I skogsbruket stĂ€lls stĂ€ndigt krav pĂ„ effektiviseringar och ökad tillvĂ€xt. Samtidigt efterfrĂ„gas, via certifieringskrav, lagĂ€ndringar och opinionsyttringar, ett skonsammare skogsbruk med ökad miljömedvetenhet och ett mer hĂ„llbart nyttjande av skogen som resurs. Syftet med detta arbete Ă€r att kvantifiera etablerings- och lĂ„ngsiktigt tillvĂ€xtresultat efter anvĂ€ndning av det miljömĂ€ssigt skonsamma markberednings- och planteringskonceptet EcoPlanter, som Holmen Skog AB anvĂ€nt praktiskt i ungefĂ€r ett decennium. Studien omfattar 14 EcoPlanterföryngrade bestĂ„nd som planterades mellan Ă„ren 1996-1998 i Östergötlands lĂ€n. Till vart och ett av dessa bestĂ„nd valdes ett referensbestĂ„nd, med likartade yttre förutsĂ€tt-ningar, som föryngrats genom harvning och manuell plantering. HĂ€lften av de 28 bestĂ„nden Ă€r planterade med tall och hĂ€lften med gran.

Jag har gjort en fallstudie av Systerjourens Somaya, en kvinno- och tjejjoursverksamhet som drivs huvudsakligen av muslimska kvinnor. Mitt övergripande syfte har varit att ge en holistisk beskrivning och förstÄelse för verksamheten utifrÄn dens fysiska och sociala sammanhang, och utgÄ frÄn det unika i Systerjouren Somayas sÀtt att arbeta med kvinnofridsfrÄgor. Jag har försökt fördjupa mig i frÄgor som rör förklaringar till att verksamheten kom till, vilken roll religion och etnicitet spelar i verksamhetens arbete, vilka förutsÀttningar de muslimska kvinnorna har för att driva jourarbete i den aktuella kontexten samt om och i sÄ fall varför det finns ett behov av en kvinno- och tjejjoursverksamhet i Sverige som drivs av största delen muslimska kvinnor. I min undersökning har jag valt att anvÀnda fallstudiemetodik som Àr en omfattande undersökningsmetod med vilken man kan ta nytta av kvalitativa och kvantitativa data. Jag har frÀmst anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med fem utvalda anstÀllda och volontÀrer inom Systerjouren Somaya.

Varje Är lÀmnas ca 150 000 ha röjningsskog som skulle behövas röjas, orörda. DeröjningsbestÄnd man lÄter vara orörda, vÀxer upp till att kallas konfliktbestÄnd. KonfliktbestÄndenkan vÀljas att röjas traditionellt, men idag finns ett alternativ som innebÀr biobrÀnsleuttag i dessabestÄnd. BiobrÀnsle frÄn skogen kan bestÄ av udda trÀslag, trÀd frÄn renodlade energibestÄnd ochavverkningsrester. Det biobrÀnsle som berörs i detta arbete kommer frÄn smÄtrÀdshantering.UtgÄr man frÄn konfliktbestÄnden som finns idag i Sverige, och deras energiinnehÄll, finns ca 64TWh i dessa.

Allt fler konsumenter vÀljer att göra ekologiska val, detta pÄ grund av en ökad medvetenhet samt ett intresse för miljön. Bomull Àr en av de fibrer som anvÀnds mest i klÀder, trots detta sÄ Àr bomullsproduktionen vÀldigt pÄfrestande för miljön. Mycket giftiga kemikalier, konstgödsel samt stora mÀngder vatten anvÀnds vid dessa odlingar. DÄ bomullsodlingar Àr sÄ pass resurskrÀvande mÄste alla klÀdföretag visa sitt engagemang i denna frÄga. Detta kan göras pÄ olika sÀtt, att vÀlja ekologisk bomull framför konventionell bomull Àr dÄ ett steg i riktning dÄ den ekologiska bomullen Àr helt befriad frÄn kemikalier och andra farliga medel.Syftet Àr att denna rapport ska verka som ett underlag för klÀdföretag som i dagslÀget inte anvÀnder sig av ekologisk bomull.