AbstractI denna studie kommer vi undersöka hur maskuliniteter framställs i utvalda exempel från tidningen King of Sweden. Vi vill besvara våra frågeställningar kring hur maskuliniteter uttrycks i de utvalda bild- och textexemplen från King och vilka uttryck och egenskaper som kan uttolkas tillhöra dessa. Vidare undrar vi om någon av dessa maskuliniteter kan tolkas som en föredragen och dominerande maskulinitetstyp tack vare de egenskaper och värden den representerar. Slutligen vill vi se till tidningens presenterade stadgar om förutbestämt uttryck och innehåll för att undersöka hur väl dessa stämmer in i de text- och bildexempel som väljs ut.För att försöka besvara frågeställningarna söker vi efter mönster i bild och text ur ett flertal nummer av tidningen. Dessa mönster tolkar vi som exempel på uttryck av tidningens sätt att framställa maskulinitet, där vi ser om samma typ av egenskaper eller uttryck återkommer i flertalet nummer.

AbstraktSyftet med min undersökning är utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillägnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan använda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar på eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt då jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete är att elever ska kunna använda sin medvetenhet vid tillägnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmågor bildämnet syftar till att de skall få.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillägnande av bilder. Jag har därför valt att använda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgångsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna använda mina kunskaper i en lärandesituation med elever, har jag valt att använda mig av ett litet antal informanter som fått läsa och tolka två fotografier.

BakgrundI dagsläget finns cirka 42 miljoner migranter utspridda i världen. Många av dessa ställs inför stora svårigheter bland annat på grund av att de saknar tillgång till hälso- och sjukvård samt socialt stöd. Papperslösa migranter är en särskilt utsatt grupp, där psykisk ohälsa är vanligt förekommande. Enligt FN:s deklaration om mänskliga rättigheter har alla människor rätt till vård, men inom Europa skiljer sig lagstiftningen om papperslösas rätt till vård stort mellan de olika länderna. För att förbättra hälsan inom gruppen av migranter behövs information om hälsoläget, vilket är problematiskt ur dokumentation och begreppssynpunkt.

AbstraktSyftet med min undersökning är utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillägnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan använda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar på eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt då jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete är att elever ska kunna använda sin medvetenhet vid tillägnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmågor bildämnet syftar till att de skall få.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillägnande av bilder. Jag har därför valt att använda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgångsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna använda mina kunskaper i en lärandesituation med elever, har jag valt att använda mig av ett litet antal informanter som fått läsa och tolka två fotografier.

Både i Sverige och internationellt används termen ?rätt till hälsa? för att beskriva allmänhetens intresse av att åtnjuta högsta tillgängliga standard av vård och hälsa. Termen återfinns i svensk grundlag, i internationella Konventioner som Sverige ratificerat och i allmänna deklarationer som används världen över. Inom svensk förvaltningsrätt används termen ?rättighet? som en i lag noggrant specificerad skyldighet, vars utövande kontrolleras av ett statligt organ.

AbstractI denna studie kommer vi undersöka hur maskuliniteter framställs i utvalda exempel från tidningen King of Sweden. Vi vill besvara våra frågeställningar kring hur maskuliniteter uttrycks i de utvalda bild- och textexemplen från King och vilka uttryck och egenskaper som kan uttolkas tillhöra dessa. Vidare undrar vi om någon av dessa maskuliniteter kan tolkas som en föredragen och dominerande maskulinitetstyp tack vare de egenskaper och värden den representerar. Slutligen vill vi se till tidningens presenterade stadgar om förutbestämt uttryck och innehåll för att undersöka hur väl dessa stämmer in i de text- och bildexempel som väljs ut.För att försöka besvara frågeställningarna söker vi efter mönster i bild och text ur ett flertal nummer av tidningen. Dessa mönster tolkar vi som exempel på uttryck av tidningens sätt att framställa maskulinitet, där vi ser om samma typ av egenskaper eller uttryck återkommer i flertalet nummer.

Dokumentärfilmens villkor och form har förändrats under åren. I det ökande bildflödet från TV och andra media har publiken vant sig att se dokumentära uttryck med allt från övervakningskameror och amatörfilm till elaborerade rekonstruktioner med skådespelare. Möjligheten att datormanipulera bilder gör att relevant källkritik blir allt svårare och den centrala frågan om en viss dokumentär har något alls att berätta om verkligheten kan bli obesvarad. Gränsen mellan dokumentär och fiktion är oklar.Inför en dokumentär som använder material från många olika källor kan man fråga sig vilken av alla dess upphovsmän som svarar för den samlade, subjektiva sanning som filmen vill visa. Det är lätt att känna sig tveksam inför en dokumentärfilm, vilken per definition ju utger sig för att säga åtminstone något om verkligheten, när informationen som ges förefaller ofullständig eller fabricerad.

