Målet med detta projekt har varit att undersöka möjligheter för att förbättra verkningsgraden för campingkök under växlande förhållanden. Projektet har baserats på designmetodik, utvärderingar av befintliga system, användarstudier och grundläggande teori för värmeöverföring. Tre olika koncept arbetades fram utifrån resultaten från användarstudierna vilka sedan analyserats för att vidareutvecklas till ett resultat. Resultater är en värmeväxlare som bygger på Konvektion vilket under tester kokar upp vatten med bättre verkningsgrad under skiftande förhållanden..

Detta examensarbete försöker svara på frågan hur man optimerar värmespridningen från en oljefylld elradiator. Flera teorier används för att försöka svara på denna fråga, och slutligen ges ett förslag på en oljefylld elradiator, som enligt författarnas undersökningar borde vara optimerad för värmespridning..

Målet med detta projekt har varit att undersöka möjligheter för att förbättra verkningsgraden för campingkök under växlande förhållanden. Projektet har baserats på designmetodik, utvärderingar av befintliga system, användarstudier och grundläggande teori för värmeöverföring. Tre olika koncept arbetades fram utifrån resultaten från användarstudierna vilka sedan analyserats för att vidareutvecklas till ett resultat. Resultater är en värmeväxlare som bygger på Konvektion vilket under tester kokar upp vatten med bättre verkningsgrad under skiftande förhållanden..

I detta examensarbete har termiska förhållanden undersökts för modulen eSite som är under utveckling av företaget Flexenclosure. eSite omvandlar och riktar ström från en mängd olika producenter och skickar denna vidare till förbrukare. Kylning av komponenter tänkta att sitta inuti eSite har simulerats och analyserats. Komponenterna är placerade på en värmesänka, över vilken naturlig Konvektion uppkommer. Denna företeelse har undersökts med hjälp av både manuella beräkningar och datorstödda flödessimuleringsberäkningar (CFD) i mjukvaran Ansys® 14.5 och beräkningsverktyget Fluent?.

Då de flesta människor i Västafrika, framför allt de som bor innanför kustzonen, livnär sig på jordbruk så är pålitliga väderprognoser och säsongsförutsägelser ett viktigt hjälpmedel i det dagliga arbetet och planeringen. I den här rapporten har en litteraturstudie gjorts för att öka kunskapen om de komplexa, både lokala och storskaliga, väderfenomen som ger upphov till nederbörd i området. Klimatet i Västafrika, ett område som mestadels täcks av regnskog eller savann, präglas av den västafrikanska monsunen som ger regnperiod under norra halvklotets sommar och torrperiod på vintern. Denna monsun visar på stor årlig variation när det gäller dess inledande faser, och prognoser som kan förutsäga dess början är nödvändigt när en jordbrukare ska planera säsongens verksamhet. Av många bidragande faktorer framgår det tydligt att ytvattentemperaturen i Guineabukten är en av de viktigaste parametrarna för monsunens startskede. Den intertropiska konvergenszonen, ITCZ, betraktas som monsunens nordligaste del och denna konvergenszon gör en plötsligt och relativt snabb förflyttning norrut, i fortsättningen benämnd som språnget, över ca 5 breddgrader, vilket av många ses som starten på regnperioden.

Vid vattenkraftverkens dammar finns utskovsluckor med syfte att vid behov kunna öppnas för att spilla vatten från dammen under kontrollerade former. Detta är mycket viktigt ur dammsäkerhetssynpunkt och avbördning från dammar måste kunna ske året runt för att säkerställa att vattennivån i dammen inte blir för hög. Under vinterhalvåret finns risk för fastfrysning, deformering från islaster och påfrysning av is mot utskovsluckor. Detta kan hindra manövrering av luckor och därigenom hindra dess funktion. För att säkerställa utskovsluckors funktion även vintertid finns ett antal metoder för att hålla luckorna is- och frysningsfria.

AbstractConsider a ?uid being heated from below. The heating leads to an upward convectiveforce that is counteracted by the viscous forces of the ?uid. If the convectiveforce is large enough in comparison to the viscous forces the ?uid will be put in anunstable state.

Denna rapport behandlar en studie av en bergvärmeanläggning och dess värmefaktor . Bergvärmeanläggningen har två borrhål, sammankopplade av en by-passventil vilket gör att flödet kan varieras över borrhål och värmeväxlare. Utöver detta finns även elementfläktar installerade under radiatorerna i huset. Dessa elementfläktar ska bidra till en ökad värmeöverföring från radiatorerna till rummet. Mätningar av denna värmeöverföring har utförts både med och utan elementfläktar i drift.

During cold winter days it is likely that people in buildings with older windows or high glass facades experience thermal discomfort due to cold air down draughts. Earlier work has been aimed at finding analytical methods to predict the speed of the airflow in a room and in practice heating appliances are often placed beneath the windows to reduce the draught along the floor. In a study from 2012 Mohammad Parchami developed a method for estimating the required heating power to counteract the downdraught with such heating appliances. In this study, Computational Fluid Dynamics (CFD) was used to evaluate the usefulness of Parchami?s method and also to examine the potential of adapting the depth of the inward window sill as a means of decreasing the down draught.

