Snabb, teknisk utveckling har förändrat kommunikationen på arbetsplatsen. Den virtuella Kontexten har bidragit med digitala kommunikationssätt, där e-posten är den populäraste. Fördelarna är stora. E-posten sparar tid och är kostnadseffektiv. Enligt tidig forskning har organisationers prestationer i stor utsträckning berott på kommunikationen och relationen mellan chefer och medarbetare.

Hemuppgiften är ett viktigt moment inom såväl Funktionell familjeterapi (FFT) som Dialektisk beteendeterapi (DBT). Målsättningen med denna uppsats var att utröna om, och i sådana fall på vilket sätt, hemuppgifter ges inom den familjeterapeutiska Kontext som utgör ramen för FFT. En hypotes vid arbetets ingång var att de interaktionistiska hemuppgifterna kommit att ersättas av de mer beteendeorienterade som ingår i DBT.De personer som utgjort underlag för undersökningen arbetar alla på en öppenvårdsmottagning inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Uppsala, med antingen ovan nämnda Funktionella familjeterapi (n=3) eller med Dialektisk beteendeterapi (n=2).Syftet med studien var att, dels via en enkätundersökning dels via en intervju i fokusgruppform, försöka förstå mer av det psykoterapeutiska redskap som utgörs av hemuppgiften. Fokus låg på den relationella hemuppgift som familjeterapeuterna tillhörande nämnda team förväntas konstruera utifrån tillhandahållen FFT-manual.Resultatet visade på en relativt stor bredd när det gällde terapeuternas syn på och tillämpning av hemuppgiften, men det generella mönstret pekade på att terapeuterna i sitt praktiska arbete konstruerade såväl relationella som beteendeorienterade hemuppgifter. Vad som framkom är dock ett behov av och en önskan från familjeterapeuternas sida om en större tydlighet kring hur man går tillväga då man fastställer och ger en familj en relationellt orienterad hemuppgift.

Bakgrund:Samtidigt som konsulter måste tillhandahålla ny och professionell expertis verkar de i en föränderlig omgivning där gårdagens kunskap snabbt blir utdaterad. Få studier har undersökt om det kan finnas en potentiell, upplevd osäkerhet hos konsulten kopplad till sin kompetens. För att förstå om osäkerheten finns bör arbete med kunskap studeras inom konsultverksamheter.Syfte:Vi vill beskriva hur tyst kunskap sprids inom en konsultorganisation genom att studera hur arbete sker med att skapa förutsättningar för konsulterna att dela tyst kunskap mellan projektteam. Genom beskrivningen vill vi bidra med förståelse för hur delning av tyst kunskap möjligen kan minska potentiell, upplevd osäkerhet hos konsulterna.Metod:Arbetet består av en fallstudie av en konsultverksamhet inom IT branschen. En kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats föranligger där datagenerering har skett genom fokusgrupp och individuella intervjuer.Slutsatser:Organisatoriska förutsättningar för tyst kunskapsdelning mellan projekt är ett öppet arbetsklimat där samarbete, vilja och goda relationer uppmuntrar konsulterna att dela kunskap.

Syftet med examensarbetet har varit att, utifrån kvalitativt inriktade intervjuer, undersöka hur verksamma pedagoger ser på sin professionella yrkesroll i musikaliska sammanhang. Med det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Resultatet påvisar att respondenterna ser sång och musik som ett betydelsefullt verktyg i förskoleverksamheten. Genom den musikaliska Kontexten kan de både främja och stimulera ett flertal delar av det enskilda barnets utveckling. Samtliga deltagare i undersökningen anser således att deras roll i sammanhang av det här slaget är av stor vikt.Hur respondenterna ser på sin roll och syftet bakom sången och musiken i förskolan skiljer sig till viss del beroende på om arbetet sker i en småbarnsgrupp eller storbarnsgrupp.

