SammanfattningDen här uppsatsen handlar om hantering av skadebrevsmallar på ett försäkringsbolag. Syftet med undersökningen har varit att kartlägga hanteringen av brevmallar för att identifiera vilka problem som finns med hanteringen och därefter föreslå en långsiktigt hållbar arbetsmetod som gör att brevmallar förbättras kontinuerligt. Undersökningen baseras på material från en kommunikationsetnografisk studie med intervjuer och deltagande observation. Materialet från den kommunikationsetnografiska studien har analyserats med hjälp av kaizen. Kaizen är en metod med rötter i den japanska bilindustrin.

Patienter med venösa bensår finns både inom öppen- och slutenvården och det är främst patienter över 65 år som drabbas. Eftersom andelen äldre hela tiden ökar är det viktigt att omvårdnaden av venösa bensår uppmärksammas för att förbättra vården av dessa patienter. Patienter beskriver smärta som det mest dominerande problemet. Smärtan kan leda till att patienterna får svårare att röra sig och detta i sin tur kan leda till social isolering. För att ge rätt behandling, är det viktigt att sjuksköterskorna har ett fungerande samarbete med patientansvarig läkare.

Att samarbeta över företagsgränser är inget nytt fenomen, utan har förekommit sedan lång tid tillbaka som en lösning på omvärldens osäkerhet. Allt eftersom konkurrensen bland parter på marknaden växer blir den omgivande osäkerheten allt större. Detta medför att företag kontinuerligt söker nya möjligheter att överleva marknadens förändringar. Bildande av nätverk är därför något som under de senaste åren blivit ett alltmer populärt sätt för företag att hantera dessa omgivningsförändringar. En stor anledning till detta förfarande är att dagens företag inte besitter all den kunskap som behövs för att kunna konkurrera på marknaden, vilket kan erhållas genom ett nätverkssamarbete.

BakgrundI denna intervjustudie har två olika elevgrupper intervjuats, en vid det estetiska programmet och en vid det samhällsvetenskapliga programmet. Samhällsvetenskapliga programmet är till största delen teoretiskt och tänkt att förbereda eleven för högre studier. Medan det estetiska programmet utöver teori även innehåller en praktisk fördjupning i teater, musik, dans eller bild. Valet till det estetiska programmet baserar sig på intresse. Eleverna som väljer det samhällsvetenskapliga programmet är inställda på att studera vidare vid högskola/universitet.

Vi utgick från att ställa oss frågan hur den offentliga miljön i en galleria blir attraktiv och trivsam för besökare. Vi hade tidigare uppmärksammat att gallerian i vår studiestad inte lämnade ett minnesvärt intryck och ville därför gå på djupet i detta ämne. Vi har i vår uppsats observerat fyra gallerior i syd- och mellansverige för att hitta framgångsreceptet för att en centralt belägen galleria ska bli attraktiv och trivsam. Vi ställde oss då frågan: hur kan en attraktiv och trivsam offentlig miljö skapas i en centralt belägen galleria i en medelstor stad? Syftet var att finna de faktorer som gör en galleria attraktiv för besökarna, när det gäller de offentliga ytorna.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

SammanfattningVikten av ett kontinuerligt arbete med värdegrunden i skolan återspeglas i olika styrdokument, vilka i likhet med FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna (1948) belyser alla människors lika värde och individens okränkbarhet. Trots detta visar undersökningar att skolans arbete med dessa områden är undermåligt och endast förunnat den normgivande majoriteten, med andra ord inte homo- och bisexuella. Till exempel har endast 19 procent av skolorna i sammanlagt 86 kommuner uppmärksammat homosexualitet i de lokala arbetsplanerna (Relationer i skolan 2002). En annan undersökning (Osbeck; Holm & Wernersson 2003), om kränkningar i skolan, visar att arbetet mot homofobi ger sämst resultat.Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare arbetar med frågor kring homo- och bisexualitet, vilka möjligheter som finns samt olika svårigheter. Resultatet visade att arbetet med frågor kring homo- och bisexualitet i skolan är begränsat.

Syftet med denna kvalitativa studie som utgår från ett sociokulturellt perspektiv är att beskriva, analysera och förstå den verbala interaktionen mellan pedagoger och barn i förskolan, sett ur genusperspektiv. Vi vill även ställa denna interaktion i relation till förskolans styrdokument. I studiens bakgrund kommer begrepp och teorier som är centrala för denna studie att belysas.De metoder som använts för att få svar på studiens syfte och forskningsfrågor är observationer och intervjuer. Frågeställningarna lyder på följande sätt; I stödjande, tröstande och korrigerande situationer, vilka eventuella skillnader finns det i pedagogers verbala bemötande gentemot barnen, sett ur ett genusperspektiv? Hur beskriver verksamma pedagoger skillnaden i den verbala interaktionen i förskolan gentemot flickor och pojkar? På vilket sätt blir styrdokumentet tydligt i pedagogers verbala bemötande gentemot flickor och pojkar?Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på att flickor och pojkar fick olika mycket verbal uppmärksamhet och kontakt från pedagogerna.