Denna rapport visar härledning och tillämpning av en ny metod som skall användas för att dimensionera konvektorer. Dessa konvektorer dimensioneras enbart för att motverka kallraset längs stora fönster. Detta skall uppnås genom den naturliga Konvektionen som luften går igenom, vilket i sin tur är orsakad av en konvektor placerad under ett fönster. I dagens samhälle sker konvektorsdimensionering enbart för att ersätta transmission och ventilationsförluster, ingen hänsyn tas till kallras. Tidigare arbeten kring luftströmmingar, flänsar, naturlig Konvektion och Nusselts beräkningar har studerats.

Värmetransport är ett viktigt fysikaliskt fenomen med många olika industriella tillämpningar, till exempel värmning eller kylning av en fluid som strömmar i en rörledning. Den viktigaste mekanismen för värmetransport i strömmande eller stillastående fluider är Konvektion. En bättre kunskap och förståelse för den bakomliggande fysiken skulle innebära att designen av systemen skulle kunna optimeras för att erhålla en ekonomisk process genom att minimera energiförluster och kostnader för material.En ångturbin i ett kraftvärmeverk producerar elektricitet genom att vattenånga strömmar igenom turbinen. Den överhettade vattenångan transporteras sedan från turbinen i en rörledning för att användas till uppvärmning av processer i ett närliggande massabruk.  I detta arbete har en energianalys genomförts på rörledningen med överhettad vattenånga efter turbinen för att bestämma temperaturfördelningen. Valet av material i rörledningen är beroende på tryck och temperatur och med för dålig kunskap om temperaturfördelningen längs röret riskerar konstruktionen att bli onödigt kostsam.En matematisk modell ställdes upp med de energibalanser som verkar på rörledningen.

I spåren av de globala klimatförändringarna förväntas värmeböljor öka i både frekvens och intensitet, inte bara på sydliga breddgrader utan även på de norra vilket kommer att leda till en ökad incidens av sjukliga tillstånd relaterade till överhettning. Omedelbar och snabb nedkylning av överhettade personer är av största vikt för att minimera morbiditet och mortalitet. Inom svensk sjukvård finns inga riktlinjer för det initiala omhändertagandet av personer drabbade av överhettning. Syftet med studien var att erhålla fördjupad inblick i människans termoreglering med fokus på: hudens cirkulatoriska respons vid nedkylning, effekter av olika metoder för kylning och identifiera när det föreligger ökad risk för överhettning. Metoder som användes var litteraturstudie, värmebalansberäkning och enkät.

Ökad växthuseffekt har länge varit i fokus för dess inverkan på framtida klimat. Det är i huvudsak mänskliga utsläpp som är orsaken till ökade mängder växthusgaser i atmosfären och stora ansträngningar görs för att utsläppen på sikt ska minska. I klimatmodeller beskrivs växthusgasbalansen utifrån både mänsklig och naturlig påverkan. Förståelsen för naturlig påverkan har länge varit begränsad och mer forskning behövs inom området. Flera studier visar på att sötvattensystem (sjöar, vattendrag osv.) avger växthusgaser som koldioxid, CO2 och metan, CH4, i större proportioner än vad som tidigare varit känt.Denna studie syftade till att undersöka CO2 och CH4-flöden från Erssjön i Skogaryd, Västergötland (en typisk svensk skogssjö) och få förståelse för hur den omgivande skogen påverkar såväl flöden som turbulens (utbyteskoefficienter) över sjön.

I denna avhandling beräknas värmeförlusterna i en konventionell fastighets luftningsledning med tillhörande takventil stam. För dessa undersöks, på begäran av uppdragsgivande kund, passande värmebesparande åtgärder som är möjliga att implementera samtidigt som ett relining-arbete utförs och som ger en lämplig payback tid för den ekonomiska satsning som därigenom måste göras. Värmeförlusterna baseras på indata som antagits ligga inom rimliga gränser för typiska fastigheter i Stockholmsområdet men som lätt kan varieras efter behov. Genomgående är att beräkningarna görs med avseende på gjutjärnsrör vilka fortfarande utgör den vanligaste varianten av avloppsrör i Sverige samt på vilka relining-arbete utförs. De beräkningar för vilka många variabler tas i hänsyn har genomförts i Matlab R2014a och de termodynamiska egenskaperna som använts därtill har tagits från EES.I denna avhandling tas tre olika typer av värmeförluster i luftningsledningen i beaktning.

Europaparlamentet antog i december 2002 ett direktiv om byggnaders energiprestanda.Direktivet kräver att byggnader skall energideklareras, alltså undersökas och dokumenteras urett energiprestandaperspektiv. Direktivet har hittills resulterat i två svenska delbetänkandensamt ett slutbetänkande. Dessa tre skrifter kommer att ligga till grund för den svenska lagenom energideklarationer. Enligt SOU 2005:67 skall energiprestandan beräknas för samtligasmåhus och nybyggda hus. För flerbostadshus och byggnader med lokaler skallenergiprestandan beräknas då det inte finns några uppgifter på byggnadens energianvändning.Eftersom byggnaders energiprestanda är en central del av energideklarationerna ägnas det enutförlig analys av olika energiflöden ut ur och in i en byggnad.