Bakgrund: Att vara anhörig till någon som vårdas palliativt innebär ofta en komplicerad livssituation. Inom vården är bemötandet av stor vikt då det är avgörande för den anhöriges upplevelser av omvårdnad, trygghet och delaktighet. Syfte: Studiens syfte var att ur anhörigas perspektiv belysa sjuksköterskans bemötande av anhöriga till patienter som vårdades palliativt på sjukhus, hospice eller i hemmet. Metod: Litteraturstudie där materialet granskades och analyserades efter Graneheim & Lundmans (2003) analysmodell. Resultat: Viktigt för anhöriga var klar och tydlig information, rak kommunikation, delaktighet och en lämplig miljö för patienten.

Detta arbete behandlar operatörers informationshantering och problemlösning på en arbetsplats som utmärks av en hög grad av automatisering och datorisering. Automatisering innebär att det tillkommer ett system mellan operatörerna och deras arbetsuppgifter. Gränssnittet är den yta som finns mellan operatören och systemet, och det är gränssnittet som avgör vilka systemtjänster som operatörerna kan använda. Utformningen av gränssnittet är således betydelsefullt för hur väl operatörerna kan utföra sina arbetsuppgifter.För att studera samspelet mellan operatörerna och gränssnitten har jag gjort en utforskande undersökning. Denna bygger på en fallstudie av ett arbetsområde på vevstakslinjen på Volvo Personvagnar Komponenter AB, Flobyfabriken.

Att arbeta som chef inom offentlig förvaltning innebär att tillgodose en mängd olika behov och att verkställa politiskt fattade beslut. Denna studie har till syfte att undersöka arbetssituationen för de personer som har en mellanchefsbefattning inom Kalix kommun. Efter indikationer på att cheferna har hög arbetsbelastning uppdagades ett behov av att göra en undersökning av deras arbetssituation för att komma till rätta med de arbetsmiljöproblem som uppmärksammats. Frågeställningarna som undersökningen utgår ifrån är: Hur upplever cheferna sin arbetssituation utifrån krav från personal och överordnade chefer? Vilka faktorer påverkar upplevelsen av kontroll i arbetet? Hur upplever cheferna det sociala stödet från kollegor och högre chefer? Hur fungerar chefsstödet och inom vilka områden kan stödet förbättras? Undersökningen är baserad på kvalitativ metod där intervjuer använts som tillvägagångssätt.

Personer som drabbas av lungcancer kan känna oro och rädsla. För att sjukvårdspersonal ska kunna ge en individuell omvårdnad till personer med lungcancer, krävs kunskap om deras upplevelser av oro och rädsla. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av oro och rädsla hos personer med lungcancer. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL, PsykINFO och PubMed. 28 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

I en personcentrerad vård av äldre är det viktigt att ta del av deras erfarenheter och göra dem delaktiga i planeringen av sin egen vård. Forskning visar att det finns många hinder för de äldres delaktighet som har att göra med deras utsatta situation och brister i vårdplaneringsprocessen. Syftet med denna studie var att beskriva äldre personers upplevelse av delaktighet vid vårdplaneringen i samband med att de vårdas på kortidsboende. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes för att samla data. Sex deltagare ingick i studien.

Hjärtsvikt ökar hos yngre patienter i åldern 18- 44 år. Livshotande hjärtsvikt kan uppstå och patienten behöver då hjärttransplanteras. I vissa fall kan behandling med cirkulationsunderstöd i form av en mekanisk hjärtpump (MCS) vara nödvändig för att patienten ska överleva fram till hjärttransplantationen. Tidigare forskning har dels beskrivit hur yngre patienter reagerar med chock och svårigheter att anpassa sig till sin förändrade kropps- och självbild, men att anpassning till den förändrade livssituationen ändå sker gradvis. Människans självtillit spelar en avgörande roll för hur hon hanterar stressreaktioner och hotande situationer.

Arbetet som intensivvårdssjuksköterska är komplext och kräver en förmåga av intensivvårdssjuksköterskan att prioritera mellan det högteknologiska arbetet och omvårdnad av patient och anhöriga. Utöver omvårdnadskunskaper krävs att intensivvårdssjuksköterskan innehar förmågan att kommunicera respektfullt och empatiskt med såväl patient, närstående samt personal. En patient som drabbas av ett bevittnat hjärtstopp prehospitalt, kräver intensivvård och vårdas under ett dygn nedkyld och nedsövd i respirator för att minimera risken för neurologiska skador.       Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av vård och omvårdnad när en patient genomgått inducerad hypotermibehandling på en intensivvårdsavdelning.                Metoden var kvalitativ med en induktiv ansats. Sex intensivvårdssjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning i västra Sverige intervjuades. Intervjuerna gjordes med en inledande öppen fråga.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS), är en neurologisk sjukdom som drabbar årligen omkring 200 personer i Sverige. Sjukdomen angriper det motoriska nervsystemet där nervcellerna gradvis dör och som i sin tur leder till en successiv försvagning av kroppens muskler. Längre fram i sjukdomsförloppet blir både armar och ben totalt förlamade, därefter förlorar patienten även tal och sväljförmågan medan känslor och tankar förblir opåverkade. Överlevnadstiden efter att diagnosen har ställts är mindre än fem år. Grundorsaken till sjukdomen ALS är ännu okänd och det har fortfarande inte hittats något botemedel mot denna sjukdom.

