En kvalitativ studie har gjorts där personer med en högre känslighet än genomsnittetintervjuats. Fokus för studien har varit att undersöka hur dessa så kallat högkänsliga individer möter de krav och utmaningar som arbetslivet ställer, samt hur de kan använda sin högkänslighet som ett verktyg i sitt arbete. Syftet med studien var att få en djupare förståelse för, samt öka medvetenheten kring egenskapen högkänslighet och hur den kan påverka individen i arbetslivet.Vi var även intresserade av hur självbilden hos dessa individer ser - och har sett ut.Detta ville vi göra genom att gå ut och möta människor som har egenskapen och sedan skildra deras berättelser. Tematisk analys användes för att behandla data. Undersökningens resultat visade att högkänslighet många gånger är en tillgång i yrket, samtidigt som det kan vara svårtför högkänsliga att hitta rätt i arbetslivet.

I arbetslivet upplever individer olika situationer, både positiva och negativa. Attribution är ett sätt att snabbt och till synes enkelt tolka och förklara individers reaktioner i dessa situationer. Syftet med uppsatsen var att undersöka attribution på arbetsplatser och att undersöka eventuella skillnader eller samband mellan attribution, utbildning och ålder. Respondenter med olika utbildningsbakgrund rekryterades genom kontakt med olika arbetsplatser. Respondenterna fick besvara en enkät där de fick beskriva fyra upplevda situationer, två positiva och två negativa.

Syftet med studien var att undersöka hur chefsstödets roll påverkar upplevda krav och kontroll i arbetet, samt om chefsstöd har en stressreducerande effekt hos mellan- och första linjens chefer inom kommunal verksamhet. Metoden som användes var en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där fem stycken mellan- och första linjens chefer valdes ut för studien. Resultatet visade på att chefsstödet roll gällande krav och kontroll inte har så stor inverkan på de intervjuade mellan- och första linjens chefer men att chefstödet roll gällande stressreduktion var väldigt viktig. I resultatet framkom dock en uppfattning om att ifall chefsstödet inte funnits så hade kraven ökat och kontrollen minskat som ett resultat. Slutsatserna som dragits är att såväl mellan- som första linjens chefer anser att chefsstödet har en betydande roll för dem i den valda kommunen..

Syftet med den här studien var att belysa förutsättningarna för kvinnor respektive män att komma tillbaka till arbetslivet efter långtidssjukskrivning samt att utskilja likheter och skillnader mellan de som har kommit ut i arbetslivet igen och de som inte har gjort det. För att få svar på detta har 6 långtidssjukskrivna personer som bor i Norrbotten intervjuats under våren och sommaren 2006. Detta är en kvalitativ studie och slutsatserna av studien bygger på analysen av intervjuerna, sociologiska teorier och på tidigare forskning i ämnen som anknyter till studien. Resultatet visar på att rehabiliteringsutredningen och de åtgärder som följer på den har stor betydelse för att personer som är långtidssjukskrivna ska komma ut i arbetslivet igen. Den andra slutsatsen av studien är att individens egen livssituation, personlighet och drivkraft har stor betydelse för att de som är långtidssjukskrivna ska komma tillbaka till arbetslivet.

Ämnesvalet i den här undersökningen handlade om årskurs 9 elevers genomförda praktik i arbetslivet. Praktiken på den utvalda grundskolan organiseras i dagsläget under benämningen Omvärldskunskap och innebär totalt 5 dagars praktik inom kommunala verksamheter. Syftet med undersökningen var att studera årskurs 9 elevers uppfattningar om betydelsen av sin genomförda praktik i arbetslivet mot bakgrund att de har färre antal praktikdagar. Den övergripande frågeställning var: vilka uppfattningar har eleverna om sin genomförda praktik i arbetslivet? Vi valde att precisera våra frågeställningar av anledningen att dessa växte fram utefter genomgången av den tidigare forskningen. Våra preciserade frågeställningar var: i vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som värdefull och i vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som problematisk? De teoretiska begrepp som vi använde oss av i analysen var: förväntningar, uppmuntran, reflektion och lärande. Vi genomförde undersökningen på en grundskola där samtliga närvarande årskurs 9 elever fick besvara en enkät med påståenden med fasta svarsalternativ.

Syftet med studien är att ta reda på vad arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer anser varaproblematiskt med internet och sociala medier i arbetslivet. Vi vill söka svar på hur enskilda arbetstagare och arbetsgivare kan förhålla sig till utvecklingen i arbetslivet samt vilkariktlinjer arbetsgivar- och fackförbund uppmanar sina medlemmar att använda.Den teori och tidigare forskning som tagits del av berör problematiken gällande att skilja på privatliv och arbetsliv samt vilka konsekvenser det kan få för bibehållandet av gränsen mellan de olika sfärerna. Kravet på flexibilitet för enskilda arbetstagare har ökat och samtidigt beskrivs dagens samhälle som ett risksamhälle. Tilliten i anställningsförhållandet blir viktigare i och med att den kan hantera den ökade risken. Även styrning på avstånd tas upp, vilket bland annat innebär att staten delegerar ut mer och mer ansvar till de enskilda medborgarna i olika sammanhang.Studiens genomförande och metod är av kvalitativ art där intervjuer utgör det empiriska underlaget.

