Vissa Fusarium-arter är växtpatogener som orsakar stora skador hos grödor runt om i världen. De påverkar grödor kvantitativt då de kan sänka skördemängden, men är kanske mest kända för förmågan att ändra grödans kvalitativa egenskaper då de kan producera mykotoxiner. Mykotoxiner är sekundära metaboliter som kan påverka människors och djurs hälsa negativt. Syftet med arbetet är att sammanställa litteratur som tar upp Fusarium och mykotoxiner. Arbetet är främst inriktat mot vårsäd i framför allt Norden.

Celiaki är en kronisk autoimmun överkänslighetssjukdom mot proteinet gluten. Gluten förekommer i vete, Korn, råg och havre. Sädesslagen innehåller olika prolaminer, vilka gemensamt benämns för gliadin. Autoantigenet utgörs av enzymet vävnadstransglutaminas (tTG). Genom deamidering medför enzymet att gliadinets immunogenitet ökar.

Dagens standarder vid byggnation med krossat bergmaterial baseras på naturliga material trots att skillnader förekommer mellan materialen. Naturgrusets jämna och rundade Korn skiljer sig från det krossade materialets kantiga och råa yta och ger på så sätt olika egenskaper för materialet. När naturgrus packas glider de runda Kornen lätt på varandra och man erhåller ett bättre packat material medan Kornen i det krossade materialet hakar fast i varandra och materialet erhåller sämre packning än det naturliga även om samma packningsenergi används.I detta examensarbete har laboratoriearbete utförts på ett krossat finfiltermaterial till en vattenkraftsdamm. Syftet är att studera effekten av packningsarbetet med avseende på porositet och metoder för att studera materialseparation. Materialseparation innebär en omfördelning i Kornstorleksfördelning för ett material som resultat av hantering och packning.

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Studier har visat att kostfibrer har många hälsofördelar. Vete, råg och Korn är fiberrika cerealier som måste undvikas i en glutenfri kost. Tidigare undersökningar har visat att personer med celiaki har haft ett lågt fiberintag, men det saknas aktuella svenska studier inom detta område. Dessutom finns i författarnas kännedom inga studier som behandlar uppfattningar om fibrer hos personer med celiaki.Syfte: Att undersöka fiberintag hos personer med celiaki i Sverige, de huvudsakliga fiberkällorna i deras kost samt deras uppfattning om fiberintag i en glutenfri kost.Metod: Tre dagars kostregistrering (39 deltagare) samt en kompletterande enkät (37 deltagare). Deltagarna i undersökningen var personer mellan 18-80 år med diagnostiserad celiaki, men utan andra matrelaterade intoleranser eller allergier.Resultat: Deltagarnas kostfiberintag var 19,0 gram per dag på gruppnivå, vilket var i nivå med en nationell svensk kostundersökning från 2010-11.

Mjölkens fetthalt är en viktigt ekonomisk faktor då producenten får ett högre avräkningspris med högre fettprocent. Fetthalten påverkas av flera olika faktorer men påverkas enklast och mest effektivt med olika fodermedel. Mjölkfettet kommer från flera olika källor, dels direkt från fodret, dels från nedbrutet kroppsfett och dels från mikroorganismerna i våmmen. I den här litteraturstudien var syftet att undersöka hur vanligen förekommande fodermedel i Sverige påverkar fetthalten och fettsyrasammansättningen i mjölken. Då komjölk innehåller många olika fettsyror fokuserade det här arbetet på några av de som är viktiga för humanhälsan. Utfodring med grovfoder ökar fetthalten i mjölken genom det höga fiberinnehållet vilket ökar produktionen av ättiksyra i våmmen.

Celiaki är en kronisk autoimmun överkänslighetssjukdom mot proteinet gluten. Gluten förekommer i vete, Korn, råg och havre. Sädesslagen innehåller olika prolaminer, vilka gemensamt benämns för gliadin. Autoantigenet utgörs av enzymet vävnadstransglutaminas (tTG). Genom deamidering medför enzymet att gliadinets immunogenitet ökar.

Celiaki är en kronisk autoimmun överkänslighetssjukdom mot proteinet gluten. Gluten förekommer i vete, Korn, råg och havre. Sädesslagen innehåller olika prolaminer, vilka gemensamt benämns för gliadin. Autoantigenet utgörs av enzymet vävnadstransglutaminas (tTG). Genom deamidering medför enzymet att gliadinets immunogenitet ökar.

Celiaki är en kronisk autoimmun överkänslighetssjukdom mot proteinet gluten. Gluten förekommer i vete, Korn, råg och havre. Sädesslagen innehåller olika prolaminer, vilka gemensamt benämns för gliadin. Autoantigenet utgörs av enzymet vävnadstransglutaminas (tTG). Genom deamidering medför enzymet att gliadinets immunogenitet ökar.

