Bakgrund: Att vara en god skribent är en förutsättning för att verka i dagens samhälle. Det ligger på skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att utveckla en säkerhet i skriftspråket. Synen på skrivutveckling har varierat över tid och just nu ligger fokus på att elever i de tidiga skolåren ska skriva med flöde, där skrivandet ska vara lustfyllt. Faktorer som påverkar elevers skrivlärande är den språksyn lärare har med sig och det bemötande elever får av lärare. Det har visat sig i tidigare forskning att introduktion av grammatik, tidigt i skolåren, är gynnsam för elevers skrivkunskaper.

Intentionen med denna uppsats har varit att undersöka och lyfta fram de förändringar, som utifrån informationshanteringen, kan uppstå när mobila enheter implementerats för fältarbetande personal inom skogsnäringen. Fokus läggs på den information som förmedlas mellan fältarbetande personal och den information som finns lagrad inom verksamheten. Förändringar vi har undersökt är insamling, bearbetning, lagring, överföring, presentation, tillgänglighet, aktualitet och Korrekthet. Resultatet av undersökningen visar att de mobila enheterna har medfört förändringar i form av förbättringar för nästan alla de aspekter vi valde att fokusera undersökningen på..

Mobil datoranvändning är ett relativt nytt begrepp, men tekniken som sådan har funnits under en längre tid. I vårt arbete ringar vi in begreppet mobil datoranvändning och visar vad detta kan innebära. Alltför ofta fokuseras diskussionen om mobil datoranvändning kring den teknik som används och vilken utveckling som sker inom detta område. En viktig aspekt som man inte får glömma bort är vilken nytta organisationer kan ha av att använda denna teknik. Vi vill med vårt arbete visa hur mobila enheter och mobil datorkommunikation kan användas för att förbättra informationshanteringen för fältarbetande personal.

Syftet med en här uppsatsen var att undersöka vilka egenskaper hos spelfilmer som komvuxelever uppskattar mest, undersöka möjliga förklaringar, samt se hur läraren kan utnyttja detta. Jag har använt mig av en kvantitativ metod i form av enkätundersökningar som bedrivits i fem klasser på ett komvux i södra Sverige. Jag har utgått ifrån fyra teorier i min analys: Psykoanalys, semiotik, kognitivism och feministisk teori. Resultatet som jag kom fram till var att de flesta eleverna föredrog de lite mer lättillgängliga hollywoodfilmerna, som de var mer bekanta med. Det rådde små och få skillnader mellan män och kvinnors uppfattningar av spelfilmsavsnitten.

Det här arbetet handlar om berättelser som ett sätt att skapa identitet och sammanhang. Jag har inriktat mig på berättelser på museer; hur berättelserna kan se ut, vilken funktion de kan fylla och vad man bör ha i åtanke när man vill använda sig av berättelser på ett museum.Arbetet bottnar i teorier kring historiemedvetande och berättelser som identitetsskapare och tar även upp frågan om historisk Korrekthet och hur man kan hantera berättelser som handlar om svåra saker. Jag har ställt frågor till museipersonal om hur de ser på berättelser och hur de använder sig av berättelser i sitt arbete.Mitt arbete har dels varit inriktat på museer i stort och dels mot ett specifikt museiprojekt, Två museer i Fisksätra, som drivs av Nacka kommun. Syftet har varit att undersöka hur museerna i Fisksätra skulle kunna samla in och använda sig av berättelser för att förmedla information och skapa identitet..

Romerska aristokrater vars dryckenskap redan var omtalad under samtiden står i fokus för denna uppsats. Banketter var viktiga sociala evenemang, starkt förankrade i romersk ideologi och moral. Enligt moralisternas uppfatning skulle eliten ledas av anständighet, Korrekthet i beteende samt måtfullhet.Korresponderade verkligheten med ideologin? Inte alltid. Med frustrerad ton refererar antika källor om Roms aristokraters ostentativa banketter, våldsamma berusningar, tävlingar i drickandet.

Gärningsmannaprofilering (GMP) är en polisiär metod som används vid svårlösta utredningar. I Sverige praktiseras metoden av en central grupp vid Rikskriminalpolisen, den såkallade GMP-gruppen. Studiens övergripande syfte är att förstå och förklara GMP som polisiär metod, samt undersöka metodens effektivitet, Korrekthet och vetenskaplighet. Ett särskilt syfte är att testa inlärningsteorin och rutinaktivitetsteorin gentemot GMP-metoden för diskutera eventuella samband. Studien är kvalitativt orienterad och bygger på den hermeneutiska teorin om tolkning av källor.

Detta examensarbete behandlar politikers tal om lärarrollen och då med primärt fokus på språkbruk. I detta undersöks om det finns belägg för skillnader i hur bilden av lärarrollen kommer till uttryck mellan vänster- och högerorienterade partier. Den empiriska grunden utgörs av riksdagsprotokoll från kammardebatter under tidsperioderna 2004, 2005, 2006 och 2008. Sammanlagt rör det sig om fyra kammarprotokoll, där enskilda anföranden har valts ut och analyserats. Dessa anföranden utgör tillsammans cirka fyra sidor normal text och innefattar sjutton separata anföranden.Examensarbetets teoretiska ansats befinner sig inom ramen för ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på kommunikation och kunskapsbildning, det vill säga hur diskurser konstrueras, konsumeras och konstitueras.Samhället är inte homogent, utan präglas av olika intressegrupper som har olika värderingar och olika syner på samhällets utformning.

