Syftet med uppsatsen är att se vilka diskurser vi kan lokalisera inom riktlinjer gällande, och forskning på, området sexualupplysning till ungdomar i Sverige och USA och att sedan analysera och jämföra de olika diskurser vi funnit. Vi ville även ta reda på vilka konsekvenser de olika tankesätten skulle kunna ha i ungdomars vardag.Vi rör oss inom en kvalitativ och konstruktivistisk Kontext, med diskursanalys som verktyg, när vi lokaliserar de teman och tankesätt som framkommer i vårt material. Vi har undersökt amerikanskt material i form av forskningsrapporter om avhållsamhetsprogram och om policys som berör sexualundervisning samt en lagtext på federal nivå som behandlar innehållet i avhållsamhetsprogram. Det svenska materialet består av grundskolans läroplan, rapporter och referensmaterial från skolverket gällande sexualundervisning, samt en rapport från Folkhälsoinstitutet.Som kompletterande underlag har vi intervjuat en representant för en rådgivningsbyrå för ungdomar i New York (Planned Parenthood NY) samt en representant för RFSU här i Sverige, för att få en bild av hur sexualrådgivningsorganisationer resonerar kring sexualupplysning till ungdomar.Vi fann tre olika diskurser i det amerikanska materialet; oskulden i fokus, heteronorm, moralism. I det svenska materialet fann vi två diskurser; likvärdig sexualundervisning till alla ungdomar samt allt är normalt.

Vi har i vår uppsats undersökt kvinnoorganisationers betydelse för styrelseskicket i tre länder, Afghanistan, Rwanda och Sydafrika, i samband med en transition. Vi har tittat på en rad olika faktorer som i vilken omgivande Kontext organisationerna verkar och vilken ställning kvinnan generellt sett haft i samhället före och efter transitionen. Vi har i vår analys utgått från Georgina Waylens teorier om kvinnoorganisationers betydelse för transitionerna i Sydamerika och de före detta sovjetiska staterna i Östeuropa. Hon menade att kvinnoorganisationer i Sydamerika har haft större betydelse vid transitionen än de i Östeuropa, men att de blivit marginaliserade i senare skeenden av transitionen. Hon pekar också på den omgivande Kontexten som en vikig faktor för vad kvinnoorganisationerna betytt i de olika länderna, till exempel vilka rättigheter kvinnor haft innan och hur det civila samhället varit format.

 Syftet med denna studie var att genomföra fördjupade reflektioner kring två fall i psykoterapi. Studien gjordes som praktikforskare och från min erfarenhet som psykoterapeut och existentiell terapeut. Mina teoretiska perspektiv i studien söktes inom den psykoanalytiska - dynamiska terapiinriktningen, samt från existentiell filosofi och existentiell terapi. Studien utformades från att se livsvärlden från två förhållningssätt, i) fenomenologiskt ? hermeneuistiskt och ii) existentiellt med de fysiska, sociala, personliga och ideala dimensionerna.

Uppsatsen studerar hur svenska köpcenter nyttjar Internetmediet genom sina webbplatser. Detta studeras utifrån dels ett samhälleligt och dels ett rumsligt perspektiv. Det samhälleliga perspektivet används för att se hur starka band webbplatserna har till den lokala Kontext som de fysiska köpcentren är en del av. Det rumsliga för att se huruvida webbplatserna kan skapa och upprätthålla en egen rumslighet, oberoende av själva köpcentret. Först kommer en bakgrundsdel där bland annat en övergripande studie av svenska köpcenters webbplatser görs.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur ledarskapet påverkas när man är ledare i två olika Kontexter. De frågeställningar vi vill besvara är:Hur fattas beslut i tränarrollen i jämförelse med lärarrollen?Hur fattar de enskilda ledarna beslut i de olika Kontexterna?MetodFör att besvara frågeställningarna har en kvalitativ kritisk händelse-observation valts som metod. Tre stycken ledare som är yrkesverksamma både som tränare i truppgymnastik och som lärare i idrott och hälsa har observerats. Tre observationer genomfördes per ledare och Kontext.

Det finns en allmän uppfattning och en starkt förankrad föreställning om att kön är någonting statiskt som inte kan ifrågasättas eller ändras. Språk kan förmedla och upprätthålla diskriminerande åsikter och vara privilegierande för människor som är bekväma med, och följer rådande normer.I denna studie fokuseras prefixet cis-, som beskriver människor som lever som, och identifierar sig själva i enlighet med de normativa föreställningar som råder i samhället. Studiens teoretiska ramverk och metodologiskt tillvägagångssätt bygger på den kritiska diskursanalysen (CDA). Utvalda blogginlägg samt tidningstexter som berör prefixet cis- har analyserats för att få förståelse för vad prefixet cis- betyder för personerna som använder det. Som analysverktyg används innehållsanalys samt korpusanalys.Resultatet av undersökningen visar att ord med prefixet cis- främst används av två aktörer i samhället: transpersoner och feminister.

