En kooperativ förening innebär att medlemmarna handlar med, äger och styr föreningen. Ägandet består i huvudsak av att medlemmarna har grundinsatser, men de kan också investera och handla med frivilliga insatser. Det finns olika möjligheter till frivilliga insatser, framförallt emissionsinsatser och förlagsinsatser. Via emissionsinsatser förs kapital över från föreningens balanserade vinstmedel till medlemmens individuella konto. Detta kapital blir grund för kommande års avkastning.

Detta arbete analyserar och exemplifierar initiativ för att skapa hållbara kollektiva odlingar på landsbygd. Arbetet undersöker hållbarhetsbegreppet och fördjupar sig i frågan om vad hållbara jordbruks- och livsmedelssystem kan vara. Främst studeras alternativa kollektiva odlingsmodeller som strävar efter att sammanföra konsument och producent, framförallt via CSA-kooperativ, Community-Supported-Agriculture. Även begreppet Civic Agriculture, CA, uppmärksammas då det beskriver ett odlingsengagemang som går bortom de enskilda kooperativen. CA innebär ett förhållningssätt och agerande som verkar för lokalt hållbara livsmedels- och jordbrukssystem, och som utgår från den lokala platsens behov och förutsättningar med hänsyn till dess ekologiska- och socioekonomiska kontext där den passiva konsumenten istället blir en aktiv ?matmedborgare?.I arbetet framkommer det att långsiktigt hållbarhetsarbete behöver få utgå från varje enskild människas situation, och baseras på lust.

Denna uppsats bygger på ett projekt med syfte att öka företags konkurrenskraft genom att formera grupper, där kontaktytorna mellan företag sinsemellan samt mellan företag och universitet skall utökas och därmed ge utbyte av viktiga erfarenheter. Uppsatsen beskriver fem småföretag som producerar livsmedel och har arbetat i en innovationscirkel med ovanstående syfte. Dessa fem företag, Nordupplandsgruppen, har identifierat ett gemensamt intresse under dessa innovationscirkelträffar, nämligen att genom samverkan lösa det avsättningsproblem som finns hos företagen. Syftet med uppsatsen är att utreda företagens möjligheter att lösa detta problem genom att samverka inom marknadsföring och försäljning. Företagens problem med att få avsättning för sina produkter med bättre lönsamhet har visat sig vara en följd av resurskrävande distribution. Företagen har höga externa transaktionskostnader, det vill säga resurskrävande transaktioner för att sköta kundkontakter, söka nya kunder, presentera produkter, planera transporter och göra uppföljningar i butiker.

Syftet med arbetet är att klargöra vilka kvalifikationer man kan kräva av individer i en kooperativ förenings styrelse (i detta fall skogsägarföreningarnas styrelser), hur en framgångsrik rekryteringsprocess till denna styrelse bör gå till samt hur man ska motivera personer med rätt kompetens att söka sig till densamma. Sveriges skogsägarföreningar bedriver olika omfattande verksamhet. Skogsbranschen kännetecknas av en stark köparsida, som pressar priserna för skogsägarna. Föreningar i en starkt konkurrensutsatt bransch tenderar att ha små styrelser, som fokuserar på de kompetenser ledamöterna besitter. För att kunna fokusera på vilka kompetenser styrelseledamöterna besitter måste föreningen identifiera vilka de önskvärda kompetenserna är. Styrelsen måste lyfta sig från det nyttjarperspektiv, vilket medlemmarna oftast har, till ett ägarperspektiv.

Inom skogsnäringen sker idag en omfattande strukturomvandling. Från att ha varit en fragmenterad bransch med många små aktörer går nu företagen samman i internationella koncerner. Bland kooperativa företag sker även en utveckling mot alternativa former av kooperativa företag. Dessa bildas för att bättre möta omvärldens krav. Bland annat ägar-strukturen är under förändring genom att externa ägare bjuds in i olika utsträckning.

Hållbara avelsprogram för småbönder med getter och får i Afrika är ett viktigt verktyg för att öka människors välfärd på kontinenten. Historiskt sett har inte alla program tagit hänsyn till böndernas vitala roll i programmens utformning. Därför har det på flera håll i Afrika startats upp s.k. community based breeding programs (CBBP) - avelsprogram som anpassats till lokala förhållanden och engagerar de småskaliga bönderna i avelsstrategierna ? och ett antal har visats vara framgångsrika. Denna uppsats presenterar uppbyggnaden av CBBP och beskriver två NGO-initierade projekt för att diskutera vilka faktorer som har gjort dem framgångsrika.