Syftet med denna uppsats är att med användande av Resource-Based Theory fastställa hur mejeriföretag kan koordinera sitt resursutnyttjande via stategiska allianser så att de kan stärka sina marknadspositioner på sina hemmamarknader. Bakgrunden är de förändringar som sker inom den svenska mejeribranschen, och det samarbete som diskuteras mellan Milko, Valio och Skånemejerier. Svenska mejeriföretag har på senare tid märkt av en allt hårdnande konkurrens på sina hemmamarknader, den europeiska marknaden och världsmarknaden. Dagligvarukedjornas ökande antal egna märkesvaror samt inträdet av lågprismjölk ändrar maktbalansen mellan kedjorna och livsmedelsindustrin. Internationalisering av produktion och försäljning är därför många gånger nödvändigt för dessa företag i syfte att stärka konkurrensförmågan. Detta medför att mejeriföretagen måste vara mer flexibla för att klara sig under de allt mer dynamiska förhållandena.

Europas befolkning blir allt äldre och bosättningen koncentreras i ökande omfång till ett begränsat antal tillväxtregioner. Den här koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner särskild hårt, eftersom glesbygdens unga flyttar av utbildningsskäl till större regioner, utan att återvända efter utbildningen, då det fattas ett yrkesmässigt perspektiv. Om några decennier kommer mer än halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsområdena. Även de mindre storstäderna och andra tillväxtområden emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och så även i alla tillväxtområden blir i genomsnitt litet äldre, men beroendekvoten förblir där nästan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga människor som tillbringar sitt yrkesliv där.

Denna rapport behandlar logistiska problem i samband med verksamhet for forskning och utveckling. Analys och utvärdering har skett på enheten för tillverkning av testprodukter på en av Mölnlyckes centrala utvecklingsenheter, APS. Enheten utvecklar fluffprodukter såsom blöjor och trosskydd.Arbetets syfte var bl a att utvärdera materialflöde och lagerverksamhet för att definiera olika behov av t ex lager, interna transporter och att föreslå ett nytt lagersystem för en ny anläggning dit verksamheten inom ett halvår skall flytta. Verksamheten är i dagsläget uppdelad på två anläggningar.Analysen utgår från en verksamhetsbeskrivning ur vilken en kompletterande problemställningidentifierats. De grundläggande problem som urskiljts visade sig vara;? bristfällig dokumentation av verksamheten vad avser lagerbokföring och transporter.? bristfälliga rutiner vid materialhanteringen.? bristfälliga kommunikationer mellan personalen.Analyser och mätningar har utförts utifrån logistiska modeller och teorier.

Executive SummaryThis final thesis has examined the effects of an increased centralization and better coord­in­ation of the distribution logistics at ABB in Västerås. The company is today strongly decent­ralized and there is a minimum of collaboration between the 20 business units. This is why the questions were raised; how could the business units coordinate outbound logistic activities and what effects would that provide. The obj­ect­ive of this final thesis is to provide basic data for a future decision-making which desc­r­ibe these effects.The report has mapped out the factors that are important to ABB in an evaluation of their logistic activities and how the outbound logistics work today. The four factors are cost efficiency, delivery service, environmental impact and logistics capability.

Examensarbetet har utförts på Danderyds sjukhus, ett akutsjukhus i norra Stockholm med uppdrag att erbjuda sjukvård till drygt 440 000 invånare, och närmare bestämt på hjärtsektionen inom akutmottagningen (hjärtakuten).Med utgångspunkt i nya interna målsättningar samt de statligt satta målen, att 80 % av patienterna ska färdigbehandlas inom 4 timmar på akutmottagningar från år 2009, påbörjades ett förändringsarbete på Danderyds sjukhus akutmottagning. Detta förändringsarbete mynnade ut i ett nytt flöde och arbetssätt, benämnt Lean, på akutmottagningen och implementerades i början av 2009. Efter att ha använt det nya arbetssättet i ett år finns behov att utvärdera förändringen och utveckla förändringsarbetet. Syftet med examensarbetet fastställdes därför till att kartlägga de förändringar som gjorts på hjärtakuten och vilken effekt som förändringarna gett. Detta för att kunna föreslå fortsatt arbete med att förbättra flödet genom hjärtakuten.Med hjälp av observationer och intervjuer kartlades patientflödet genom hjärtakuten före och efter förändringen.