The writer has attempted to discuss the distinction between the necessary and the contingent. It begins with a criticism against the possibility for a so-called ?a possible worlds realism? to give a ?philosophical explanation? of this distinction. The writer argues that this is impossible, since it requires that a notion of this distinction be already accepted (more precisely that the necessity of such a theory is already accepted).After this specific criticism, the writer intends to show that this is a more general problem that follows any explanation of the contingent/necessary distinction.The writer then discusses the counter-argument that the requirements placed on these explanations are set to high, therefore the writer shows in theory the problem can be solved and sketches a more specific way how to explain and show the basis for this distinction..

Sammanfattning:Frågeställning: ? Hur formar ungdomar idag sina livsuppfattningar?? Hur formas unga idag till individer?? Hur går övergången från ungdom till vuxen idag till?Material och metod: Metoden är fenomenologiskt inspirerad och bygger på metoden i Reflective lifeworld research (2008). Zygmunt Bauman, Thomas Ziehe och författarna till boken Livsföring ? ett sociologiskt grundbegrepp (2007) har varit teoretiska utgångspunkter. Insamlingsmetod har främst varit ostrukturerade intervjuer och observation vid 6 olika fritidsgårdar i en mellanstor stad (totalt 17 intervjuer).

Detta arbete behandlar den diskurs som utgörs av Estetiska Programmets Bild- och formgivningsinriktning. Studiens bakgrund är dels min mångåriga yrkesverksamhet som bildlärare i gymnasieskolan och den tveksamhet gällande läroplanens relevans som jag länge haft, dels gymnasieutredningens direktiv som varit att generellt höja kvaliteten på den svenska gymnasieutbildningen. Den uppfattning jag skaffat mig genom bl.a. tidigare studier på b- och cnivå, är att läroplanen är otydlig i syfte och målsättning och har en teoretisk grund som är både torftig och ålderstigen, och därigenom saknar viktiga begrepp för att behandla vår tids kultur. Arbetet är tvådelat.

Syftet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt samhällsteoretiskt perspektiv, ge både oss själva och läsaren en ökad förståelse för och synliggöra flickor från vissa etniska grupper och deras intim- och familjerelationer i Sverige. För att kunna förstå flickornas eventuella problem och konflikter i familjen tar vi hjälp av Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen i det moderna samhället. De frågeställningar som besvaras är:? Vilka skillnader mellan det förmoderna och moderna samhällets syn på intim- och familjerelationer ställs flickorna i vårt material inför?? Hur kan dessa skillnader tolkas och förstås utifrån Luhmanns systemteoretiska analys av den moderna familjen?Vår studie är ett teoretiskt arbete och grundar sig på litteraturstudier. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi inspirerats av och löst anknutit oss till en abduktiv metod.