Inför ett utvecklingsprojekt tenderar företag ha bråttom att sätta igång med projektet och spenderar därmed lite, eller ingen tid alls på en förstudie. Problem som möjligen skulle ha upptäckts i en förstudie kan bidra till konsekvenser i projektets senare faser och förorsaka större problem än om de hade upptäckts i tid. Uppsatsen påvisar förstudier som ett preliminärt moment som alltid borde vara en inräknad del innan ett utvecklingsprojekt påbörjas. En förstudie kan besvara om projektet är genomförbart med hänsyn till företagets förutsättningar, resurser och kundernas behov av krav. Denna uppsats ämnar belysa viktiga aspekter att ta hänsyn till i genomförandet av en förstudie och därigenom förmedla rekommendationer för förstudier med fokus på företag som befinner sig inför utveckling av mobila tjänster.

Studieobjektet för detta kandidatarbete är Stortorget vilket är beläget mitt på Trossö i centrala Karlskrona. Staden är sedan 1600-talet starkt färgad av en omfattande militär aktivitet, något som påverkat stadsbilden påtagligt. Detta är en grundfaktor som gjort att Karlskrona sedan 1988 finns upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Huvudsyftet för detta kandidatarbetets är att ge ett gestaltningsförslag för Stortorget utifrån platsens roll som offentligt rum i staden. Avgränsningen sträcker sig till att omfatta Stortorget med dess närmaste omnejd, dock sätts Stortorget in i en vidare Kontext som utgörs av hela Trossö för att ge en bild av torgets relation till den övriga centrala staden.

Arbetet handlar om skillnaden i reception och erfarenhet i betraktande av landskap, endera som illusorisk bild och som mer erfarenhetsmässig upplevelse av landskapskonsten. Denna frågeställning behandlar den illusoriska bildens övergång till installation och platsspecifika konstverk ute i dess Kontext. Jag behandlar rum, ram, plats och betraktarens positionering inför och med konstverket inom detta tema. Där jag undersökt villkoren för vilka erfarenheter man får av konstverket som endera illusoriskt och även som processbeskrivning. Det didaktiska syftet är att eleverna ska få möjlighet att undersöka närvarons platsspecifika betydelse för konstverket.

Bakgrund: Bristande kommunikation är en av de vanligaste orsakerna till vårdskador. Bristande kommunikation orsakar lidande för den enskilde patienten och en ökad belastning på vården med exempelvis extra vårddygn. Kommunikation och informationsöverföring är av Socialstyrelsen identifierat som ett riskområde i vården. Flera studier samt nationella och internationella myndigheter rekommenderar standardiserade verktyg vid överrapportering. Den kirurgiska patienten är särskilt utsatt och råkar oftare ut för vårdskador.

Syftet med den här uppsatsen är belysa i vilken utsträckning planeringsprocessens kommunala och regional aktörer samverkar vid implementeringen av en del-regionalt syftande insats, samt vilken roll strategin om den regionala stadskärnan har i utvecklandet av del-regionen. En fallstudie har gjorts i Södertälje, där uppsatsen med hjälp av teorier kring polycentricitet och regional utveckling, samt en dokumentanalys och en intervjustudie undersöker vilka hinder och möjligheter som finns att arbeta i del-regionala områden, samt hur detta kan utveckla arbetet med regionala stadskärnor. Följande frågeställningar har formulerats:Vilken roll har samverkan spelat och spelar i utvecklingen av den regionala stadskärna?Har strategin stärkt aktörernas intresse för utvecklingen av del-regionen?På vilket sätt kan strategin stärka den framtida utvecklingen i del-regionen?Vilka lärdomar kan den här studien ge strategin om regionala stadskärnor i Stockholm?Slutsatsen som sedan har dragits är att samverkan haft liten roll i implementeringen av den regionala stadskärnan. Vad gäller strategins möjlighet att stärka del-regionen har ett flertal aspekter lyfts fram som tillsammans och var för sig påverkar intresset för och utvecklingen; del-regionens varierande rumsliga indelning, synen på strategin, synen på planeringsprocessen och synen på Södertälje som kommun, har alla på olika sätt inverkat negativt på intresset för den regionala stadskärnan och del-regionen.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