Undersökningen är fokuserad på vilken relation lärare och elever har till skriftspråket. Vi har undersökt hur medvetna lärare och elever är gällande skriftlig Korrekthet. Vi har även undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner påverkar språket. Hur eleverna ställer sig till skriftspråket och om de bryr sig om att skriva korrekt är även någonting som studien är riktad till. Vi har studerat vilka verktyg både lärare och elever har till hjälp för att utveckla ett korrekt skriftspråk.

I ett företag finns data utspridd i olika datasystem. För att lättare och snabbare komma åt data bör data finnas samlad på ett ställe d.v.s. ett datalager. Om datalagret ska fungera som ett beslutsstöd för företagsledningen är det viktigt att data håller en hög datakvalitetsnivå så att beslut fattas som gynnar företaget. För att kontrollera datakvalitet kan datakvalitetsverktyg användas.

Digitala spel har länge använt sig av terräng, det vanligaste sättet att lagra dessa terränger är med så kallade höjdkartor. Höjdkartor har en stor begränsning, de inte kan innehålla tunnlar.Denna rapport undersöker två alternativ till höjdkartor som arbetar med voxlar. Dessa två algoritmer är Marching Cubes (Lorensen & Cline, 1987) och Constrained Elastic Surface Nets (Gibson, 1998). Syftet med undersökningen är att evaluera dessa algoritmer med avseende på tidseffektivitet, minneseffektivitet och visuell Korrekthet för att ta reda på vilken algoritm som öveträffar den andra med avseende på vilken aspekt.De utförda experimenten visade att Marching Cubes (Lorensen & Cline, 1987) var den mest tidseffektiva av de två, Constrained Elastic Surface Nets (Gibson, 1998) var mest minneseffektiv och Marching Cubes (Lorensen & Cline, 1987) var mest visuellt korrekt. Vidare forskning i ämnet skulle kunna göras på terränger som är för stora för enskilda modeller..

Uppsatsen utgår från frågan hur David Mamets pjäs Oleanna kunde tolkas så radikalt annorlunda vid sin  svenska premiär på Kungliga Dramatiska Teatern 1994 jämfört med vid sin urpremiär i New York ett drygt år tidigare. I USA uppfattades Oleanna allmänt som en varning för hämndlysten feminism och för faran med överdriven politisk Korrekthet, och debatten kom att gälla huruvida denna varning var befogad eller bara reaktionär och dum. I Sverige sågs den tvärtom som en kritisk genomlysning av patriarkala strukturer. Uppsatsen söker svaret i en kombination av inom- och utomtextuella faktorer och innehåller därför både en receptionsanalytisk del och en närläsning av dramat. I receptionsanalysen jämförs pjäsens mottagande i USA och Sverige och sätts i relation till respektive samhälles offentliga samtal om feminism och identitetspolitik.

SammandragUndersökningen behandlar hur inlärare i svenska som andraspråk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. Långt ifrån att vara marginella, felaktiga uttryck, är bruket av detta idiomatiskt och har specifika syften och funktioner, fastän dessa kan vara diffusa och svårinringade.En enkät genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmålssvenska, sv1, där eleverna fick bedöma tio meningar där verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansågs av informanterna som användbar, vardaglig och talspråklig, särskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansågs studiens meningar som dålig svenska, men frekvensen av elever som ansåg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ändå använder liknande meningar.Svas-inlärarna uppvisade en större osäkerhet kring bruket jämfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvändning. Osäkerheten rör snarare känslan för huruvida uttryckssättet är korrekt eller inte..

SammanfattningExamensarbetet är utfört vid Fujita laboratory på Tokyo Institute of Technology.Detta examensarbete beskriver teori och bakgrund av en visuell observatör somhar forskats på vid Fujita laboratory.Att använda visuella sensorer, det vill säga kameror, kan bland annat hjälparobotar att agera autonomt i okända och i dynamiska miljöer. Syftet med envisuell observatör är att estimera ett objekts position i förhållande till robotensamt hur objektet och roboten rör sig gentemot varandra, med hjälp av bildensom fås från kameran.Syftet med examensarbetet har varit att studera teorin bakom observatören ochhur den anpassas till två olika kameror, en hålkamera och en panoramakamera.Fokus har legat på att utvärdera observatörerna experimentellt samt jämföra deolika kamerorna. Observatören för de båda kamerorna modelleras och simulerassedan och testas slutligen experimentellt. Examensarbetet innefattar även denbildbehandling som behövs för att göra experimenten möjliga att genomföra.I slutet av examensarbetet jämförs observatörerna för de olika kamerorna medavseende på Korrekthet i estimering, robusthet mot parameterosäkerheter samtkänslighet för störningar.Resultaten visar att observatören för panoramakameran är känsligare förstörningar än den för hålkameran. Resultaten visar också att observatören förhålkameran är känsligare för parameterosäkerheter.

Uppsatsens syfte är att genom en kvantitativ enkätundersökning utröna vad svenska lekmän generellt anser definiera två- eller flerspråkighet. Närmare bestämt undersöks om det finns någon skillnad mellan de respondenter som anser sig vara enspråkiga, alternativt två- respektive flerspråkiga. Respondenternas språkliga behärskningsnivå är självuppskattad. De forskningsfrågor som guidat föreliggande uppsats är: 1. Vilka, men även vilket, anses vara det viktigaste kriteriet för två- eller flerspråkighet bland svenska lekmän? samt 2.