Kognitiva arbetsmiljöproblem är ett begrepp som funnits länge samtidigt som det fortfarande finns väldigt lite forskning som beskriver hur och varför människor blir påverkade av de olika problemklasserna som existerar. För att undersöka hur kognitiva arbetsmiljöproblem påverkar människan på moderna arbetsplatser, har en fallstudie designats utifrån en etnografisk ansats där datainsamlingsteknikerna orienterande observation, dokumentgranskning, videoinspelning och intervju har använts. Resultatet tyder på att teorierna distribuerad kognition och aktivitetsteori fungerar som två perspektiv i analysen och utgår från samma empiriska fältarbete som skett i ett Kontorslandskap för ett omsorgsföretag. Analysernas resultat har jämförts för att se vad respektive teori bidrar med, där skillnader har identifierats i dels hur teorierna beskriver de kognitiva arbetsmiljöproblemens natur, men även varför de uppstår och hur förändringsförslag bör utformas. Distribuerad kognition identifierade 4 kognitiva arbetsmiljöproblem samtidigt som aktivitetsteori identifierade 3..

Denna studie grundar sig på en undersökning av hur 58 gymnasieelevers arbetsförmåga påverkades av exponering för dels ett traditionellt samtal mellan två personer och dels ett mobiltelefonsamtal. Utifrån teorier om den proaktiva hjärnan och det resursmässigt begränsade korttidsminnet utformades studiens huvudsakliga hypoteser; att mobilsamtal stör mer än vanliga samtal samt att denna distraktion blir mer påtaglig då försökspersonen utför uppgifter av mer komplex karaktär. Resultaten visade sig ge stöd åt hypotesen att mobiltelefonsamtal distraherar personer i högre utsträckning än vad traditionella samtal gör. Studien kunde dock inte påvisa att denna distraktion blir mer tydlig då personer utför mer komplexa uppgifter även om resultatet hade en tendens att gå i den riktningen. Författaren menar att studier likt denna ger ett viktigt vetenskapligt inlägg till debatten om hur öppna Kontorslandskap (där de anställda ständigt exponeras för kollegors samtal) påverkar människors arbetsprestationer..

Den här studien grundar sig på skillnader mellan återgivning av ord, sorterade efter semantiska kategorier, i förhållanden med rent tal och maskerat tal. 32 personer deltog i studien där de först blev visuellt presenterade för en lista med 15 semantiska ord som skulle memoreras och sedan återges i fri ordning i två olika betingelser av bakgrundsljud, tal och maskerat tal. Utifrån tidigare studier utformades studiens hypoteser; vid återgivningen ökar antalet visuellt presenterade ord när bakgrundstalet maskeras av ett brus jämfört med när bakgrundstalet spelas upp utan maskering. Antalet auditivt presenterade ord som återges minskar när bakgrundstalet maskeras av ett brus jämfört med när bakgrundstalet spelas upp utan maskering. Resultaten gav stöd åt hypotesen att försökspersonerna återgav fler visuellt presenterade ord när bakgrundstalet maskerades av ett brus.

Inom vårdområdet hanteras en stor mängd känslig information och den bör finnas tillgänglig utan organisatoriska hinder. Många vårdanställda får snabbare och enklare tillgång till information genom informationsteknik (IT), men IT ställer även nya krav på medvetandet om informationssäkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att användarna är den största orsaken till att brister uppkommer i informationssäkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprättande av informationssäkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda användaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att fastställa hur användare av datorjournaler påverkas av kraven på informationssäkerhet och hur användarna påverkar informationssäkerheten. Vidare var syftet att ta reda på om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av användarna. Observationer och intervjuer med vårdpersonal har legat till grund för att uppnå arbetets resultat.

Arbetets syfte är att genom en textanalys av olika forskningsarbeten upptäcka sambanden mellan textila fibermaterial, buller och ohälsa med inriktning mot det öppna Kontorslandskapet och det lågfrekventa ljudet. Utifrån syftet besvaras följande frågeställningar: Vilka kunskapsområden blir synliga vid tillverkning av textila ljudabsorbenter med inriktning mot det lågfrekventa ljudet? Vilka kunskapsområden kan en tillverkare av textila ljudabsorbenter behöva belysa utifrån ett specifikt ljudproblem? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie där textmaterialet består av forskningslitteratur, facklitteratur och artiklar. Syftet är att utveckla nya perspektiv kring textila ljudabsorbenter. Genom att ge inblick kring ljudets beteende och skapa insikter kring hur buller påverkar hälsan.

