Den första juli 2007 kommer en ny transporträttsKonvention att träda i kraft. Konventionen förbereds av FN-organet UNCITRAL och avser behandla internationella transporter, där hela eller största delen av transporten sker till sjöss. De multimodala transporterna ? alltså de där mer än ett transportsätt används i en transportkedja ? ökar stadigt i omfattning och behovet av en harmonisering av internationella transporter är stort. Eftersom UNCITRAL:s Konvention ämnar omfatta även till internationella sjötransporter anslutande landtransporter är ett av uppsatsens syften att undersöka hur omfattande denna multimodalitet är.

Author: Gabriella Agné and Helena LarssonTitle: Disability policy program ? a case study of a municipals implementation of UNs Convention on the Rights of Persons with Disabilities.Supervisor: Marianne Westring-NordhAssessor: Ulf DruggeThis study aims to examine how a small municipal in southern Sweden works with the implementation of the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities and examine the assistant officers knowledge about this work and user organizations inclusion and user involvement.The study operates from a qualitative approach based on the results of nine semi-structured interviews with local politicians, assistance officers and representatives from three different user organizations.The results show that the municipal has chosen to work with the implementation of the convention by creating policy programs for their departments through dialogue with user organizations, and by mapping the accessibility to public places. The results also show that the assistant officers have been given no information regarding the convention or the policy programs from their employers and instead operate from national legislations and prepositions. The user organizations feel that they were initially included in the process, but that their impact has later been removed due to structural reorganization..

Den 20 november 1989 antog Sverige tillsammans med de flesta andra regeringar i världen FN:s Konvention om barnets rättigheter. Tio år senare har det arbetats fram en strategi för att implementera BarnKonventionen i högre utbildning och då med en tyngdpunkt på de utbildningar som riktar sig mot yrken som berör barn. Exempel på sådana utbildningar är sjuksköterske-, socionom- och lärarutbildningen. Vi har intresserat oss särskilt för lärarutbildningen.Demokratifrågor och utbildningsfrågor är i dagsläget högst aktuella på den politiska agendan, inte minst genom skolministerns ambition att kvalitetssäkra grundskolan. Vi har i denna uppsats för avsikt att beskriva en teoretisk demokratimodell, som är uttalat eftersträvansvärd i svensk politik, och med hjälp av den och BarnKonventionen, undersöka och problematisera framtida lärares kompetens i barnrätt.

Every single child has the right to a childhood as well as a future. The labor regulations within the international conventions exist in order to make sure that these rights are looked after, but the ratification of the conventions is just the beginning. In order to receive the results which are set by the conventions, it is crucial that the implementation is successful. The politics of the country have to change and improve in order to achieve compatible laws, but also the population has to be given the opportunity to obtain education and knowledge about their human rights. Children who are forced to work at a young age, often under inhuman conditions, are not only deprived of their childhood but also of the chance to develop into an independent individual at the same time as this interferes with their education.

Abstract Uppsatsens huvudsyfte är att belysa UNICEF:s (Förenta Nationernas barnfond) arbete med implementeringen av FN:s barnKonvention i Kosova samt belysa Barnens kunskap om barnKonventionen och UNICEF. Den sociologiska teorin jag använt är George Ritzers teori om den metateoretiska scheman. Ritzer skapade ett metateoetisk schema för att analysera samhället ifrån fyra olika nivåer: mikro, makro och subjektiv och objektiv. Makro-objektiv fokuserar sig mer på stora stora sociala fenomen som, samhällen, byråkrati etc, medan mikro-subjektiv omfattar stor skaliga icke materialistiska fenomen som värden och normer. För att få en sanningsenlig bild av både barnen och UNICEF har jag använt mig av kvalitaiv och kvantitiv metod.

