Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.

Att rena vatten Àr kostsamt, frÄn bÄde en ekonomisk och miljömÀssig synpunkt, dÄ behovet av fÀllningskemikalier, kolkÀllor och energi Àr stort. Det Àr dÀrför önskvÀrt att titta pÄ alternativa lösningar som möjliggör reningsverk att bli mer sjÀlvförsörjande och kretsloppsanpassande.Hammarby Sjöstadverket Àr en pilotanlÀggning för avloppsvattenrening belÀgen i Stockholms sydöstra stadsdel i Henriksdal och Àgs av IVL, Svenska Miljöinstitutet samt KTH. Sedan pilotanlÀggning byggdes Är 2002, har flera olika reningstekniker utvÀrderats dÀr fokus ligger pÄ att strÀva efter miljövÀnliga och kretsloppsanpassade system. Bland annat har en förfÀllningsteknik, sÄ kallad trepunktsfÀllning utvÀrderats. TrepunktsfÀllningen innebÀr att ett metallsalt följt av tvÄ olika polymer tillsÀtts i flockningskammaren i inbördes ordning för att pÄ sÄ sÀtt kunna reducera en högre halt av det organiska materialet.

Syftet med denna uppsats har varit att lÀnka en historisk förstÄelse av begreppet grönstruktur och dess syfte till en analys av dagens strategier för utvecklingen av planerad grönstruktur i urbana omrÄden. Avsikten Àr att försöka förstÄ och vÀva samman vetenskapliga, professionella och policyperspektiv pÄ grönstrukturer. För att sedan kunna utföra en fallstudie pÄ tvÄ kommuner för att granska deras perspektiv pÄ grönstrukturer samt ta reda pÄ kommunernas nya framtidsstrategier. Metoden har gÄtt ut pÄ en inledande litteraturstudie dÀr den historiska gröna stadsplaneringen granskats samt dess intrÀde i svensk stadsplanering. DÀrpÄ har dagens lagar och politiska direktiv frÄn en internationell nivÄ till den kommunala studerats och beskrivits bland annat behandlas European Spatial Development Perspective (ESDP, den europeiska landskapskonventionen, Agenda 21, Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Boverket, LÀnsstyrelsen, regionen samt kommunen. För att bÀttre förstÄ grönstrukturens roll i vÄra svenska stÀder beskrivs de funktioner som grönstrukturen stÄr för. De avser; Kulturella funktioner; med kulturlandskap, kulturhistoriska element i stÀderna sÄ som parker, trÀdgÄrdar, kyrkogÄrdar samt övriga gröna omrÄden.

Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rÀtt till existens i VÀrmland mellan Ären 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrÄgorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod anvÀnts. Denna har applicerats pÄ materialet som har utgjorts av ledare och insÀndare ifrÄn de vÀrmlÀndska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och VÀrmlands Folkblad. MÄlet har i nÀsta steg ocksÄ varit att belysa eventuella motsÀttningar mellan de som Àr i direktkontakt med vargen, den sÄ kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i omrÄden dÀr vargen uppehÄller sig, den sÄ kallade tÀtortsbefolkningen (centrum). Följande frÄgor har stÀllts för att uppnÄ syftet:(1) Vilka argument lÀggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och VÀrmlands Folkblad i vargfrÄgan mellan Ären 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tÀtortsbefolkningen i VÀrmland?Metoden argumentationsanalys gÄr ut pÄ att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insÀndare och ledare.

Den 18 maj 1995 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda frÄgan om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, Sverige bör ansluta sig till EuroparÄdets konvention om regionala sprÄk och minoritetssprÄk. Till kommitténs ordförande valdes riksdagsledamoten Carin Lundberg (s). Den 17 oktober 1996 beslutade regeringen om tillÀggsdirektiv med den innebörden att kommittén skulle utreda frÄgan om Sverige bör ratificera EuroparÄdets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter. Kommittén fick Àven i uppgift att utreda vilka ÄtgÀrder i sÄ fall vore nödvÀndiga för att Sverige skulle kunna efterleva bestÀmmelserna i konventionen. Kommittén delades i tvÄ sektioner och det nya uppdraget tilldelades kommitténs sektion 2.

Detta examensarbete tog sin början med att Enköpings kommun behövde ett vĂ€xtgestaltningsförslag till den planerade dagvattenanlĂ€ggningen Paddeborgs vattenpark. Jag blev intresserad av projektet delvis för att det verkade roligt att fĂ„ jobba med ett verkligt projekt för en kommun men ocksĂ„ för att det involverar flera intressanta frĂ„gor. Stressen och den mentala ohĂ€lsan ökar i samhĂ€llet och det finns fĂ„ saker som sĂ„ effektivt Ă„terstĂ€ller mental trötthet som naturmiljöer och andra typer av gröna platser. VĂ€rdet av parker och grönomrĂ„den i stĂ€derna Ă€r alltsĂ„ mycket stort. ÄndĂ„ minskar andelen parkmark i takt med att stĂ€derna förtĂ€tas och naturomrĂ„den exploateras. En möjlig vĂ€g att motverka denna utveckling Ă€r att kombinera parker med andra nödvĂ€ndiga samhĂ€llsfunktioner som exempelvis dagvattenhantering.