Gränsöverskridande samarbetsprojekt mellan akustiker och arkitekter/designers existerar idag på många håll men gapet mellan arbetsdisciplinerna är fortfarande alltför stort. Den största problematiken ligger i arbetsmetodiken hos de olika fälten där det finns ett stort behov av integration. Genom att utveckla gemensamma arbetsmetoder för dessa yrkesgrupper ökas chanserna till en bättre kommunikation och ett starkare samarbete över gränserna. Examensarbetet har använts till att framställa en enkät med syftet att fungera som ett interdisciplinärt verktyg för att få yrkesgrupperna att närma sig varandra. Enkäten är skapad inom ramen för forskningsprojektet NICe (Nordic Innovation Center) ? Sound Design of Open-Plan Offices ? ett projekt drivet av ledande akustikföretag i Norden med målet att skapa kvalitativa mätmetoder för att bedöma ljudkvaliteten i storrumskontor.

Denna rapport beskriver utvecklingen av en kontorsarbetsplats för framtiden. Projektet utfördes som ett examensarbete inom integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde under vårterminen 2011 i samarbete med Götene Specialinredningar.Götene Specialinredningar produktionsanpassar och tillverkar möbler som är specialdesignade av en arkitekt på uppdrag av en beställare. Kontorsmöbelbranschen har fastnat i ett tänk och de flesta möbler ser likadana ut, har samma funktioner och samma material.  Företaget vill därför få en ny syn på hur ett kontor kan vara i framtiden.Arbetet inleddes med förstudier för att få information om användning, ergonomi och material. Från förstudien erhölls krav som slutkonceptet skulle uppfylla. Det bestämdes att arbetet skulle rikta sig till öppna Kontorslandskap eftersom det är det som används mest av företagets kunder.

During our education to become lighting designers at Jönköping University, the artificial lighting has been in focus. Therefore we wanted to learn more about daylight. We chose to do this from a visual approach in open plan offices. Since daylight is part of the architects´ responsibility to master, we wanted to examine what architects think of when they plan daylight environments in open plan offices and how this is expressed in the buildings with focus on the visual factors.Our questions at issue are:What knowledge do architects have concerning daylight planning, and how do they use this knowledge in their practice?How well do the chosen daylight environments meet the end-users need of a good visual environment? The study consists of three case studies, carried out in the same way.

TM-konsult är ett Norrlandsbaserat projekteringsföretag som verkar inom samtliga discipliner i tidiga skeden, projektering och projektledning. För att verka som ett konkurrenskraftigt företag inom projektering i Sverige krävs en rad ingredienser. Några av dessa är moderna arbetsmetoder, moderna verktyg och kompetent personal. TM-konsults kontor i Härnösand är företagets sydligaste säte och det kontor som konkurrerar om jobben i närområdet och Stockholmsregionen. Kontoret är ur en strategisk synpunkt viktigt för företaget.

På uppdrag av Creanova AB har detta examensarbete genomförts under hösten 2010. Målet med examensarbetet var att analysera hur installations- och energikostnaderna för komfortkylsystem i standardkontor varierar med olika dimensionerande förutsättningar. Förutsättningarna som har undersökts är framförallt dimensionerande inomhustemperatur, men även solskydd i form av lameller och persienner samt LED-belysning har undersökts. Alla varierade parametrar har simulerats i fyra olika väderstreck både med CAV(Constant Air Volume)-system med konventionell tilluftsbaffel och VAV(Variable Air Volume)-system med LindInvents aktiva tilluftsdon TTD-160.Beräkningarna för kontoren har simulerats i klimatsimuleringsprogrammet IDA ICE 4.0. Därefter projekterades två olika systemlösningar för kontoret, en med CAV-lösning samt en med VAV-lösning.

