Detta arbete Àr en undersökning som tar avstamp i summativ och formativ bedömning. Syftet med arbetet Àr att belysa elevernas syn pÄ bedömning och pÄ sÄ sÀtt Àven belysa bedömningens betydelse i skolan. Kvalitativa intervjuer med fyra elever i nionde klass, samt en av deras lÀrare, ligger till grund för resultatet. Genom att analysera resultatet tillsammans med relevant litteratur sÄ har jag kommit fram till att fördelarna med att anvÀnda formativ bedömning har nÄtt ut till eleverna till viss del. I samband med bedömning sÄ efterfrÄgar eleverna feedforward, personlig kompetens hos lÀrarna, elevexempel och kontinuitet för att lÀra sig men ser inte bedömningen som en del av utvecklingen utan som ett slutgiltigt betyg.

Denna studie undersöker om det hade varit möjligt för en PPM-sparare att nÄ en högre riskjusterad avkastning genom att sjÀlv sÀtta samman en portfölj av PPM-fonder jÀmfört med att lÄta sitt sparkapital vara förvaltat av icke-valsfonden, Premiesparfonden.TillvÀgagÄngssÀttet att berÀkna riskjusterad avkastning görs genom anvÀndning av Markowitz?s portföljteori och ett definierande av den effektiva fronten inom PPM. Ett antal andra vedertagna teorier presenteras ocksÄ. Anledningarna till att Markowitz har valts framför dem presenteras i metoddelen.Urvalet av fonder som ingÄr i undersökningen har begrÀnsats till sÄdana som har funnits i PPM-systemet sedan Är 2000 fram tills idag. Vidare Àr alla fonder som har haft en korrelation med varandra överstigande 98 % bortsorterade.

SammandragLena Edander, 2013: BedömaröverensstÀmmelse vid Nationella provet i svenska för gymnasiet kurs 1, skrivdelenI denna undersökning studeras hur hög bedömaröverensstÀmmelse som nÄs dÄ fem av varandra oberoende bedömare betygssÀtter 30 elevtexter skrivna vid det nationella provet i svenska 1 för gymnasiet. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur hög bedömaröverensstÀmmelse som nÄs, men Àven att försöka finna svar pÄ varför lÀrarnas bedömning emellanÄt varierar.För att undersöka detta har lÀrarnas betygssÀttning av elevtexterna sammanstÀllts och berÀkningar av bedömaröverensstÀmmelsen genomförts med avseende pÄ procentuell överensstÀmmelse, korrelation samt standardavvikelse. Resultaten av berÀkningarna har sedan analyserats och slutsatser angÄende orsaker till avvikelser i betygssÀttningen har gjorts angÄende tre elevtexter dÀr bedömningen varierar mycket.Resultatet visar att en överensstÀmmelse pÄ 35 % nÄs mellan lÀrarna. Orsaker till varierad bedömning av de tre utvalda elevtexterna stÄr att finna bland annat i olika tolkning av uppgiften samt olika tolkning av matrisens aspekter. Slutsatsen blir att lÀrare bör sambedöma elevtexter för att fÄ en mer rÀttvis betygssÀttning.

NÀr sociala nÀtverk blir en del av mÀnniskors vardag öppnar sig mÄnga möjligheter till interaktion med vÀnner, kollegor och bekanta pÄ nÀtet. Medan sociala nÀtverk erbjuder en uppsÀttning av verktyg och forum för att dela med sig av vardagen kan de ocksÄ utsÀtta anvÀndaren för risk gÀllande den personliga integriteten och sÀkerheten. Denna uppsats behandlar hur anvÀndare kan vidta försiktighetsÄtgÀrder för att skydda sin personliga integritet och sÀkerhet pÄ sociala nÀtverk. Med detta i Ätanke genomfördes en kartlÀggning av tre sociala nÀtverk för att identifiera vilka risker som en anvÀndare kan utsÀttas för. Dessutom genomfördes en onlineundersökning dÀr anvÀndare svarade pÄ hur deras Äsikter angÄende instÀllning, medvetenhet och beteende ter sig i givna situationer.

Hur vi tolkar en mÀnniskas gÄng som antingen feminin eller maskulin Àr högst personlig, men det finns grundlÀggande rörelser i en gÄng som har starka kopplingar till genus. Dessa rörelser har legat till grund för mitt arbete dÄ de anvÀnts till att instruera skÄdespelare att gÄ feminint, maskulint och androgynt. Arbetet handlar om, och visar att vi Àr mycket osÀkra att avgöra korrekt könstillhörighet till feminin eller maskulint rörelse. Det överliggande syftet med arbetet har varit att utforska en grundlÀggande bas av nyckelrörelser som utgÄr frÄn tidigare studier som Àr definierbara med vÄr uppfattning om vad vi anser vara maskulint och feminint i mÀnsklig gÄng. Jag har anvÀnt mig av point-light metoden för att visa rörelserna för respondenter för att minimera risken att de deltagande respondenterna grundar sina svar pÄ faktorer som utseende och kroppsform.

