Att vid 18 Ärs Älder tvingas ansvara för sina handlingar Àr för mÄnga ett stort steg, inte minst dÄ en del av ansvaret Àr ekonomi. Ungdomarna vÀnder sig ofta till förÀldrarna med frÄgor, men var ska de vÀnda sig nÀr förÀldrarna inte har svaret? Bankerna har börjat söka sig lÀgre ner i Äldrarna med sin marknadsföring för att fÄnga kunden innan denne blir myndig, men fortfarande Àr det mÄnga frÄgetecken kring informationen ungdomarna behöver.Uppdraget var att undersöka vad ungdomar behöver för information i en webbplats riktad mot ungdomar frÄn banken. En undersökning genomfördes med en enkÀtundersökning med 100respondenter och tre olika fokusgrupper som genererade att ungdomarna kÀnner att banker Àr alldeles för avlÀgsna. En minskad distans skulle medföra att ungdomarna lÀttare vÀnder sig till banken vid frÄgor kring sin ekonomi vilket i sin tur medför att deras intresse kring privatekonomiska frÄgor ökar.Designförslaget som presenteras fokuserar mycket pÄ en funktion med textbaserad personlig service med co-browsingfunktioner som tillÄter en bankman guida den unga kunden genom webbplatsen.

SammanfattningSÄ lÀr jag ut hÀlsa Àr en uppsats pÄ avancerad nivÄ skriven vÄren 2012 vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm och Àr pÄ 15 högskolepoÀng.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare i Södra Australien och Sverige skapar en lÀrandemiljö i hÀlsa och för att uppfylla detta syfte har jag valt frÄgestÀllningarna:? Hur gör lÀrare i Södra Australien och Sverige för att skapa en lÀrmiljö i hÀlsa?? Hur pÄverkar lÀrarens syn pÄ hÀlsa undervisningen i skolan?? Vad finns det för likheter och skillnader i lÀrares förhÄllningssÀtt i hÀlsa i Södra Australien och Sverige?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsredskap. Intervjuerna genomfördes med tre australiensiska lÀrare och tre svenska lÀrare dÀr urvalet byggde pÄ ett praktiskt urval.Hela studien genomfördes med ett salutogeniskt synsÀtt dÀr det insamlade materialet analyserades utifrÄn KASAM och tidigare forskning inom hÀlsa, hÀlsoarbete och hÀlsa i idrott och hÀlsaundervisningen i skolan.Resultatet visar att lÀrare i Sverige och Södra Australien har liknande tillvÀgagÄngssÀtt i hur de undervisar i hÀlsa i Idrott och HÀlsa Àven fast deras kursplaner skiljer sig mot varandra. LÀrarena sÀger att de Äterkopplar till hÀlsa i det mesta de gör.Slutsatsen i uppsatsen Àr att Södra Australien Àr undervisningen mer styrd eftersom deras kursplan Àr mer konkret och pÄ det sÀttet styr den mer vad lÀrarna lÀr ut till skillnad mot den svenska kursplanen i Idrott och HÀlsa som Àr vÀldigt tolkningsbar. PÄ grund av detta var de australiensiska lÀrarna mer konkreta i sina beskrivningar av undervisning, trots att undervisningsformerna var lika.

Syftet med denna rapport Àr att samla in sÄ mycket kunskap som vi kan om hur pass organiserat det Àr med mÀnniskohandel, och just handel med kvinnor. Med hjÀlp av denna kunskap som vi förskansar oss pÄ detta omrÄde ge tankar och reflektioner över vad man som polis i yttre tjÀnst kan tÀnka pÄ att göra vid pÄtrÀffandet av utlÀndska kvinnor som prostituerar sig hÀr i Sverige. I det inledande kapitlet har vi valt att förklara en teori som vi tycker passar in pÄ varför man vÀljer att ?handla med mÀnniskor?. Vi har tittat nÀrmare pÄ Strainteorin som Merton skrev pÄ 30-talet.

The new accounting standards IFRS and IAS was implemented in January 2005, the purpose was to harmonize accounting standards world wide. As a result of these new rules the real estate companies are allowed to appraise real estates assets at market value. It has long been debated whether this appraisal fulfils the requirements for relevance, reliability and comparability.The paper attends to how banks control the information given by the real estate companies in the process of credit granting. As an introduction we describe the purpose of accounting and the problematicÂŽs about appraisals with market values. Further on there is a discussion on which factors are taken into consideration when banks grant credits.The study is built on interviews at three different commercial banks.