The problem being examined is the disturbing noise that is created in an open plan office on a company working with a creative process, such as a newspaper or a communications agency. The purpose of this study was to examine the needs for today for a sound absorber in open offices and create and design a design proposal. The aim is also to develop a marketing material the product proposal. The problem has been broken down into the following questions:- How does the user look at the need of a sound absorber in an open offices solution today?- Does an interior designer apply sound absorbers when they furnish the intended environment? - How can a design that meets the needs that exists be achieved and to speak the user?The study is based on three choice of methods a literature review on selected topics that relate to the topic, an interview with an interior designer to explore how an interior designer applies absorbers in open plan office and finally an extensive survey that treats the user's needs and appropriate appearance for the product proposal.The design process has undertaken the following methods, design brief, requirements specification, functional analysis and sketches to produce the final product proposal.

1952 publicerade Harry Markowitz sin doktorsavhandling vilken var den första avhandlingen som tillämpade avancerade matematiska metoder inom bank- och finanssektorn. Detta var startskottet för en ny epok där personer med matematisk bakgrund började ersätta ekonomer i finansbranschen främst tack vare deras modeller som kunde beskriva ?framtiden?. Numera kallas de flesta personer som tillämpar avancerad matematik inom finans för kvantanalytiker. I dagsläget är merparten av större analyshus, banker, försäkringsbolag och hedgefonder beroende av kvantanalytikerDen här uppsatsen behandlar följande frågeställning:Hur fungerar kunskapshantering och innovation inom kvantgruppen hos Länsförsäkringar AB?För att besvara denna frågeställning har en litteraturstudie och en fallstudie utförts.

Detta examensarbete är ett produktutvecklingsprojekt som behandlar utvecklingen av ett koncept av en ny stereotaktisk huvudram för användning inom neurokirurgin. Arbetet har utförts i samarbete med Elekta Instrument AB som är ett av världens ledande företag för utveckling av utrustning som behandlar cancer och andra sjukdomar i hjärnan. Elekta har idag en produkt som heter Leksell Stereotactic System (LSS) och består av en ram och en båge, tillverkade i aluminium, som används vid stereotaktisk kirurgi. I och med att diagnosmetoderna förändras och att främst MRI använder kraftfullare magnetfält finns ett behov av att använda icke elektriskt ledande eller magnetiska material i ramen. Målet med arbetet var att ta fram en ny huvudfixeringsram som fram-för allt var förbättrad inom följande; material, kompatibilitet, design och patientkomfort.Arbetet inleddes med en förstudie och en studie av användarnas antropometriska mått.

Kunskap är fakta och information som en individ erhållit och utvecklat genom erfarenhet och utbildning. Med tyst kunskap menas den kunskap som är högst personlig, svår att formulera och finns vanligtvis i de färdigheter samt rutiner som en individ besitter. Under de senaste åren har betydelsen av kunskap i näringslivet stigit dramatiskt och skiftat från att vara en resurs bland många till att bli den främsta resursen. Det är viktigt för en kunskapsintensiv verksamhet att omvandla tyst kunskap till strukturkapital, för att kunskap ska stanna kvar i organisationen vid bortfall av personal. Detta är grunden för kandidatarbetet som syftar till att ta reda på hur tyst kunskap sprids inom en specifik avdelning på det tekniska konsultföretaget WSP.

ProblemformuleringDet vi med denna uppsats vill undersöka är hur en tjänsteorganisations produktivitet kan mätas. Därför lyder vår problemformulering enligt följande: Hur kan produktivitet mätas i en tjänsteorganisation? Produktiviteten i en tjänsteorganisation påverkas av ett antal faktorer, till exempel personalen, kommunikation, ledarskap och de IT-system personalen arbetar i. Med ?mäta? syftar vi till att kvantifiera de kvalitativa faktorer som påverkar produktiviteten. SyfteUtöver att se hur produktiviteten kan mätas i en tjänsteorganisation ska vi utveckla en modell som visar hur tjänsteproduktiviteten kan mätas samt identifiera vilka faktorer som påverkar och hur de påverkar produktiviteten.