AbstractI denna studie kommer vi undersöka hur maskuliniteter framställs i utvalda exempel från tidningen King of Sweden. Vi vill besvara våra frågeställningar kring hur maskuliniteter uttrycks i de utvalda bild- och textexemplen från King och vilka uttryck och egenskaper som kan uttolkas tillhöra dessa. Vidare undrar vi om någon av dessa maskuliniteter kan tolkas som en föredragen och dominerande maskulinitetstyp tack vare de egenskaper och värden den representerar. Slutligen vill vi se till tidningens presenterade stadgar om förutbestämt uttryck och innehåll för att undersöka hur väl dessa stämmer in i de text- och bildexempel som väljs ut.För att försöka besvara frågeställningarna söker vi efter mönster i bild och text ur ett flertal nummer av tidningen. Dessa mönster tolkar vi som exempel på uttryck av tidningens sätt att framställa maskulinitet, där vi ser om samma typ av egenskaper eller uttryck återkommer i flertalet nummer.

AbstraktSyftet med min undersökning är utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillägnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan använda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar på eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt då jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete är att elever ska kunna använda sin medvetenhet vid tillägnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmågor bildämnet syftar till att de skall få.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillägnande av bilder. Jag har därför valt att använda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgångsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna använda mina kunskaper i en lärandesituation med elever, har jag valt att använda mig av ett litet antal informanter som fått läsa och tolka två fotografier.

Den unga kvinnokroppen som bärare av dolda kulturmönster kan betraktas som ett informationssystem över den kultur vi lever i. Idag är unga kvinnor alltmer utlämnade till starka marknadskrafter och identitetsarbetet har komplicerats av en rad olika faktorer. Uppsatsen är en studie av unga kvinnors identitetsarbete när de som myndiga fått tillträde till krogens ?scen? och hur de där performativt uppträder och blir avbildade på bild av de vimmelfotografer som klubbarna vid Stureplan är utrustade med. Bilderna publiceras sedan på olika webbsidor där man kan gå in och betrakta/bedöma varandra.Fenomenet med vimmelbilderna och det faktum att en stor del av meningen med att gå ut handlar om just dessa bilder/artefakter, har varit utgångspunkten för min undersökning.

Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnär kring sekelskiftet 1900. Jag har utgått från ett genusperspektiv och med hjälp av litteratur och brev från brevsamlingen på Jönköpings läns museum har jag övergripande försökt kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna. Med hjälp av mitt material har jag studerat henne i en samhällelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppväxt och sociala kapital påverkat hennes situation.Med hjälp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna i samhället i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som påverkat Esthers förutsättningar att som kvinna nå framgång inom det konstnärliga fältet. De rådande Konventionerna om hur en gift kvinna, även ogift, förväntades vara och sysselsätta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag även funnit en osäkerhet och tveksamhet från henne själv angående sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 på landsbygden i Skåne.

Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnär kring sekelskiftet 1900. Jag har utgått från ett genusperspektiv och med hjälp av litteratur och brev från brevsamlingen på Jönköpings läns museum har jag övergripande försökt kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna. Med hjälp av mitt material har jag studerat henne i en samhällelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppväxt och sociala kapital påverkat hennes situation.Med hjälp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna i samhället i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som påverkat Esthers förutsättningar att som kvinna nå framgång inom det konstnärliga fältet. De rådande Konventionerna om hur en gift kvinna, även ogift, förväntades vara och sysselsätta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag även funnit en osäkerhet och tveksamhet från henne själv angående sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 på landsbygden i Skåne.

AbstraktSyftet med min undersökning är utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillägnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan använda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar på eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt då jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete är att elever ska kunna använda sin medvetenhet vid tillägnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmågor bildämnet syftar till att de skall få.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillägnande av bilder. Jag har därför valt att använda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgångsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna använda mina kunskaper i en lärandesituation med elever, har jag valt att använda mig av ett litet antal informanter som fått läsa och tolka två fotografier.

 Föredömet Sverige i korthetÅr 1930 kunde Sverige för första gången klassas som ett invandrarland. Allt sedan dess har den demografiska sammansättningen varit under stor förändring. I samma tidsperiod började de mänskliga rättigheterna sitt intåg på den internationella scenen. "Allas likhet i värde och rättigheter" tydliggjordes i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, som mynnade ut i flertalet Konventioner, vilka Sverige inte varit sena på att ratificera. Trots att Sverige har undertecknat och ratificerat Konventionerna som förkunnade allas lika värde, var det ändock tveksamt om alla behandlades lika i landet.Sverige blundade länge för förekomsten av diskriminering, åtminstone på grund av etnicitet och religion.

Rätten till hälsa regleras i en mängd olika internationella instrument och kan ses som en av de mest fundamentala mänskliga rättigheterna för alla individer. Rätten till hälsa är en förutsättning för ett åtnjutande av andra rättigheter. Det är ett sammansatt begrepp som innefattar olika element och ett av dem är en tillgång till hälso- och sjukvård. En stat kan aldrig åläggas att tillförsäkra människor att få vara friska, men däremot en möjlighet att på lika villkor få ta del av de resurser som finns att tillgå för att kunna uppnå en bästa möjliga hälsa. I de flesta internationella Konventionerna, är det inte en rättighet endast förbehållen medborgare i ett land utan en mänsklig rättighet som skall realiseras på lika villkor för samtliga inom ett lands jurisdiktion.Papperslösa barn saknar tillstånd att vistas i den staten de befinner sig i.