Kunskap om andras attityder kan hjÀlpa oss att förstÄ varandra. Syftet med denna studie Àr att undersöka invandrarkvinnors attityder till svenskar och till att integreras i det svenska samhÀllet samt hur deras attityder kan pÄverka hur de beter sig i sin integrationsprocess. Genom intervjuer framkom att invandrarkvinnorna i denna studie Àr positiva till svenskar och till att integreras i det svenska samhÀllet. Detta verkar till stor del bero pÄ att de jÀmför de erfarenheter de har frÄn sina hemlÀnder med de erfarenheter de har frÄn Sverige. Kvinnorna i studien har positiva attityder och har ocksÄ för avsikt att göra de saker de Àr positiva till, sÄ som att skaffa sig svenska vÀnner, fira svenska traditioner och tala svenska.

I dagslÀget gÄr de flesta transporter av norsk lax med lastbil genom Sverige, endast en liten del gÄr med tÄg, emellertid finns det utrymme att transportera norska lax med tÄg frÄn GÀllivare ner genom Sverige. För detta ÀndamÄl diskuteras en ny vÀgförbindelse mellan Porjus och TysfjÄrd för att förenkla den nödvÀndiga transporten med lastbil till GÀllivare för omlastning. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera vilket av de tvÄ alternativen, att fortsÀtta transportera med lastbil eller att lÀgga om trafiken till tÄg. För att göra detta har en CB-kalkyl anvÀnts. Resultaten visar pÄ att det Àr en samhÀllsekonomiskt effektiv lösning att lÀgga om transporten till tÄg om den nya vÀgförbindelsen byggs.

Uppsatsen undersöker nÄgra svenska populÀrvetenskapliga framstÀllningar av Darwins idéer under halvseklet efter publiceringen av On the origin of species. De publikationer som studeras mest ingÄende Àr Ny illustrerad tidning och Verdandis smÄskrifter. Med hjÀlp av Ludwik Flecks vetenskapssociologiska tankar, jÀmte ett antal andra perspektiv pÄ polulÀrvetenskapens form och funktion, resonerar jag om populariseringarnas folkbildande och stundtals politiska syften och sÀtt att presentera en omstridd teori som ovedersÀgligen sann. Uppsatsen innehÄller ocksÄ en översikt över populÀrvetenskapens historia i Europa och Sverige..

Vid en bedömning av ett kreditÀrende ser banken till projektets företagsekonomiska förutsÀttningar. För företag som har immateriella tillgÄngar som de viktigaste tillgÄngarna i sin redovisning kan det uppstÄ problem nÀr de ansöker om kredit hos banker. Detta beror pÄ att immateriella tillgÄngar inte fungerar pÄ samma sÀtt som materiella och dÀrigenom tillbringar vag sÀkerhet för en beviljad kredit.Syftet med denna uppsats Àr att söka finna vad det Àr som krÀvs för att ett tjÀnsteföretag ska fÄ ett lÄn beviljat.Vi har hÀmtat relevanta böcker och artiklar genom litteratursökning i högskolebiblioteket i Eskilstuna och VÀsterÄs. Den hÀmtade teorin lÄg sedan till grund för den intervjumall som anvÀndes i vÄr empiriska undersökning. De vi intervjuade var en bank och fem tjÀnsteföretag.För att en bank ska vÀlja att finansiera ett företags investeringar mÄste affÀren ge avkastning pÄ den givna krediten.

SamhÀllet gÄr mot en mer tjÀnsteinriktad och kunskapsintensiv produktion vilket har lett till att immateriella resurser har fÄtt en större betydelse för företagens ekonomier. NÄgra av resurserna uppfyller kriterierna för en tillgÄng och finns med i företagens balansrÀkningar. NÀr företag Àr i behov av kapital ser bankerna till företagens balansrÀkningar för att göra en kreditbedömning. De mÄste dÄ bedöma immateriella tillgÄngar.  - Hur bedömer kreditgivare företags immateriella tillgÄngar? - Vilken betydelse har denna bedömning för kreditgivningsbeslut? Syftet med studien Àr att beskriva hur kreditgivare bedömer immateriella tillgÄngar och vilken betydelse denna bedömning har för kreditgivningsbeslut.En kvalitativ studie har genomförts dÀr datamaterialet har samlats in genomintervjuer med respondenter frÄn tre olika banker. TvÄ av de undersökta bankerna bedömer inget ekonomiskt vÀrde pÄ immateriella tillgÄngar men dessa Àr med och pÄverkar helhetsbedömningen av ett företag. Betydelsen av detta Àr att företag med för stor andel immateriella tillgÄngar fÄr svÄrare att bli beviljade kredit och straffas med högre kostnader.