Abstract Uppsatsens huvudsyfte är att belysa UNICEF:s (Förenta Nationernas barnfond) arbete med implementeringen av FN:s barnKonvention i Kosova samt belysa Barnens kunskap om barnKonventionen och UNICEF. Den sociologiska teorin jag använt är George Ritzers teori om den metateoretiska scheman. Ritzer skapade ett metateoetisk schema för att analysera samhället ifrån fyra olika nivåer: mikro, makro och subjektiv och objektiv. Makro-objektiv fokuserar sig mer på stora stora sociala fenomen som, samhällen, byråkrati etc, medan mikro-subjektiv omfattar stor skaliga icke materialistiska fenomen som värden och normer. För att få en sanningsenlig bild av både barnen och UNICEF har jag använt mig av kvalitaiv och kvantitiv metod.

Denna studie belyser några svenska statliga myndigheters genomförande av FN:s Konvention om barnets rättigheter. Ambitionen är att fördjupa förståelsen av och få ökad insikt om betydelsefulla förutsättningar vid ett implementeringsarbete sett ur ett systemteoretiskt perspektiv. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med myndighetsrepresentanter. Genom framställande av myndigheternas hierarkiska nivåer: ledarnivå, organisationsnivå och kontextnivå, skildras respektive nivås betydelse och medverkan under konkretiseringen av Konventionen. Studien indikerar att en kombination av information, yttrande och förståelse mellan de olika nivåerna, är av central betydelse beträffande realiserande av BarnKonventionen..

Syftet med denna studie är att söka svar på i vilken omfattning barn har getts möjlighet att uttrycka sin åsikt inom socialtjänstens förhandsbedömningar som inte har lett till utredning. Detta genom att mäta i vilken omfattning barnets närvaro har dokumenterats inom ramen för en förhandsbedömning som inte har lett till utredning. För att besvara studiens syfte användes utvalda variabler för att ta reda på om det finns eventuella omständigheter som kan ha påverkat om barnet har getts möjlighet att uttrycka sin åsikt. Barnets ställning inom socialtjänsten är stärkt på ett flertal vis och denna studie tar avstamp i vad socialtjänstlagen (SFS 2001:453), FN:s Konvention om barnets rättigheter och Stockholms stads riktlinjer för socialtjänsten fastställer om barnets möjlighet till att uttrycka sin åsikt i ärenden som rör dess person.  Studien är en kvantitativ aktstudie och empirin består av 384 förhandsbedömningar som inte lett till utredning. Förhandsbedömningarna är genomförda av samma stadsdel inom Stockholms stad under 2013.

Bemanningsföretagen har sedan legaliseringen 1993 fått fäste på den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsbranschen innebär en förändring av det traditionella anställningsförhållandet som vanligtvis är tvåpartsrelation till att bli en trepartsrelation. Det har skapat viss problematik, då arbetsrättslig lagstiftning främst är anpassad efter den tvåpartsrelation som ännu anses vanligast. Den reglering som styr arbetsmiljöfrågor är främst Arbetsmiljölagen, vilken kom till då trepartsförhållande var främmande för den svenska arbetsmarknaden. Därmed väcktes frågan om vilken aktör som bär arbetsmiljöansvaret vid uthyrning av arbetskraft samt om arbetsmiljöansvaret skiljer sig vid anlitandet av entreprenad.Syftet blir därför att, genom den rättsdogmatiska metoden, utreda gällande rätt och därigenom få djupare förståelse för komplexiteten kring ämnet.

Barnens bästa ska enligt Konventionen om barnets rättigheter alltid sättas i främsta rummet.Syftet med denna rapport är att reda ut på vilket sätt svensk polis fullföljer sitt uppdrag attefterleva denna Konvention i polisens ingripande verksamhet. För att undersöka detta har viintervjuat två poliser samt tagit del av litteratur och övriga källor. Genom att studera dettahar vi kommit fram till att både Rikspolisstyrelsen och poliserna vi intervjuat anser att ämnetär viktigt och ska efterföljas men att det ännu inte finns tydligt uppställda riktlinjer för hurarbetet ska utföras vid polismyndigheterna. Vår egen slutsats av rapporten är bland annatatt det skulle behövas tydligare information och riktlinjer tillgängliga för poliserna somarbetar i ingripande verksamheten för att barnens rättigheter på bästa sätt ska kunnatillgodoses..