När kommunerna övertog utbildningsansvaret för förskola och skola på 90-talet uppmuntrades också förekomsten av lokal utveckling och mångfald och det var vid denna tidpunkt som ansvaret för kvalitetsutveckling av verksamheterna sköts ännu längre ut till att slutligen landa helt och hållet på rektorer och lärare. I samband med detta ökade krav på förskolans pedagoger och i samband med att förskolan fick en egen läroplan kom pedagogisk dokumentation att bli ett viktigt arbetsredskap för att följa barnens lärande och utveckling. Pedagogisk dokumentation har kommit att bli ett arbetsredskap som de allra flesta förskoleverksamheter använder sig av idag för att möjliggöra att detta krav blir till en realitet. Arbetsredskapet är dock ett väldigt brett begrepp som inbegriper flera olika verktyg som är användbara för att främja kvalitet och utveckling i förskolans verksamhet. Fokus för denna magisteruppsats har varit att undersöka vilka metoder inom pedagogisk dokumentation som förskolans pedagoger använder sig av för att främja kvalitetsutveckling, samt att undersöka om pedagogerna bedömer att några verktyg är mer främjande än andra för förskolans utvecklingsarbete.Med hjälp av webbenkäter har ett informationsunderlag kunnat samlas in via yrkesverksamma pedagoger i förskolan.

Eriksson, Angelica & Zackrisson, Stina (2014), Dokumentation i förskolan, Examensarbete i didaktik. Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. SammanfattningI förskolans styrdokument Läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) står det att i uppdraget som förskollärare ingår det att kontinuerligt och systematiskt dokumentera verksamheten för att den ska utvärderas, utvecklas och kvaliteten vara god. ?Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalité, d.v.s.

Distanshandeln har idag ökat mycket och tagit en stor del av handelsmarknaden. Ökningen är mycket beroende på Internets tillväxt, men även affärssystemen i distanshandelsföretagen har en stor bidragande orsak i distanshandelns tillväxt. Affärssystemen är idag under ständig utveckling och nya idéer och funktioner uppkommer kontinuerligt för att effektivisera företagens verksamhet och utveckling. Införandet av affärssystem idag är tämligen omständligt och en påkostad process för företaget oavsett storlek. Även om affärssystemen bidrar med en stor effektiviserande effekt så finns det idag många brister som förhindrar optimerandet av affärssystem.

Detta är en studie om diakonin i Sverige. Syftet med denna studie är att söka svar på vad diakoni är. Vilka diakonernas arbetsuppgifter är? Vilka positiva och negativa sidor som detta ämbete för med sig? Samt vilken roll och betydelse de har i och för samhället. Dessutom tar jag reda på om det är ett arbete som ses som ett kall.

Denna uppsats förser läsaren med en diskursanalys av böcker inom, vad som i arbetet kommer benämnas som, ?framgångslitteratur?. Med detta menas litteratur av rådgivande karaktär som riktar sig till människor som vill gå från att må bra till att må bättre, till att bli mer framgångsrika, mer nöjda, mer effektiva, lyckligare osv. Det finns idag flertalet diskursanalyser av självhjälpslitteratur; dvs. den typ av litteratur som vänder sig till personer som vill gå från att må dåligt till att må bra eller bättre.

Bakgrund: Vid livslång sjukdom ställs den sjuke inför kravet att förändra sitt levnadssätt för att kunna leva ett så bra liv som möjligt med sjukdomen. Patienten måste lära sig klara av den egenvård som sjukdomen kräver. För att patienten skall lära sig och sköta sin egen behandling helt eller delvis blir undervisning ett viktigt inslag. Vid patientundervisning ska patienten uppnå anpassning och handlingskraft, d v s skall lära sig nya sätt att klara av och anpassa sig till dem ändrade levnadsförhållanden och behöver då få ny kunskap och nya färdigheter. Vårdarens uppgift är att göra det möjligt och underlätta lärandet samt att hjälpa patienten att åter bli självständig.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett företag kan hantera sin valutarisk- och exponering. Vi kommer att genomföra undersökningen genom att kartlägga ett fallföretags nuvarande situation, för att därefter försöka finna ett effektivt sätt för det att hantera densamma. Som metod för att uppnå syftet har en kvalitativ fallstudie genomförts. Denna har gett oss möjlighet att studera vårt problemområde ur flera dimensioner, att gå på djupet med desamma samt göra efterforskningar på ett grundligt sätt. Vidare har vi gjort en deskriptiv undersökning av det studerade med utgångspunkt dels i sekundärdata för att bredda och fördjupa våra kunskaper inom området, dels i primärdata för att komma närmare vårt undersökningsobjekt och på grund av att området kontinuerligt förändras.