Syftet med denna studie är att undersöka hur personer som arbetar med strategisk och operativ Human Resources (HR) i globala företag balanserar kraven mellan arbete och privatliv samt hur denna balansering påverkar individens upplevda hälsa.Teori/Tidigare forskning: Flexibilitet genom förtroende innebär det reglerande av arbete som nu allt oftare överlämnas till individen som själv får bestämma över sitt arbete (Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg 2006). Fler yrken blir allt mer målstyrda och detta medför höga krav på individen att själv definiera, initiera, planera, strukturera och ta ansvar för arbetet, vilket kan vara både positivt och negativt. Professionellt arbete präglas av tvetydiga Kontexter och skapar ofta en osäkerhet på grund av otydliga riktlinjer och bristande feedback. Individen ska i kombination med detta balansera arbetet med privata roller som partner och förälder. Här finns konkurrerande teorier om hur sfärerna påverkar varandra vilka är expansionshypotesen och rollkonflikt/belastningshypotesen (Grönlund 2004).

I dagens globala samhälle har behovet av vinst och kostnadseffektivitet blivit allt mer genomsyrande för företag inom det privata näringslivet. För att uppnå organisationers mål behöver ledningen kontrollera de anställda så att saker och ting blir gjorda inom en viss tid samt att arbetsuppgifterna sköts på rätt sätt. Detta har ledningen, i kraft av sin överordnade position, rätten att besluta över. En central tanke inom det arbetssociologiska perspektivet på motstånd är att motståndet från de anställda mot ledningen bottnar i det ojämlika maktförhållandet där de anställda är subordinerade ledningen, men också att det är en följd av för hög grad av kontroll från ledningens sida. Motstånd från de anställda mot ledningen är därmed i fokus för undersökningen.

Timing är ett uttryck som återfinns i vår vardag; inom musiken, sport, inlärning, undervisning, retorik, aktiehandel och så vidare. Listan kan göras lång. Som gammal köpman i modebranschen lärde jag mig att inte ens i denna bransch behöver aktörer vara först ut[1] för att lyckas bäst, utan att det mesta handlar om att agera i rätt tid. I mitt intresse för vad som är "agerande i rätt tid" har jag valt att studera begreppet timing i ett närmare perspektiv. Detta arbete har fokuserats på timing inom organisation och marknadsföring. Jag har tyvärr måst konstatera att timing som begrepp i organisations- och marknadsföringslitteraturen så gott som utelämnats, samtidigt som en mängd liknande uttryck används som är relaterade till tid och utnyttjande av tid.

Timing är ett uttryck som återfinns i vår vardag; inom musiken, sport, inlärning, undervisning, retorik, aktiehandel och så vidare. Listan kan göras lång. Som gammal köpman i modebranschen lärde jag mig att inte ens i denna bransch behöver aktörer vara först ut[1] för att lyckas bäst, utan att det mesta handlar om att agera i rätt tid. I mitt intresse för vad som är "agerande i rätt tid" har jag valt att studera begreppet timing i ett närmare perspektiv. Detta arbete har fokuserats på timing inom organisation och marknadsföring. Jag har tyvärr måst konstatera att timing som begrepp i organisations- och marknadsföringslitteraturen så gott som utelämnats, samtidigt som en mängd liknande uttryck används som är relaterade till tid och utnyttjande av tid.

Bakgrund Skolinspektionen konstaterar att Malmö inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Därför beslutade förskoleförvaltningen att modersmålstödet till Malmös förskolebarn skulle förändras i grunden. Modersmålsstödet ska bli en naturlig del i det vardagliga arbetet och alla medarbetare ska arbeta i vardagen med att stödja och skapa möjligheter för barn att utveckla alla sina språk. I den mångkulturella förskola pedagogerna möter idag ställs krav och ges utmaningar i arbetet med flerspråkigheten. Förskolan har som uppdrag att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

Uppsatsarbetet bygger på 21 PM-arbeten från en högskolekurs i entreprenörskap där studenterna fått i uppgift att intervjua en entreprenör och komma tillbaka med en skapelseberättelse värd att berätta. PM-arbetet bygger på tre frågeställningar som bildar stommen i intervjuarbetet: 1. Hur fick entreprenören sin idé? 2. Hur utvecklades idén till en affärsidé? 3.

I den här uppsatsen ville jag, med hjälp av olika reklambilder för disk- och tvättmaskiner, visa att ?miljö? sedan början på 2000-talet alltmer blev en resurs i kommersiell varureklam.Hur naturen och miljön används som ett försäljningsargument idag påverkas av en miljödiskurs som sedan sena 80-talet har fortsatt att utvecklas fram till nu, 2009. Hur den diskursen ser ut formar mycket av dagens varureklam och skapar de konventioner som står till grund för den. Ett stort problem med ?miljövaror? har varit sättet som de marknadsförs.

Uppsatsen syfte är att undersöka hiv-positivas berättelser om (framtida) relationer, vilka strategier kring relationer (och framtiden) som finns i dessa berättelser och vilka samhälleliga normer som återfinns i individernas berättelser. Syftet har även varit att sprida information om hiv inom akademien, att låta hiv-positivas berättelser höras och bli aktiva, talande subjekt och att analysera dessa berättelser i en samhällelig kontext. Uppsatsens bakgrund tar upp medicinska, historiska och samhälleliga Kontexter och visar på relationen mellan tid, plats, medicinska framgångar och värderingar. Det finns få studier gjorda under 2000-talet som både tar upp ett normkritiskt perspektiv på samhälleliga diskurser och innehåller hiv-positivas berättelser och förhandlingar med bilder av hiv(-positiva). Det saknas dessutom studier om hiv som har ett vi-perspektiv, det vill säga ett forskarperspektiv som inte studerar ?de där? utan har egna levda erfarenheter med i forskarpositionen.

Sammanfattande diskussionDet har funnits olika åsikter och till en början lite konsensus i grupperna om vad som är och inte är övervakning samt vad som kan definieras som positiv eller negativ övervakning. Men genom diskussionerna har ungdomarna gemensamt mer eller mindre slutit sig till olika kategorier av övervakning, och därmed skapat mer eller mindre gemensamma diskurser vilka de sedan förhåller sig till. Dessa lokala diskurser är påverkade av deras direkta omgivning samt närliggande diskurser t.ex. vad som i media och i lagar definieras som övervakning. Ungdomarna förhåller sig dels till en övergripande diskurs om en övervakning som är auktoritär och fylld av tvång, och något som man inte har kontroll över.