Att vårda barn inför operation kräver att anestesisjuksköterskan kan förstå barnets livsvärld och bemöta eventuell oro. Första gången som ett barn kommer i kontakt med sjukvården kan upplevas som skrämmande. Hur barnet blir bemött har en stor betydelse för framtida besök. Med bra förberedelse skapar anestesisjuksköterskan trygghet och underlättar inför operationen för både barnet och deras föräldrar. Informationen till barnet är en viktig del i den preoperativa delen och måstes anpassas till barnets ålder.

I början av 2011 ändrade Sverige lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Detta innebär att det nu är möjligt att ersätta befintliga kärnkraftsreaktorer med nya i någon av våra tre kärnkraftsanläggningar. Strålsäkerhetsmyndigheten har därför bestämt att deras författningssamlingar måste uppdateras då de författningssamlingar som används idag bara rör befintliga reaktorer och inte nya. Med nya krav och regler måste de företag som är involverade i kärnkraftsindustrin förbereda sig så att de vid start av utbyggnadsprocessen har den kunskap som behövs. För att ta reda på vad som är nytt på området inom kontrollordning och provningsområden har Finland och USA studerats.

Under vintrarna år 2010 och 2011 har kvävedioxid (NO2) mätts i Luleå centrum. Mätningarna är gjorda med diffusionsprovtagare och det är under månaderna februari till mars som de utfördes. Diffusionsprovtagare mäter halter veckovis och syftet med mätningarna är att försöka kartlägga veckomedelvärdet av kvävedioxid i Luleå centrum. Vidare har resultatet från diffusionsprovtagarna jämförts mot Luleå kommuns fasta mätstation där kvävedioxid mäts kontinuerligt. Miljökontoret i Luleå kommun ansvarar över kontrollen av luftkvaliteten i Luleå och detta arbete är grundat på luftmätningar som gjorts via miljökontoret.

Det vårdvetenskapliga begreppet försoning skapar möjligheter för människan att uppleva emotionell tillfredställelse i livet. Försoning sker inom människan och skapar en möjlighet att förenas med svåra livsöden. Syftet med litteraturstudien var att belysa vad begreppet försoning är och hur det gestaltas i omvårdnad. I resultatet redovisas försoningens olika dimensioner inom människan. Försoning kan gestaltas som ett mänskligt accepterande, som en mänsklig förmåga att återta kontrollen, som ett mänskligt hopp, som en mänsklig förändring och som en mänsklig process.

Det finns fyra hörnpelare för gott åldrande: social gemenskap, meningsfull sysselsättning och delaktighet, fysisk aktivitet samt goda matvanor. Syftet med föreliggande studie var att beskriva vad äldre individer upplever bidrar till den egna hälsan och välbefinnandet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 15 personer över 75 år. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framkom under det latenta temat ?känsla av att ha tillgång till och kontroll över resurser som gör det möjligt att leva ett fortsatt aktivt och meningsfullt liv som äldre?: ?leva i en bra fysisk miljö?, ?känsla av meningsfullhet? och ?känsla av oberoende?.

Bakgrund:Postpartum depression är lika vanligt förekommande som att drabbas av depression under något skede i livet men kan vara svår att upptäcka. Tillståndet framkallar ett lidande hos kvinnan och leder till en enorm belastning för anhöriga. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av postpartum depression ur kvinnans perspektiv. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ design har analyserats och sammanställts till en litteraturöversikt. Resultat: Sex teman identifierades; rädsla, skuld, misslyckande, förväntningar och besvikelse, ensamhet och fångad i situationen som ledde till att kvinnorna förlorade kontrollen.

Förebyggandet och bekämpandet av människohandel är sedan länge en högt prioriterad fråga för Sverige, och en viktig del i detta arbete är att kriminaliseringen av människohandel fungerar effektivt. Därtill kommer att människohandel är en komplex och ofta gränsöverskridande företeelse, och som en konsekvens därav kan enskilda länder inte komma tillrätta med de problem som handeln innebär och orsakar genom enbart nationella åtgärder. Internationell samverkan är med andra ord en förutsättning för att handel med människor skall kunna bekämpas effektivt. Den svenska kriminaliseringen av människohandel bygger därför i grund och botten på de definitioner av människohandelsbrottet som utformats och avgränsats i de internationella överenskommelser som Sverige åtagit sig att följa.Den ursprungliga straffbestämmelsen om människohandel för sexuella ändamål var begränsad till den gränsöverskridande handeln med människor. Brottet ansågs som fullbordat när offret hade anlänt till det land i vilket utnyttjandet var tänkt att äga rum.