Sökresultat:
74 Uppsatser om Kontroversiella ämnesomrćden - Sida 5 av 5
When I take of my glasses, I turn into a Beauty Queen! : En kvalitativ innehÄllsanalys av TV-programmet Toddlers & Tiaras
AbstractDetta Àr en uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap och har för avsikt att undersöka den amerikanska kontroversiella realityserien Toddlers & Tiaras som handlar om skönhetstÀvlingar för barn i USA. Serien har blivit utsatt för mycket negativ kritik, denna har frÀmst riktats mot barnens förÀldrar, deras barnuppfostran och sÀtt att handla samt det att skönhetstÀvlingarna tillÄter en sexualisering av vÀldigt smÄ barn. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att undersöka pÄ vilket sÀtt skönhet gestaltas bland deltagarna i skönhetstÀvlingar i TV-serien Toddlers & Tiaras samt pÄ vilket sÀtt förÀldrarna i serien och tillika coacherna uppfostrar och kontrollerar sina barn. De frÄgestÀllningar vi valt att besvara Àr följande:? Vilken syn pÄ förÀldraskap produceras i programmet?? Vad finns det för likheter i representationen av skönhet i de bÄda avsnitten?I analysen har vi utgÄtt ifrÄn tvÄ hela avsnitt av serien och har med hjÀlp av narrativ och semiotisk metod analyserat berÀttelsernas hÀndelseförlopp samt fördjupat oss i kortare scener dÀr vi trott oss kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.GenomgÄende i uppsatsen har vi utgÄtt ifrÄn ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt perspektiv och dÀrför menar vi att kön och genus Àr kulturellt skapta produkter.
K1-regelverket ? Ett komplicerat förenklingsprojekt
Europeiska Unionen (EU) gör stora anstrĂ€ngningar för att förenkla för de mindre ochmedelstora företagen. Som en konsekvens av detta samt att internationellaredovisningsstandarder har fĂ„tt ett allt större inflytande har BokföringsnĂ€mnden (BFN)startat ett förenklingsarbete inom redovisningsomrĂ„det i Sverige.Ă
r 2004 gjorde dÀrför BFN Àndringar inom sitt normgivningsomrÄde och startade arbetetmed att utveckla det senare sÄ kontroversiella K-projektet. Detta ska resultera i fyra nyaregelverk, dÀr företagen har delats in i fyra olika kategorier efter storlek ochföretagsform, med ett specifikt regelverk för respektive kategori. Företagen ges pÄ dettasÀtt möjligheten att inom sin respektive kategori anvÀnda sig av ett samlat regelverk. K1-regelverket trÀdde i kraft den 1 januari, 2007 och Àr specifikt utformat för mindreenskilda nÀringsidkare och handelsbolag, dÀr andelarna innehas av fysiska personer.TillÀmpningen av detta nya regelverk Àr idag fortfarande frivilligt.BFN:s K1-regelverk har kritiserats utifrÄn flera olika synvinklar.
EU-domstolen under rÀttsteoretikernas lupp. En studie av kritiken av EU-domstolen som illegitim rÀttsskapare ur ett veteskapsteor
Med avstamp i en rad, sÄvÀl juridiskt som politiskt, kontroversiella domslut frÄn EU-domstolen publicerade Hjalte Rasmussen 1986 sin avhandling On Law and Policy in the European Court of Justice. Rasmussens avhandling representerade ett nytt, mer kritiskt förhÄllningssÀtt till studiet av EU-domstolen och beskrev domstolens dömande verksamhet i termer av rÀttslig aktivism. Under de kommande Ären skall ocksÄ J.H.H Weiler, T.C. Hartley och Ola Wiklund komma att publicera sina bidrag till diskussionen om avgrÀnsningen av EU-domstolens juridiska sfÀr frÄn lagstiftarens politiska. Weiler underkÀnner Rasmussens normativa kriterier för att styrka EU-domstolens aktivistiska verksamhet och efterfrÄgar en rÀttslig mÄttstock för utvÀrdering av domstolens rÀttspraxis.
SOCIAL Hà LLBAR STADSUTVECKLING -Erfarenheter och utmaningar i tvÄ samhÀllsplaneringsprojekt
Studien ska ses som ett bidrag till förstÄelse av de utmaningar som finns i samband med samhÀllsplanering för social hÄllbar stadsutveckling. UtgÄngspunkten tas inte i en given definition utan studien syftar till att undersöka innebörden av social hÄllbar stadsutveckling i tvÄ olika samhÀllsplaneringsprojekt (i Göteborg respektive BorÄs) samt utifrÄn dessa empiriska data dra slutsatser om vad social hÄllbar stadsutveckling kan innebÀra. Dessa tvÄ projekt har erhÄllit medel av VINNOVA för utveckling av innovationsplattformar i samband med utlysningen ?HÄllbara attraktiva stÀder?. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr följande:? Vilka likheter och skillnader finns i de bÄda projektens inriktningar?? Vilken innerbörd har begreppet social hÄllbarhet i de tvÄ undersökta projekten?? Vilka utmaningar framkommer om social hÄllbar stadsutveckling? Metodiskt baseras studien pÄ dokument inom de bÄda projekten samt intervjuer med ansvariga projektledare.