Syfte: En komparativ studie och beskriva möjligheterna för att skapa en effektiv portfölj av olika aktieportföljer, dÀr det undersöks om faktorerna som företagens omsÀttningsstorlek, branschen de Àr aktiva i och valet att ha utlÀndska aktier, har betydelse eller inte för att skapa en effektiv portfölj med hÀnsyn till dess korrelation, avkastning och risk. Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn en kvantitativ studie, som strÀcker sig frÄn april 2008 till april 2010, dÄ historiska aktiekurspriser anvÀnds för olika sorters utrÀkningar, som baseras pÄ uppsatsens huvudteorier; CAPM, Sharpekvot och portföljteori. UtgÄngspunkten Àr deduktiv, dÀr slutsatserna har dragits frÄn teorierna.       Slutsats: UtifrÄn utrÀkningarna, kunde det inte dras generella slutsatser dÀr de undersökta faktorerna inte utmÀrkte sig i nÄgot mönster. DÀremot visade sig att det blev högre avkastning till liknande risk eller lÀgre risk till liknade avkastning nÀr man vÀljer aktier som Àr olika varandra, dÄ korrelationen inte samvarierar. Det bÀsta resultatet Àr nÀr utlÀndska aktier blandas in i portföljen.    .

Kulturskolan i Kungsbacka kontaktade medieproducent-studenten Erik Iversen för att fÄ hjÀlp med att ta fram en handlingsplan för sociala medier. Skolan vill börja anvÀnda sig av sociala medier och locka fler besökare till skolans evenemang men vet inte hur de ska anvÀnda sociala medier.Handlingsplanen skulle hjÀlpa lÀrarna att kommunicera via sociala medier och lÀgga upp strategi för hur mediet kan anvÀndas som ett verktyg.Projektet inleddes med en förstudie dÀr tidsplan och krav för arbetet satts upp. Det arbetet följdes upp av intervjuer med lÀrare pÄ kulturskolan och dÀrefter ett genomförande i form av skrivande av handlingsplan.Resultatet av projektet blev en handlingsplan med personlig prÀgel för Kulturskolan i Kungsbacka med riktlinjer och förslag för hur anvÀndande av sociala medier ska gÄ till.Projektets slutsatser Àr att det Àr viktigt att göra en bra planering för hur arbetet ska ske och i vilka steg det ska ske.Rapportens teoretiska delar fokuserar pÄ hur marknadsföring via sociala medier ser ut pÄ olika plan i form av strategisÀttande men Àven en del om hur manualer skrivs och vad man ska tÀnka pÄ..

Koloskopi Àr en undersökning av tjocktarmen som förvÀntas öka i antal eftersom studiervisar att screening minskar dödligheten i kolorektalcancer. Patienten kan i vissa falluppleva undersökningen som smÀrtsam och obehaglig. Sjuksköterskan har enbetydelsefull roll i omvÄrdnaden. Syftet med studien var att belysa faktorer sompÄverkar upplevelsen av smÀrta och obehag vid en koloskopiundersökning utansedering. Metoden var en litteraturstudie baserad pÄ 19 vetenskapliga artiklar som harkvalitetsbedömts enligt protokoll.

En studie av förestÀllningar om det gudomliga inom ekofeministisk teologi. Uppsatsen behandlar teologerna Rosemary Radford Ruether, Carol Christ och Sallie McFague. FrÄgestÀllningen besvaras med hjÀlp av en innehÄllslig idéanalys bestÄende av tvÄ analysfrÄgor med en rad följdfrÄgor. Den första analysfrÄgan söker hur det gudomliga förstÄs hos de olika teologerna, följdfrÄgorna behandlar begreppen immanens-transcendens, teism-panteism-panenteism samt könsroller. Den andra analysfrÄgan söker vilken relation mellan det gudomliga och skapelsen som beskrivs, följdfrÄgorna söker om relationen Àr intern eller extern, om det Àr en personlig eller opersonlig gudomlighet samt om mÀnniskan har nÄgot sÀrskilt ansvar inför det gudomliga. .

Kultur, dÀr man avser det estetiska kulturbegreppet, de sköna konsterna har en positivinverkan pÄ vÄr hÀlsa och vÄrt vÀlbefinnande. Vissa lokala projekt har kulturupplevelser somen del av arbetet att förbÀttra folkhÀlsan, till exempel finns det i SkÄne ett projekt som harkultur pÄ recept. Klargörande av hÀlsobegreppen vÀlbefinnande och mÀnniskans kÀnsla avsammanhang. VÀrldshÀlsoorganisationens syn pÄ hÀlsa utreds. Riktlinjer som sjuksköterskansansvar belyses bÄde via lag samt sjuksköterskans etiska kod.

