka hur idrottslärare vid ett riksidrottsgymnasium i Sverige använder sig av feedback i sin undervisning, vilken form av feedback de använder sig av och vilken funktion feedbacken har.FrågeställningarFrågeställningarna var: Hur används feedback inom idrottsundervisningen?Vilken form av feedback används?MetodJag valde att göra en kvalitativ studie för att undersöka feedback mer djupgående utifrån ett lärarperspektiv och med hjälp av strukturerade observationer studerade jag två lärare vid sex olika tillfällen, tre lektioner per idrottslärare.ResultatResultaten visade att feedback i form av beröm var den mest förekommande feedbacken. Av observationerna framgår det att Lärare A använder sig först och främst av feedback i form av beröm. Lärare A använde sig mestadels av beröm som bra, bra jobbat, vad grym du är, härligt jobbat och applåder. Lärare A ger även korrigerande feedback på teknik men också på oönskat beteende relativt ofta jämfört med Lärare B.