I Sverige har barn och ungdomar i sÄvÀl grundskolan som gymnasiet sÀmre matematikkunskaper idag jÀmfört mot tidigare Är (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försÀmrad matematikkunskap stÄ att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nÄtt liknande resultat i internationella kunskapsutvÀrderingar. Det hÀr examensarbetet jÀmför dessa tvÄ lÀnders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan tvÄ stora kunskapsutvÀrderingar och kunskapskraven i de tvÄ lÀnderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till lÀndernas resultat i dessa tvÄ kunskapsutvÀrderingar.Syftet uppnÄs med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys av de tvÄ lÀndernas kursplaner för matematik.

Syftet Àr att förklara hur köpbeteendet i Sverige pÄverkas av sociala medier samt hur det skiljer sig mellan demografiska faktorer. Studien genomfördes med en enkÀtundersökning utförd pÄ svenska konsumenter. Slutsatsen Àr att de demografiska faktorerna har mycket liten pÄverkan pÄ köpprocessen pÄ sociala medier för svenska konsumenter. Vad som hade mer inverkan var beroende pÄ hur konsumenten anvÀnde sociala medier..

Sambandet mellan samhÀllsutvecklingen och de vÀxande miljöproblemen kom i slutet av 1980-talet att fÄ en allt mer framskjuten roll pÄ den politiska agendan i Sverige. I och med att energianvÀndningen stÄr för en stor del av miljöproblemen har allt fler kommit att inse vikten av att uppnÄ en hÄllbar situation för energianvÀndandet. För att se hur arbetet mot en hÄllbar energianvÀndning fortskrider har International Atomic Energy Agency (IAEA) tagit fram en modell för detta. Studiens övergripande syfte har varit att analysera huruvida Sverige gÄr mot en mer hÄllbar energianvÀndning med hjÀlp av IAEA:s indikatorer. Teorin i studien har baserats pÄ grundlÀggande miljöekonomiska resonemang.

Ungdomsarbetslösheten har ökat pÄ mÄnga hÄll i Europa som en konsekvens av lÄgkonjunkturen och i januari 2010 lÄg den i Sverige pÄ 29,1 procent. I Schweiz har ungdomsarbetslösheten, generellt sett, varit jÀmförelsevis lÄg och Är 2009 lÄg siffran pÄ 8,2 procent. Examensarbetets syfte var att undersöka vilken psykologisk inverkan arbetslöshet har pÄ arbetslösa ungdomar. En enkÀtundersökning genomfördes med 74 arbetslösa ungdomar i Äldrarna 15 till 24 Är i Sverige och Schweiz. EnkÀten baserades pÄ locus of control, self-efficacy och lycka/psykologiskt vÀlbefinnande och ungdomarnas syn pÄ framtiden och pÄ livet som helhet utvÀrderades ocksÄ.

Under de senaste tio Ären har antalet hÀstsportsevenemang ökat drastiskt, bÄde internationellt och i Sverige. Det ökade antalet hÀstsportsevenemang visar pÄ ett ökat intresse för hÀstsport och hÀstar vilket i sin tur föranlett en ökning i transport av hÀst. Vetenskaplig litteratur inom Àmnet Àr knapp och det som finns berör vanligen fysiologiska mÀtningar för att uppmÀta stress under transport. För att fÄ en uppfattning om hur marktransporter av hÀst gÄr till i Sverige och skapa en kunskapsbas för framtida studier utfördes en webbaserad enkÀtstudie. EnkÀten lÄg ute i 6 dagar och 1013 personer svarade varav 906 stycken kunde analyseras.

Lantbrukarens inkomster har under senare Är varierat mycket pÄ grund av stora prisfluktuationer. En grundförutsÀttning för att minska priskÀnsligheten Àr att bruka nÄgon form av prissÀkring. Ett alternativ som relativt nyligen tillkommit pÄ marknaden Àr de finansiella instrument som flertalet banker erbjuder. Uppsatsen syftar till att utifrÄn ett urval av lantbrukare beskriva hur de hanterar fluktuationerna pÄ spannmÄlsmarknaden med terminshandel pÄ börsen. MÄlet med uppsatsen Àr att kartlÀgga faktorer som Àr avgörande för lantbrukarens val av prissÀkringsmetod. Handelsbanken var först ut pÄ den svenska marknaden med att erbjuda finansiella instrument för spannmÄlsodlande lantbrukare. De finansiella instrumentens syfte Àr att stabilisera fluktuationer och ge lantbrukarna en jÀmnare och stabilare inkomst.