Syftet med denna C-uppsats i pedagogik var att beskriva vad och varför elever lär sig enligt de nya kursplanerna för gymnasieskolan 2007 (Gy -07) i relation till det demokratiuppdrag skolan ges inom ramen för en demokratidiskurs. Vi har i vår studie använt oss av textanalys som metod med de didaktiska huvudfrågorna vad och varför som hjälp. Frågan hur ansåg vi inte kunde besvaras genom att studera kursplanerna då de är målstyrda och därmed inte beskriver vilka metoder som läraren ska använda i sin undervisning. Vad-frågan analyseras utifrån kursplanerna och SOU 1992:94: Skola för bildning. Varför-frågan besvaras till största del i bakgrunden, men även till viss del med hjälp av SOU 1992:94.

Syftet med denna uppsats är att undersöka civil-militär samverkan vid fredsoperationen i Kongo 1960-1964 ur ett kulturkonstruktivistiskt perspektiv. Detta har gjorts i form av en fallstudie där litteratur av personer verksamma på plats i Kongo 1960-1964varit dominerande. Ur fallstudien framkommer att många samverkansproblem förekom trots ett genomtänkt koncept ochinsatser för att förbättra samverkan mellan civila och militärer. Vidare framkommer att militärer och civila i huvudsak upplevde likartade problem. I uppsatsen har kulturkonstruktivistisk teori använts som analytiskt verktyg och skillnader mellan civilaoch militära aktörers kollektiva identiteter, världsuppfattningar och normer utgjort grunden för attförklara samverkansproblemen.

BakgrundSvensk sjukvård har idag bland de bästa behandlingsresultaten i Europa, men trots det förs diskussionen om sjukvården ofta i negativa ordalag. I ett försök att förbättra synen på verksamheten och bli mer effektiva har sjukvården i Sverige ofta använt sig av kommersiellamodeller, modellerna har dock behövt anpassas för att fungera i sjukvårdens miljö. En av de senaste kommersiella modellerna som nu införs i den svenska sjukvården är Lean Healthcare,som är sjukvårdens version av Toyotas produktionsfilosofi Lean Production. En stor del avtidigare forskning på området har behandlat Lean Production men lite finns att tillgå som handlar om Lean Healthcare. Den här studien är ett bidrag till att utöka kunskapen om Lean Healthcare i Sverige.SyfteSyftet med den här studien är att beskriva hur Lean-filosofin fungerar i den svenska sjukvården samt att göra en jämförelse mellan Lean Production och andra kommersiella modeller som tidigare har införts i den svenska sjukvården.GenomförandeMed hjälp av intervjuer på tre svenska sjukvårdsenheter har en fallstudie med fokus på Lean Production och Lean Healthcare genomförts.ResultatResultatet av studien visar att Lean Healthcare, i likhet med tidigare modeller, har krävt anpassningar för att fungera i sjukvårdens Kontext.

AbstractDetta är en teoretisk uppsats som engagerar en, av oss utförd, empirisk studie. I den teoretiska ansatsen diskuteras, beskrivs och lyfts hur språk kan ses som makt. Uppsatsen behandlar också hur språket konstruerar samhälleliga uppfattningar, hur det påverkar den sociala verkligheten samt sociala relationer. Den empiriska studien är en diskusanalys av begreppet likabehandling. Det empiriska materialet består av 19 av Göteborgs största grundskolors likabehandlingsplaner och urvalet har gjorts utifrån Göteborgs 21 stadsdelar.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv.

I april 2011 startade MTG den kommersiella pratradiokanalen Radio 1. I och med lanseringen introducerades ett nytt begrepp i det svenska medielandskapet: kommersiell a?siktsradio. Denna uppsats so?ker att besvara hur Radio 1:s utbud och inneha?ll ser ut, vilka som kommer till tals i Radio 1, vilka influenser man kan finna fra?n den amerikanska fo?rlagan samt vilken position Radio 1 har pa? den svenska radiomarknaden.

Denna studie undersöker hur rapporteringen kring de fem världsreligionerna skiljer sig mellan en sekulär och en religiös nyhetstidning. Tidningarna är den kristna tidningen Dagen samt Dagens Nyheter (DN). En kvantitativ innehållsanalys har genomförts på totalt 188 artiklar från kristna Dagen och 47 från sekulära DN för att analysera religionsrapporteringens innehåll. Nio artiklar har sedan analyserats kvalitativt med fokus på hur religionen och dess utövare gestaltas. Undersökningsperioden var första kvartalet 2014.

Studien utgår ifrån ett interaktionistiskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv och har till syfte att studera och jämföra beteende och social interaktion i två olika krogmiljöer. Frågeställningarna berör flera delar av interaktion, bland annat kroppsspråk och umgänge. För att undvika försköningar av verkligheten och studera beteenden i en Kontext används observation som metod Detta genom en kvalitativ undersökning där händelser och beteenden fokuseras. I observationerna fokuseras olika typer av grupperingar, hur personer tar kontakt med varandra, hur personer använder sig av kroppsspråket och blicken, om det förekommer beröring och vilket avstånd personer håller till varandra. Fokus ligger även på hur personer använder sig av rummet, till exempel var och hur man placerar sig i rummet och även den rådande normen kring utseende.