Kontroll och övervakning i arbetslivet har ökat i samband med utvecklingen av informationsteknologin. Tidigare forskning om kontroll och övervakning visar att en för påträngande övervakning kan leda till motstånd. Det finns även forskning som visar att det går inte att på förhand avgöra hur de anställda kommer att påverkas av kontroll och övervakning.Den här studien kommer att undersöka och beskriva teknologiska kontroll- och övervakningssystem ur de anställdas perspektiv på en hemtjänst och en kundtjänst. Två olika arbetsplatser och branscher har att studerats för att få ett bredare empiriskt underlag. Genom intervjuer med de anställda undersöks upplevelserna av kontroll och övervakning, samt hur det påverkar arbetet.

Luftoperativ kontroll är något som förespråkas av de allra flesta om inte alla luftmaktsteoretiker genom tiderna. Luftoperativ kontroll delas in i fördelaktigt luftläge, luftöverlägsenhet samt luftherravälde. Luftöverlägsenhet är den grad av luftoperativ kontroll som förespråkas mest frekvent av luftmaktsteoretiker. De menar att luftöverlägsenhet är nyckeln till att vinna ett krig. John A.

De snabba förändringarna i dagens arbetsliv gör att det ställs ökade krav på den anställdes förmåga att lära och utveckla sin kompetens i arbetslivet.Syftet med studien är att analysera några personalvetares egna uppfattning om sina förutsättningar och hinder för lärandet i arbetslivet. Uppsats arbetet har inslag av den hermeneutiska cirkeln. Studien är av kvalitativ karaktär med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod.Resultatet av studien visade att de personalvetare som deltagit i studien anser att det är flera faktorer, som intresse, arbetsmiljö, tid för reflektion m.m. påverkar deras lärande och utveckling av kompetens..

Integritetsfrågor i arbetslivet har uppmärksammats väsentligt under den senaste tiden. En kontrollåtgärd som har debatterats särskilt är medicinska undersökningar i form av drogtester som arbetsgivare påkallar för kontroll av arbetstagare. I nuläge finns det ingen specifik lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att påkalla drogtestning av arbetstagare. År 2009 framlades dock ett lagförslag i SOU 2009:44, Integritetsskydd i arbetslivet, som även innehåller förslag på bestämmelser om medicinska undersökningar i arbetslivet.Denna uppsats analyserar huruvida det föreligger ett behov av en lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att begära drogtestning av arbetstagare inom den privata arbetssektorn. Frågeställnigen analyseras huvudsakligen utifrån huruvida rättssäkerhetsskäl kan motivera lagstiftning.

Många människor arbetar en stor del av sitt liv och det är därmed viktigt med en hållbar hälsa för var enskild individ genom alla deras yrkesverksamma år. Studier visar att både fysisk och psykisk hälsa är viktigt i arbetslivet. Byggindustrin är ett utsatt yrkesområde med stora hälsorisker. Det finns idag mycket forskat inom byggindustrin som helhet men inom yrket plattsättning finns det idag nästan ingen forskning. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga muskuloskeletala besvär hos plattsättare och använda modellen för krav, kontroll och stöd i syfte att bedöma om det kan bidra till att förklara någon form av muskuloskeletala besvär.

I Sverige diskrimineras invandrarkvinnor inte bara för att de är invandrare utan även kvinna. Det finns även en stereotyp bild av invandrarkvinnan som beskriver henne som outbildad, underordnad hemmafru. Forskning visar att denna felaktiga stereotypa bild av henne inverkar negativt på hennes chanser till arbete och på hennes situation i arbetslivet. Denna bild måste ändras eftersom det finns forskning som visar att det finns grupper av invandrarkvinnor som har lika utbildning som infödda kvinnor eller högre utbildning än dessa. Fokus för denna C-uppsats är ett antal invandrarkvinnors positiva och negativa erfarenheter av det svenska arbetslivet.

Höga krav i kombination med låg kontroll har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till psykologisk anspänning. I kombination med hög kontroll kan höga krav istället leda till att individens inlärning ökar (Karasek, 1979). Studien syftade till att, med Karaseks krav- och kontrollmodell (1979) som grund, undersöka om graden av krav och kontroll har något samband med anspänning och förutsättningar för inlärning bland studenter. En enkätundersökning genomfördes där deltagarna självskattade upplevelsen av krav och kontroll i studiesituationen, anspänning, self-efficacy samt motivationsmönster. Resultatet visade att höga krav i kombination med låg kontroll är relaterade till psykologisk anspänning.

Syfte: Det nya arbetslivet har inneburit en rad förändringar för den lönearbetande populationen i Sverige, gällande allt ifrån tid, rum och tillgänglighet i de alltmer flexibla arbetsvillkoren. Syftet med denna studie är därför att undersöka ett antal faktorer i det nya arbetslivet som kan ha inverkan på den lönearbetande populationens livsbalans. Studien undersöker också om det finns skillnader mellan chefers och övriga anställdas livsbalans samt även om chefens nivå i hierarkin påverkar livsbalansen.Metod: Datamaterialet som används i denna kvantitativa studie är hämtat från European Social Survey 2010. Studien bygger på en svensk population bestående av 832 lönearbetande respondenter. Den beroende variabeln är ett index som mäter livsbalans.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av interventioner som har lett till ökad delaktighet i arbetslivet för kvinnor med långvarig smärta. Datainsamlingen gjordes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex arbetsterapeuter som var ändamålsenligt utvalda. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i följande huvudkategorier: ?Vikten av ett klientcentrerat helhetsperspektiv?, ?Vikten av att pröva i reell miljö?, ?Vikten av att förändra arbetsmiljön och anpassa utrustningen?, ?Vikten av kunskap för att öka delaktighet i arbetslivet? och ?Vikten av samverkan för att öka effekten av arbetslivsinriktad rehabilitering?. Resultatet visade att arbetsterapeuterna hade erfarenhet av flertalet framgångsrika interventioner.