Celiaki blir allt vanligare och till följd av detta ökar efterfrågan av glutenfritt sortiment på caféer. Celiaki, även kallat glutenintolerans innebär en intolerans mot vete, råg, Korn och i vissa fall havre. Behandlingen innebär strikt glutenfri kosthållning resten av livet vilket kan medföra problem vid café- och restaurangbesök. Glutenfri bakning kräver kunskap, pålitliga recept och anpassade redskap, då avsaknaden av gluten påverkar degens textur.Syftet med följande kandidatuppsats var att utveckla användbara glutenfria recept på kanelbullar, grov snabblimpa och fiberrika portionsbröd till Bagarstugan Café & Vin, vilka ville utveckla sitt glutenfria sortiment men saknade tiden för det. Vår uppgift var att genom provbakning utveckla de glutenfria recepten tills de lämpade sig för caféets verksamhet genom att uppfylla deras uppsatta kriterier.Metoden genomfördes likt en problemlösningsprocess där stegen analys, syntes, utvärdering och beslut ingick.

SammanfattningInledning: I en artikel i Dagens Industri från 2001 omnämns Sverige som sämst i EUnär det gällde närvaro av kvinnor på ledande positioner inom näringslivet.Av de då 335 börsnoterade bolagen i Sverige var det bara 8 bolag somhade kvinnliga VD: ar och andelen kvinnliga styrelseledamöter var endast5,4 procent. Sedan 2001 har statistiken inte ändrats nämnvärt. Det ärfortfarande få kvinnor på ledande positioner i Sverige idag, trots mångårigdebatt, satsningar på kvinnliga nätverk och chefsutvecklingsprogram.Forskningen tyder på flera orsaker till varför det är brist på kvinnor ichefspositioner idag, och nämner ofta ett manligt dominerande mönster iföretag som det huvudsakliga (Oakley, 2000). Mitt intresse och ämnesvalligger i att finna förklaringar till bristen av kvinnor på ledande positionerinom näringslivet.Syfte: Syfte är att utifrån tre kvinnliga chefers upplevelser ge deras syn påchefskap i en mansdominerad företagsmiljö och finna förklaringar tillbristen av kvinnor på ledande positioner inom näringslivet.Metod: Jag har genomfört en kvalitativ studie genom semi-struktureradeintervjuer. Detta för att jag i största möjliga mån skulle kunna låtarespondenterna styra samtalen.

The eutrophication of inshore seas, lakes and watercourses is mainly due to leaching of nitrogen and phosphorus (P) from agriculture. Many efforts are made to reduce the lea-kage of phosphorus in Sweden and the Baltic Sea countries. Phosphorus is also a finite resource and the mining of good quality raw material gets more and more difficult. Se-dimentation dams in combination with filters is one relatively new method to separate P from run-off and drainage water from agricultural land. This study was a part of an IVL Swedish Environmental Research Institute?s project which tests the capacity and func-tion for separation of phosphorus in four phosphorus filters.

Hos LuCoil Steel AB, dotterbolag till SSAB Tunnplåt AB, värmebehandlas bl.a. stål för att ge det speciella egenskaper som gynnar dess formbarhet vid efterföljande behandlingar. Denna värmebehandling av stålet som kallas för mjukglödgning eller sfäroidiseringsglödgning är en väldigt tidskrävande process, där strukturella förändringar i materialet sker och utvecklas med tiden. Syftet med detta arbete har varit att hitta optimala värmebehandlingscykler för fyra olika stålsorter där kraven på materialegenskaperna uppfylles och samtidigt undersöka hur utvecklingen av mikrostrukturen med tiden påverkar dess egenskaper. För att simulera den industriella glödgningsprocessen hos LuCoil utfördes försök i en laboratorieugn och vidare utfördes hårdhetsprov, dragprov och analyser av mikrostrukturen i svepelektronmikroskop för varje glödgat material.

SammanfattningDet här projektet behandlar området Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det är lämpligt att använda vid produktion inom flygindustrin. AM är en relativt ny tillverkningsmetod där föremål byggs upp lager för lager direkt ifrån en datormodell. Teknikområdet tillåter i många fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar är materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt värde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvärdera alla tekniker som finns på marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalité på tillverkat material utvärderas, och för varje teknik listas möjligheter och begränsningar.

SammanfattningDet här projektet behandlar området Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det är lämpligt att använda vid produktion inom flygindustrin. AM är en relativt ny tillverkningsmetod där föremål byggs upp lager för lager direkt ifrån en datormodell. Teknikområdet tillåter i många fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar är materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt värde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvärdera alla tekniker som finns på marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalité på tillverkat material utvärderas, och för varje teknik listas möjligheter och begränsningar.

SammanfattningDet här projektet behandlar området Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det är lämpligt att använda vid produktion inom flygindustrin. AM är en relativt ny tillverkningsmetod där föremål byggs upp lager för lager direkt ifrån en datormodell. Teknikområdet tillåter i många fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar är materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt värde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvärdera alla tekniker som finns på marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalité på tillverkat material utvärderas, och för varje teknik listas möjligheter och begränsningar.