FörsÀkringsrÀttslig preskription - UtgÄngspunkterna för preskriptionsfristerna i TSL och FAL
Den materiella processledningen utgör ett officialintrÄng i parternas dispositionsrÀtt och Àr ett inkvisitoriskt element i en processform som annars prÀglas av kontradiktionsprincipen. Mot bakgrund av att institutet Àr frÀmmande för den kontradiktoriska processformen uppkommer naturligt frÄgan om varför institutet skall existera.Den materiella processledningen syftar till att avhjÀlpa parts fel och brister vid utformandet av sin talan. Processledningen delas traditionellt in i en formell och en materiell del. Denna indelning ter sig frÀmmande, dÄ sÄvÀl den formella som den materiella processledningen syftar till att handlÀggningen av rÀttegÄngen ska fungera pÄ bÀsta möjliga vis, varför den egentliga grÀnsen mellan instituten dÄ suddas ut.Dispositionsprincipen skall utgöra den dominerande delen av en rÀttegÄng. Processledningen skall verka som ett komplement dÀrtill för att rÀtten, i första hand, skall kunna effektivt föra fram en talan till avgörande och prövning av det som parten vill ha prövat.
Vem sÀtter unga arbetslösa pÄ dagordningen? : En kvalitativ innehÄllsanalys om hur media skildrar ungdomsarbetslöshet
Denna studie handlar om hur media framstÀller ungdomsarbetslöshet och arbetslösa unga. Syftet Àr att undersöka och analysera hur media skildrar ungdomsarbetslöshet. Vidare undersöks Àven hur stora möjligheterna Àr för arbetslösa unga, att kunna pÄverka sin situation med hjÀlp av media. En kvalitativ innehÄlls analys anvÀnds som metod för denna uppsats. Det empiriska materialet bestÄr av artiklar som berör ungdomsarbetslöshet, vilka Àr hÀmtade frÄn Metros hemsida.
Belting - en studie av hur en sÄngteknik beskrivs och anvÀnds
Uppsatsens syfte var att utforska och definiera belting, den kontroversiella sÄngtekniken som kommit att bli allt mer vanlig och anvÀnd bland sÄngare, som ett resultat av ett ökat intresse och flöde av populÀrmusik i vÄrt samhÀlle. Syftet var ocksÄ att studera hur denna teknik anvÀnds av sÄngpedagoger i deras arbete. Denna kvalitativa undersökning Àr baserad pÄ litteraturstudier inom röstfysiologi och röstens funktion, och specifika teorier angÄende belting. Den grundar sig Àven pÄ intervjuer av sÄngpedagoger som anvÀnder belting i sitt vardagliga arbete, bÄde som pedagoger och som sÄngare. Resultaten visar att belting kan ses som en röstfunktion eller som en utvidgning av det lÄga registret, eller som en blandning av bÄda.
Materiell processledning : Genom ett förstoringsglas
Den materiella processledningen utgör ett officialintrÄng i parternas dispositionsrÀtt och Àr ett inkvisitoriskt element i en processform som annars prÀglas av kontradiktionsprincipen. Mot bakgrund av att institutet Àr frÀmmande för den kontradiktoriska processformen uppkommer naturligt frÄgan om varför institutet skall existera.Den materiella processledningen syftar till att avhjÀlpa parts fel och brister vid utformandet av sin talan. Processledningen delas traditionellt in i en formell och en materiell del. Denna indelning ter sig frÀmmande, dÄ sÄvÀl den formella som den materiella processledningen syftar till att handlÀggningen av rÀttegÄngen ska fungera pÄ bÀsta möjliga vis, varför den egentliga grÀnsen mellan instituten dÄ suddas ut.Dispositionsprincipen skall utgöra den dominerande delen av en rÀttegÄng. Processledningen skall verka som ett komplement dÀrtill för att rÀtten, i första hand, skall kunna effektivt föra fram en talan till avgörande och prövning av det som parten vill ha prövat.
VÄldtÀktsrapportering i media : en kritisk diskursanalys med ett intersektionellt fokus
I denna studie som förhÄller sig till ett kvalitativt arbetssÀtt kommer vi att studera hur gÀrningsmÀn respektive offer gestaltas i olika kontroversiella vÄldtÀktsfall i Sverige. Genom att anvÀnda oss av en kritisk diskursanalys pÄ vÄra valda fall, ?RissnevÄldtÀkten? och ?StureplansvÄldtÀkten?, strÀvar vi efter att kunna analysera sprÄket samt uppnÄ vÄrt syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur sprÄket kan skapa olika förestÀllningar gÀllande hur gÀrningsmÀn och vÄldtÀktsoffer framstÀlls. För att uppnÄ detta kommer vi att anvÀnda oss av valda tidningsartiklar hÀmtade frÄn Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Metro och Svenska Dagbladet.
