Inom fältet för översättningsstudier har det traditionellt varit ett angeläget forskningsområde att erhålla kunskap om hur man hanterat samma källtext i olika kulturella kontexter. På våren år 1950 utkom en spansk översättning av den finske författaren Mika Waltaris historiska roman, Sinuhe egyptiläinen (Sinuhe egyptiern), och senare samma år, i Mexiko, nyöversattes verket för Latinamerika som en respons på den första. Föreliggande uppsats är en fallstudie och har genomförts i syfte att undersöka på vilket sätt och varför detta originalverks två översättningar på samma språk skiljer sig åt. Översättningarna har jämförts parallellt med dess källtext och studerats kontrastivt genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys med hjälp av shift som teoretiskt verktyg. Resultaten av denna fallstudie visar att översättningarna skiljer sig åt i vissa innehållsmässiga aspekter och att dessa skillnader med all sannolikhet härrör från de samhälleliga politiska kontexter där de producerats.

Denna uppsats utgår från forskningsrapporter som visar att andraspråkselever har sämre resultat i skolämnet matematik än andra elever. Främst behandlas de svårigheter som problemlösningsuppgifter medför för andraspråkselever. Syftet är dels att analysera och belysa språkliga och kulturella svårigheter som förekommer i problemlösnings¬uppgifter, dels att jämföra uppgifterna sinsemellan i matematikböcker skrivna på svenska och arabiska.I studien jämför jag tre matematikböcker; en från Sverige, en från Syrien och en från Libanon. Avsikten är dels att komma fram till hur mycket plats problemlösning tar i de respektive ländernas böcker och dels att ge en kvalitativ och kontrastiv bild av hur problemlösningsuppgifter ter sig för andraspråkselever. För detta ändamål analyseras åtta problemlösningsuppgifter i detalj och jämförs med varandra med avseende på språkliga och kulturella svårigheter och skillnader.

Jag har i den här uppsatsen gjort en kontrastiv undersökning av tre tyskars attityder till tvåspråkighet. Utifrån min frågeställning har jag utgått ifrån huruvida tvåspråkighet har medfört en ökad lingvistisk medvetenhet samt hur informanternas positiva och negativa attityder ter sig till detta. Jag har även snuddat vid begreppet kultur och hur informanterna upplever att ?leva i två kulturer?. De tre tyskor som figurerar i denna undersökning har alla kommit till Sverige på ett sätt som de upplever som positivt.

Denna uppsats handlar om en speciell typ av satsfläta med relativsats,nämligen satsflätor som Goda råd var det många som ville ge hans byråoch Exakt hur skadliga dessa bakteriegifter är finns det ingen som vet.Speciellt för typen är att den har ett spetsställt led som fundament i endeklarativ huvudsats, något av de existentiella verben vara eller finnassom matrisverb och expletivt det, följt av en indefinit nominalfras medrelativsats. Åtminstone till strukturen liknar den presenteringsomskrivningoch existentialsats.Uppsatsens syfte är att på basis av en korpusundersökning i PAROLEge en översiktlig beskrivning av satsflätor av den speciella typ sombeskrivits ovan. Särskild vikt läggs vid att visa vilka olika typer av ledsom kan spetsställas, och vilka informationsstrukturella funktioner dessaspetsställda led kan ha.I uppsatsen antas en konstruktionsgrammatisk syn på språket och denspeciella satsflätetypen beskrivs som en konstruktion därinformationsstrukturen är en del i funktionssidan. Olika konstituentersinformationsstatus bedöms utifrån en förenklad version av GinzburgsDialogue Gameboard (Andreasson 2007, Ginzburg u.a.).En undersökning av 134 satsflätor ur Språkbankens PAROLE-korpusavseende konstruktionens formsida visar att det spetsställda ledet kanvara en nominalfras med substantiv som huvudord, ett egennamn, ettpronomen, en bisats, en anföring eller en verbfras. I nästan hälften av defunna satsflätorna är det spetsställda ledet antingen en kvesitiv eller ennarrativ bisats.

SammandragUppsatsens syfte är att undersöka vilka specifika svårigheter somaliska andraspråksinlärare har i sitt svenska uttal. Studien kommer att beröra såväl segmentella som prosodiska skillnader och föreslå lämpliga metoder för att förbättra deras svenska uttal. Modersmålets inflytande är starkt inom uttalets område, varför prediktioner om somalisktalandes svenska uttal kan göras på förhand. Dessa uttalsskillnader slår också igenom i det undersökta materialet. För att besvara uppsatsens frågeställningar gjordes en brytningsanalys av tre somaliska informanters svenska uttal.

InledningAnledningen till att kartlägga upplevd stress gällande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjänsten är att vi ansåg dessa som en intressant undersökningsgrupp, eftersom de verkar för positiva förändringar i utsatta människors liv. Samtidigt som vi önskade ta del av deras upplevda arbetssituation utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Denna kartläggning är dessutom tänkt att kunna ligga till grund till framtida personalförbättringar eftersom krav, kontroll och stöd är påverkningsbara faktorer.Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska Centralbyrån (2001) har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd från arbetskamrater och arbetsledning tycks också ha ökat. Att vara utsatt för höga krav och låg kontroll i arbetet, spänt arbete, har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till stress, även definierat som psykosocial påfrestning.

Syftet med denna komparativa, enkätbaserade studie var att synliggöra eventuella skillnader i uppfattningen om processen för bedömning av lärares prestationer hos skolledare i några skolor i Sverige och på några internationella skolor. I litteratur-genomgången gick jag igenom ett antal faktorer alt. delmoment som skulle kunna stödja en systematisk utvärderingsprocess och jag placerade in lärarutvärdering som ett led i skolutvecklingsarbete, ett led i den enskilde lärarens professionsutveckling och ett verktyg som stöd för att individuell lönesättning (på de skolor där lön/anställnings-kontrakt kopplas till prestation). Sex olika förutsättningar för utvärdering av lärare presenterades, vilka kopplades till ett systematiskt arbete med lärarutvärdering på skolor. Utifrån dessa ställde jag upp två utgångspunkter, vilka jag avsåg att utvärdera genom denna enkätundersökning: att skolenheter som har en tydlig vision/mission/värdegrund har en mer strukturerad process för bedömning av lärares individuella prestationer och att skolledarna på de internationella skolorna som deltar i undersökningen genomför en mer systematisk utvärdering av lärarnas arbete.

Det här är en korpusundersökning av hur riktningsbeskrivningar kan förändras i översättning från ryska till svenska. Det som undersöks är alla förekomster av "gå" och "komma" som står tillsammans med ett riktningsangivande perspektivt adverb. Förekomsterna är tagna ur de svenska översättningarna av de ryska källtexterna i den aktuella korpusen. Undersökningen baserar sig på teorier om olika sorters ekvivalens i översättning, samt på befintlig teori om svenska perspektiva adverb, rörelseverb i allmänhet och ryska rörelseverb i synnerhet. De övergripande resultaten är dessa: Svenskan har lättare att tillskriva rörelser en höjdaspekt i riktningen och detta avspeglas i flera fall i resultatet.