InledningFör snart två år sedan trädde den nya skollagen i kraft, sommaren 2011, med detta kom införandet av förskolechef för alla förskoleverksamheter. Med tjänsten introduceras specifika riktlinjer om förskolechefens pedagogiska ansvar samt ansvar för kvalitén inom verksamheten. SyfteSyftet med undersökningen är att belysa kunskapsläget om det formella ledarskapet i förskolan i relation till allmänna ledarskapsteorier. Detta görs utifrån en svensk Kontext med forskningen som är bedriven i Sverige från förskolans etablering tills idag. ? Hur beskriver den dokumenterade litteraturen det formella ledarskapet i förskolan?? Hur förhåller sig ovanstående skrivningar till det som betecknas som allmänna ledarskapsteorier? TeoriDen teori som står för analysramen i studien är fyra perspektiv inom den allmänna ledarskapsteorin; ledarens egenskaper, ledarskapsfärdigheter, ledarskapsstilar samt det situationsbaserade ledarskapet.

Vi bär alla med oss föreställningar om barn . Synen på barn påverkas av en mängd faktorer, samhället vi lever i, media, utbildning för att bara nämna några. Min studie är en kvalitativ studie. Syftet med min studie är att undersöka vilken syn de anställda vid en BUP avdelning i Norge har på barn. Mina frågeställningar är:? Vilka föreställningar har de anställda vid BUP avdelningen om barn?? Att jämföra de anställdas syn på barns aktörskap med dagens diskurs om barn som aktörer.Jag har använt mig av fokusgrupp, intervju samt direktobservationer.

Bakgrund: I vården i Sverige möts människor från olika kulturer och en insikt om hur den egna kulturen påverkar fysioterapeuten är en värdefull komponent i att kunna erbjuda god vård. Genom självreflektion över möten med människor från andra kulturer kan fysioterapeuten lära om sig själv och påbörja resan mot kulturell kompetens.Syfte: Att genom en strukturerad självreflektiv process utforska den egna fysioterapeutiska förförståelsen under klinisk praktik i en ny kulturell Kontext.Metod: En kvalitativ studie med utforskande design och induktiv ansats. En kritisk incident från utlandspraktiken upplevdes och reflekterades över både enskilt samt med medförfattare och akademisk handledare genom ett reflektivt ramverk. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultatet: Trots att studenterna åkte till olika länder med kulturella skillnader kom utfallet från analyserna att likna varandra. Det var det sociala samspelet mellan kliniska handledare, student och patient som upplevdes utmanande och annorlunda.Slutsats: Studenterna upplevde sig utveckla en större förståelse för att kulturen påverkar människor att agera annorlunda än de var vana vid hemma.

IT-system spelar en stor roll inom många verksamheter idag. Utvecklingsprojekt kan vara ett kostsamt risktagande då stora summor pengar ofta är inblandade. Många IT-projekt tenderar att ?misslyckas? vilket ofta bottnar i uppfattningen och säkerställningen av kraven och önskemålen. Likaså finns det en problematik med att få alla intressenterna i ett IT-projekt att förstå systemets koncept. Detta berör även systemutvecklarna vars uppgift är att realisera de krav och önskemål som identifierats. Storyboarding är en teknik som genom illustrationer kommunicerar information till betraktaren. I denna Kontext tillämpas storyboards med sina illustrationer och grafiska hjälpmedel som ett sätt att förmedla en idé, ett koncept och krav.

Syftet med denna uppsats var att få en fördjupad kunskap om människans kontroll över hästen under romersk järnålder i Sydskandinavien. Min ingång till undersökningen var utrustningen som hör till hästens huvud, d.v.s. tränset, vilket spelar en betydande roll för kontrollen. Genom framförallt detaljstudier av tränsfynd ämnade jag besvara frågor som i vilken Kontext fynden hittas, hur tränsen såg ut, vilka bett man hade och om det går att säga något om ridsättet utifrån tränsen.Slutsatsen blev att tränsen, som oftast påträffas i deponeringar i mossar, inte var helt olika dagens. De bestod av ett huvudlag i läder, ett bett och tyglar.