Inströmningen av de ensamkommande asylsökande barnen har ökat radikalt de senaste åren och har därför blivit ett kontroversiellt ämne i svensk flyktingspolitik. Det är varje stats ansvar att omhänderta dessa ensamkommande barn på ett bra och värdigt sätt. I denna studie behandlas därmed dessa barns rättigheter enligt FN:s Konvention om barns rättigheter, samt Rådets direktiv 2003/9/EG om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna. Rättigheter som behandlas är sådana som är relevanta i förhållande till de ensamkommande asylsökande barnen såsom icke-diskrimineringsprincipen, principen om barnets bästa, rätten att höras, rätten till hälso- och sjukvård samt rätten till utbildning. Vidare jämförs dessa rättigheter med den svenska lagstiftningen för att fastställa hur Sverige förhåller sig till sina internationella åtaganden..

Denna rapport är en jämförande studie av sjukvårdsutbildningen MedicalCare och hur den fungerar i verkligheten. Till sjöss är ?läkaren? en sjöman, med endast ett fåtal veckors sjukvårds-utbildning bakom sig och en erfarenhet som inte går att jämföra med den samlade sakkunskap som finns på ett sjukhus iland. Det ställs snarlika krav på sjömannen ombord som på läkaren iland vad gäller omhändertagande av den skadade.Internationellt sett finns det en Konvention som styr hur MedicalCare-utbildningen skall vara konstruerad. Dessa direktiv är satta för att sjömän världen över skall ha samma riktlinjer att utbilda sig efter och få en likvärdig kompetens när kursen är genomförd.Studien har använt sig av en kvalitativ intervjustudie för att samla in information.Resultatet av denna undersökning visar att MedicalCare-kursen skiljer sig åt mellan skolorna, trots att alla arbetar efter samma regler. .

I FN:s Konvention om barnets rättigheter samt i svensk lagstiftning framhålls tydligt att ?barnets bästa? ska beaktas i ärenden som rör barn. Det finns sedan inga konkreta styrdokument som beskriver vad ?barnets bästa? innebär rent praktiskt t ex vid insatsen kontaktperson vid umgängestvist. Vårt syfte blev därför att i teori och i praktik undersöka vad ?barnets bästa? innebar vid insatsen kontaktperson vid umgängestvist, samt var gränsen gick då det inte längre var till ?barnets bästa?. Under arbetet framkom att ?barnets bästa? definieras väldigt generellt i lagstiftningen, t ex som trygghet, god omvårdnad och god omsorg för barnet.

Det faktum att diplomater, beskickningsmän och ambassadörer har rätt till vissa privilegier inom sina yrken är inget nytt, utan en traditionell sedvänja som funnits i över 3000 år. Dessa privilegier som ger diplomaten rätt till immunitet i många fall har blivit allt mer ifrågasatt under årens lopp. Syftet med denna uppsats är att generellt sett försöka utröna vilka privilegier diplomater åtnjuter i form av diplomatisk immunitet. För att få svar på detta har vi undersökt ämnets bakgrund genom doktrin samt Konvention. Vår slutsats är att immunitet är bra och nödvändigt för att diplomaten skall kunna utföra sina officiella tjänster, men utnyttjandet av privilegier visar tydligt att ändringar i Konventionen är ett måste.

I den här uppsatsen kommer du få läsa om lappskatteland. Lappskatteland är mark och vattenområde som samerna betalde skatt till staten för att samerna hade sina renar där och utövade renskötsel på marken. Lappskattelanden varade omkring 300 år mellan mitten av 1500-talet till 1900- talet. Hade svenska staten verkställt den Konvention som antogs av Förenta Nationen, FN, 1989 (FN krävde att den skulle antas) som sade att man skulle erkänna urbefolkningarnas äganderätt till mark och vatten som urbefolkningar en gång i tiden besuttit, hade det möjligtvis varit en lösning på problemet om vem som har äganderätt till lappskattelanden. Det är många faktorer som påverkar hur lappskattelanden skall behandlas.