Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram ett nytt användargränssnitt till SCAN COINs insättningsmaskin CDS 760. Företaget har i dagsläget inga egna genomtänkta bildförslag som passar CDS 760 att erbjuda kunden, detta upplevs som ett problem. Vårt mål har därför varit att göra ett gränssnitt som har hög användarvänlighet och som känns SCAN COIN-mässigt. Gränssnittet måste nå ut till alla typer av användare då en insättningsmaskin inte riktar sig mot en specifik målgrupp. För att uppnå detta mål har marknadsanalyser och studiebesök gjorts.

Syftet med mitt arbete är att presentera ett tematiskt arbete där skönlitteratur har en central roll. Syftet med arbetet är även att ge elever möjlighet att röra sig mellan olika föreställningsvärldar genom muntliga och skriftliga metoder. Min undersökning bygger mycket på Judith A. Langers lästeori men även andra forskares syn på skönlitteratur i undervisningen. Historiemedvetande är också något som diskuteras men är inte det huvudsakliga syftet med detta utvecklingsarbete.

I denna uppsats studeras verksamheten vid en tvåspråkig kommunal förskoleavdelning. Vi har valt att undersöka på vilket sätt den studerade avdelningens arbetssätt möjliggör för barnen att utveckla två språk och dubbel kulturtillhörighet. Verksamheten utgår ifrån Lpfö98 och utformas kontinuerligt i samarbete med föräldrar. Vi har bland annat funnit att pedagogers inställning är av avgörande betydelse för att barn ska kunna utveckla två språk och dubbel kulturtillhörighet. Vår studie visar att denna inställning består i intresse, kunskap och medvetenhet kring barns modersmål samt allmän språk- och tvåspråkighetsutveckling.

Denna uppsats handlar om alfabetiseringsundervisning av vuxna andraspråksinlärare. Undersökningens syfte är att ta reda på några lärares pedagogiska val i sin alfabetiseringsundervisning, vad dessa val grundar sig på samt vad lärarna anser vara befrämjande undervisning för dessa elever. Undersökningen har en fenomenologisk infallsvinkel och består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare på två olika skolor. Resultatet visar att lärarna anser det vara viktigt med hemklassrum, att de utgår ifrån elevernas verklighet och använder helst autentiskt material och bilder, samt betonar att repetition och konkretisering är viktiga pedagogiska metoder liksom förmågan att sätta sig in i elevernas situation. Lärarna anser att det som befrämjar elevernas inlärning är tillgång till modersmålslärare och speciallärare, en trygg arbetsmiljö och att lärarna ser eleverna som kompetenta individer.

Vid hja?rtoperationer leder man bort blodet fra?n hja?rtat och kopplar upp patienten till en hja?rt-lungmaskin med tillho?rande beha?llare (kardiotomi-reservoar). I det o?ppna sa?ret tillfo?rs koldioxid kontinuerligt. Detta go?rs fo?r att avlufta sa?rha?lan och hindra luft fra?n att komma in i hja?rtat och de stora ka?rlen under kirurgi.

Syftet med vår studie är att undersöka hur elever i skolår 2 upplever läsläxan, det vill säga läsning som hemuppgift. Inledningsvis redogör vi för olika teoretiska utgångspunkter utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Här betonar vi särskilt språkets och kommunikationens betydelse. Därefter belyser vi den aktuella forskningen som tar upp ämnet om hur barn lär sig läsa. Läsinlärning, förförståelse, minne och motivation är centrala begrepp inom detta område.Genomgående i litteratur- och forskningsavsnitten försöker vi kontinuerligt att kritiskt granska texterna.

De senaste åren har ett flertal omstruktureringar gjorts inom förskoleverksamheten, framförallt på grund av besparingskrav. Detta har inneburit att barngrupperna har successivt ökat från i genomsnitt 15-16 barn i varje grupp för cirka tio år sedan, till nu i snitt 18-20 barn i varje grupp. De senaste åren har noterats ett ökat antal påpekanden från personalen om tinnitus samt subjektiv hörselnedsättning. Önskemål har kommit från ett flertal förskolor om undersökningar och bullermätningar i arbetsmiljön. Den förmodat ökade bullernivån har även diskuterats i samband med personalens ökade sjukskrivningsfrekvens de senaste åren.