Konflikter mellan Natura 2000 och andra riksintressen. Exemplet Torsviken i Göteborgs hamn
Regeringsprövning enligt 17 kap. miljöbalken aktualiseras vanligtvis vid prövning av större verksamheter som utgör viktiga samhÀllsintressen, samtidigt som de anses innebÀra typiskt sett stora risker för miljön. NÀr en verksamhet skall tillÄtlighetsprövas av regeringen Àr det dÀrmed ofta frÄga om ÄtgÀrder och verksamheter som till följd av sin storlek och inriktning redan krÀver tillstÄnd frÄn lÀnsstyrelse eller domstol. Vanligen rör det sig om miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter som omfattas av tillstÄndsplikten i 9 respektive 11 kap miljöbalken. LikasÄ kan situationen vara sÄdan att den enligt 17 kap.
TillÄtlighetsbeslutets bindande effekt mot Natura 2000-skyddets asymmetri - En utredning av rÀttslÀget kring förhÄllandet mellan regeringens tillÄtlighetsprövning enligt 17 kap. MB och tillstÄndsprövningen för Natura 2000-omrÄden samt konsekvenserna dÀrav
Regeringsprövning enligt 17 kap. miljöbalken aktualiseras vanligtvis vid prövning av större verksamheter som utgör viktiga samhÀllsintressen, samtidigt som de anses innebÀra typiskt sett stora risker för miljön. NÀr en verksamhet skall tillÄtlighetsprövas av regeringen Àr det dÀrmed ofta frÄga om ÄtgÀrder och verksamheter som till följd av sin storlek och inriktning redan krÀver tillstÄnd frÄn lÀnsstyrelse eller domstol. Vanligen rör det sig om miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter som omfattas av tillstÄndsplikten i 9 respektive 11 kap miljöbalken. LikasÄ kan situationen vara sÄdan att den enligt 17 kap.
ĂlĂ€ndska sommarplaner : en fallstudie om turismen inverkan pĂ„ fysisk planering i Borgholms kommun
Den hĂ€r uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som under tre sommarmĂ„nader blomstrar för att under resterande delar av Ă„ret ödelĂ€gga landskapet. Syftet blir dĂ€rmed att undersöka hur den kommunala fysiska planeringen ger strategier för eller emot sĂ€songsanpassade strukturer i landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras med fysisk planering. FrĂ„gorna som arbetet har svarat pĂ„ Ă€r dels om hur turismen beskrivs och pĂ„verkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk planering kan hantera sĂ€snongsanpassade strukturer. För att undersöka frĂ„gorna har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun pĂ„ norra Ăland. Borgholm har valts eftersom att det Ă€r ett typexempel pĂ„ en mindre kommun som under sommaren mĂ„ngdubblas i antalet invĂ„nare pĂ„ grund av alla sommargĂ€ster.
ĂlĂ€ndska sommarplaner - en fallstudie om turismen inverkan pĂ„ fysisk planering i Borgholms kommun
Den hÀr uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig
faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som
under tre sommarmÄnader blomstrar för att under resterande delar av Äret
ödelÀgga landskapet. Syftet blir dÀrmed att undersöka hur den kommunala fysiska
planeringen ger strategier för eller emot sÀsongsanpassade strukturer i
landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras
med fysisk planering. FrÄgorna som arbetet har svarat pÄ Àr dels om hur
turismen beskrivs och pÄverkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk
planering kan hantera sÀsnongsanpassade strukturer. För att undersöka frÄgorna
har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun pĂ„ norra Ăland. Borgholm har
valts eftersom att det Àr ett typexempel pÄ en mindre kommun som under sommaren
mÄngdubblas i antalet invÄnare pÄ grund av alla sommargÀster.
Statens skyddsroll och den individuella friheten: den svenska statens Äsiktsregistrering av svenska medborgare under det kalla kriget
Under det kalla kriget hÄrdbevakades sammanslutningar pÄ den yttersta vÀnsterkanten av de svenska sÀkerhetstjÀnsterna genom kontroversiella metoder sÄsom telefonavlyssning, buggning och skuggning. Vidare Äsiktsregistrerades personer som visade sig ha samröre med dessa organisationer. Denna registrering syftade till att sÀkra det rÄdande statsskickets framtida existens. Enligt etablerad demokratiteori innehar alla individer en okrÀnkbar rÀtt till liv, frihet och egendom. Den liberala staten syftar bland annat till att sÀkerstÀlla att dessa friheter inte utsÀtts för krÀnkningar.