Syfte: Syftet med studien var att utreda sambandet mellan ögats ametropi och tjockleken pÄ retinas nervfiberlager (RNFL) med optical coherence tomography teknik (OCT).Metod: I studien ingick 30 försökspersoner med olika typ av ametropi. En inledande mÀtning med autorefraktor genomfördes och styrkorna vÀrderades dÀrefter av i provbÄge. PÄ sÄ sÀtt erhölls ett resultat pÄ storleken pÄ den eventuella ametropin. DÀrefter utfördes den huvudsakliga mÀtningen av nervfiberlagets tjocklek med OCT kameran OPKO Spectral OCT Slo pÄ samtliga försökspersoners högerögon. Försökspersonerna delades in i fem olika grupper utifrÄn befintlig ametropi.Resultat: En signifikant korrelation mellan ögats ametropi och det retinala nervfiberlagrets tjocklek hittades dÄ resultaten frÄn alla 30 försökspersoner analyserades mot varandra.

Dokumentation av en TÀvlingsprocess - JÞssingfjords Stenbrottsmuseum Avsikten med detta examensarbete var att utföra en tidsbegrÀnsad tÀvling och samtidigt dokumentera arbetsprocessen. NÀr tÀvlingsförslaget var fÀrdigstÀllt analyserades processen och resultatet. En strategi för hur projektet skulle arbetas vidareformulerades sedan.MÄlet var att hitta en personlig dokumentationsform som skulle ge en bra översikt av arbetet och som förhoppningsvis ocksÄ skulle kunna anvÀndas för att hitta eventuella svagheter eller negativa mönster i den egna arbetsprocessen.Vid slutgenomgÄngen ska projektet beskrivas genom processen tillsammans med de reflektioner jag och mina handledare har haft under projektets gÄng.Programval:Jag valde att anvÀnda programmet frÄn en tÀvling som var aktuell nÀr examensarbetet började. TÀvlingen var ett stenbrottsmuseum i södra Norge. Initiativtagare var Dalarne rÄdet och programmet .

Syfte: Syftet Àr att pÄ Liseberg undersöka chefernas psykosociala arbetsmiljö utifrÄn ett ledarskaps- och kompetensförsörjningsperspektiv.Metod: Kvantitativ metod, totalundersökning dÀr 70 stycken enkÀter skickades via mail till samtliga chefer pÄ Liseberg, för bearbetning av data anvÀndes defgo-verktyg. Resultat: Majoriteten av Lisebergs chefer uppfattar att den psykosociala arbetsmiljön Àr god. De ger uttryck för att ha gott stöd frÄn sina chefer och ett bra samspel med sina medarbetare. Trots denna positiva instÀllning uttrycker majoriteten av cheferna att de fÄtt fler arbetsuppgifter och utökade ansvarsomrÄden. Flertalet av cheferna uppger att man ofta eller nÀstan alltid behöver arbeta övertid för att hinna med sina arbetsuppgifter. Den akademiska utbildningsnivÄn bland Lisebergs chefer Àr betydligt lÀgre Àn i jÀmförelsestudien ISM13(Institutet för Stress Medicin rapport 13)..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Generation Y stÀller krav pÄ kommunikation iinteraktionen mellan dem och deras chefer, och om kommunikationen de efterfrÄgar Àr envÀgs- eller tvÄvÀgskommunikation. Vidare har uppsatsen berört om detta krav pÄ kommunikation Àr nÄgonting som efterfrÄgas av medarbetarna i Generation Y nÀr det kommer till chefers hantering av löskopplingen mellan den informella och formella strukturen i organisationer. Teoretisk utgÄngspunkthar varit institutionell teori och kommunikation samt studier om Generation Y. Metoden som anvÀnts för insamling av empirisk data har varit enkÀtundersökning och personlig intervju, vilka frÀmst utgÄtt ifrÄn medarbetarperspektivet. Resultatet av studien visar att det Generation Y vill ha en tvÄvÀgskommunikation med sin chef, bÄde nÀr det gÀller det dagliga arbetet och nÀr det gÀller organisationens lÄngsiktiga arbete..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns byteskostnader pÄ den svenska bankmarknaden. Shy (2002) har utvecklat en metod för att estimera byteskostnader pÄ olika marknader. Shys modell kommer att anvÀndas för att estimera byteskostnaderna pÄ den svenska bankmarknaden. Resultatet visar att storbankerna, överlag, har högre priser och högre byteskostnader Àn nischbankerna. Resultatet Àr rimligt eftersom storbankerna erbjuder ett större produktsortiment och större möjlighet till personlig service, vilket borde innebÀra högre priser för deras kunder.