Arbetsterapeuten har en ansvarsfull roll som behandlare i mötet med patienten, där denne kontinuerligt måste beakta sitt bemötande för att behålla ett professionellt förhållningssätt. Begreppet professionellt förhållningssätt kan upplevas svårt att sätta ord på, vilket gör det viktigt att lyfta fram samt utforska. Syftet med denna kvalitativa studie är att studera yrkesverksamma arbetsterapeuters upplevelser av professionellt förhållningssätt. Data samlades in genom sex individuella intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter inom psykiatri samt hjälpmedelsområdet. Materialet transkriberades, analyserades, kondenserades och sammanfattades med hjälp av Giorgi´s fenomenologiska analysmetod.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad flyktingar som genomgått introduktion i Sollentuna kommun kan uppleva som bidragande till att kunna få eller skaffa arbete. Undersökningen utgår från följande två frågeställningar:Vilka faktorer i introduktionsprogrammet kan flyktingar på introduktionsenheten i Sollentuna kommun uppleva som bidragande till att kunna få/skaffa arbete? Vilka faktorer utanför introduktionsprogrammet kan flyktingar på introduktionsenheten i Sollentuna kommun uppleva som bidragande till att kunna få/skaffa arbete?Studien är kvalitativ och bygger på fem stycken intervjuer med flyktingar som genomgått introduktion i Sollentuna kommun. Undersökningen visar att sociala kontakter, kunskaper i det svenska språket samt individens egna förmågor och initiativtagande upplevs som viktiga faktorer för att kunna få eller skaffa arbete medan introduktionsinsatserna anses ha liten inverkan. Däremot nämner två av intervjupersonerna handläggarens engagemang som en bidragande faktor till att de fått arbete..

En informationsfilm om IVbf och ett skriftligt arbete om IV och om hur man kan gå tillväga för att göra en informationsfilm.

Åttiotalisternas inställning till arbete har omtalats mycket i media. Det har sagts att de är karriärinriktade, sociala och inte har något emot temporära anställningar. Syftet med denna studie var att med en kvalitativ ansats undersöka förväntningar och uppfattningar om arbete hos representanter från denna generation och jämföra dessa med en bild som presenterades i ett antal publicerade artiklar. Studiens resultat baserades på halvstrukturerade intervjuer som tolkades genom induktiv tematisk analys och resulterade i sju teman. Resultatet gav visst stöd åt artiklarnas bild, främst gällande personlig utveckling och individualism.

De senaste åren har ett flertal omstruktureringar gjorts inom förskoleverksamheten, framförallt på grund av besparingskrav. Detta har inneburit att barngrupperna har successivt ökat från i genomsnitt 15-16 barn i varje grupp för cirka tio år sedan, till nu i snitt 18-20 barn i varje grupp. De senaste åren har noterats ett ökat antal påpekanden från personalen om tinnitus samt subjektiv hörselnedsättning. Önskemål har kommit från ett flertal förskolor om undersökningar och bullermätningar i arbetsmiljön. Den förmodat ökade bullernivån har även diskuterats i samband med personalens ökade sjukskrivningsfrekvens de senaste åren.

Patienter med venösa bensår finns både inom öppen- och slutenvården och det är främst patienter över 65 år som drabbas. Eftersom andelen äldre hela tiden ökar är det viktigt att omvårdnaden av venösa bensår uppmärksammas för att förbättra vården av dessa patienter. Patienter beskriver smärta som det mest dominerande problemet. Smärtan kan leda till att patienterna får svårare att röra sig och detta i sin tur kan leda till social isolering. För att ge rätt behandling, är det viktigt att sjuksköterskorna har ett fungerande samarbete med patientansvarig läkare.

Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan trygghet och lärande utifrån förs-kollärares perspektiv. En kvalitativ metod användes i genomförandet av studien. För att få en fördjupad förståelse intervjuades åtta förskollärare om deras tankar kring trygghet och lärande. Resultatet av detta examensarbete kan sammanfattas vid att förskollärarna arbetade dagligen och kontinuerligt med trygghet samt ett hållbart arbetssätt med medve-tenhet kring trygghet i en stimulerande miljö. Förskollärarna ansåg att barn känner trygg-het när de kan vara sig själva i förskolan, att de vågar anförtro sig till pedagoger samt visa känslor och tycka att det är roligt att komma till förskolan.

Coaching har kommit att bli trendigt i alla möjliga sammanhang och verksamheter och kallas för en ?ny och fräsch idé?. Vi har ställt oss frågan vad socialt arbete kan ha för användning av coaching. Då litteraturen om coaching är mångfacetterad har vi själva först behövt tydliggöra och förstå vad coaching innebär. Studien handlar om hur coaching har hamnat i socialt arbete och vad man har fått för användning av coaching.