De svenska bankerna regleras av en speciell lagstiftning som styr bankaffÀrerna. Genom effektivare riskbedömning rÀknas bankerna som viktiga aktörer för att tillhandahÄlla effektiva betalningskanaler, omfördela kapital frÄn företag och hushÄll som har ett kapitalöverskott till dem som har ett underskott pÄ kapital. Syftet med denna studie Àr att jÀmföra arbetssÀttet hos fyra lokala bankkontor. Med denna utgÄngspunkt dra slutsatser om viktiga likheter och skillnader i hur företagskrediter bedöms. I denna fallstudie har fyra banker undersökts.

Syfte: Syftet med denna undersökningen Àr att öka förstÄelsen av hur företagen ser pÄ sponsring i dagens ekonomiska situation. Detta Àr av sÀrskilt intresse för de personer och organisationer som söker sponsorer. Undersökningen kommer speciellt att fokuseras pÄ idrottssponsring. Syftet med undersökningen Àr Àven att se hur trenderna i Sverige stÀmmer överens med trenderna i övriga delar av vÀrlden och dÄ frÀmst i USA vad gÀller sponsring. Metod: En survey-undersökning med de 126 största företagen i Sverige har gjorts. Företagen har fÄtt fylla i en enkÀt med sju flervalsfrÄgor via e-mail, telefax eller telefon.

Denna uppsats skrivs som examensarbete under sista terminen pÄ officersprogrammet pÄ Försvarshögskolan. Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det finns nÄgon skillnad i hur fÀltarbetsförmÄgan anvÀnds i en nationell insats i Sverige och i en internationell insats i Afghanistan och om det finns nÄgra slutsatser att dra om eventuell skillnad. GenomgÄende i uppsatsen har de fyra inriktningarna; fÀltarbeten för rörlighet, fördröjandefÀltarbeten, fÀltarbeten för överlevnad och övriga fÀltarbeten anvÀnds för att förklara fÀltarbetsförmÄgan. De resultat som visade sig efter jÀmförelsen var att det finns ett litet behov av broresurser och fördröjande fÀltarbeten i Afghanistan jÀmfört med Sverige. De dragna slutsatserna Àr att fÀltarbetsförmÄgans storlek i Afghanistan Àr beroende av den totala insatsens storlek.

For organizations that handle sensitive information, IT governance and information security are necessities in order to maintain credibility and to conduct its business efficiently. There are several known processes to increase security governance ? which is a fusion of information security and IT governance.This master thesis examines if organizations use recognized processes and if it in that case would lead to higher security. The study is qualitative and conducted in the financial sector and based on Best Practice frameworks of the security governance in Swedish banks. Data collection was done through interviews and surveys that were triangulated to get a gathered picture of the quality of the security governance activities.

1995 röstade Sveriges medborgare för första gÄngen i ett Europaparlamentsval dÀr valdeltagandet var mycket lÄgt, endast 41,6 röstade i valet. Trenden höll i sig under följande Europaparlamentsval 1999, dÀr valdeltagandet sjunkit till 38,8 procent. Hösten 2003 hölls en folkomröstning dÀr EMU- medlemskapet togs upp, resultatet blev ett klart nej av det svenska folket. Syftet med uppsatsen Àr att nÀrmare granska EU:s politiska legitimitet i Sverige, nÀrmare bestÀmt i vilka delar av Sverige det finns ett starkt respektive mindre starkt stöd för den Europeiska unionen. Vi ska Àven titta nÀrmare pÄ hur faktorer som till exempel urbaniserings- och inkomstgrad pÄverkar EU-frÄgan.

Idag Àr anstÀllda inom kundtjÀnst pÄ svenska storbanker ofta 20 till 30-Äriga, nyexaminerade akademiker som ser kundtjÀnstyrket som en inkörsport till en fortsatt karriÀr inom banksektorn. Dessa medarbetare Àr med andra ord ofta instÀllda pÄ att sÄ snabbt som möjligt gÄ vidare i sin karriÀr.I deras dagliga arbete förvÀntas de, av bÄde arbetsgivare och kunder, vara vÀlinformerade om bankens produkter och tjÀnster men Àven ge en högkvalitativ och ofta personlig service. MÄnga banker har högt uppstÀllda, kort- och lÄngsiktiga, sÀljmÄl som de anstÀllda förvÀntas uppfylla vilket Àr ett ytterligare prestationsmoment i det dagliga arbetet för en kundtjÀnstanstÀlld. Detta stÀller krav pÄ de anstÀllda att vara stresstÄliga, flexibla, vÀlinformerade och i mÄnga fall utbildade för att arbetet skall kunna utföras vÀl.Författarna vill med denna uppsats undersöka hur chefer pÄ svenska storbanker gÄr tillvÀga för att upprÀtthÄlla en hög grad av motivation hos sina anstÀllda i detta konkurrensutsatta och sÀljinriktade arbetsklimat dÀr en stor andel av personalen Àr angelÀgna om att inom en snar framtid gÄ vidare i sina karriÀrer och avancera frÄn sin nuvarande roll. Vad de anstÀllda inom kundtjÀnst anser motiverar dem i deras arbete Àr en annan frÄga författarna Àmnar undersöka.De banker som författarna har undersökt Àr Handelsbanken, Nordea och Swedbank.

En investering i solcellsenergi pÄverkas av flera omvÀrldsfaktorer. SÄvÀl rÄdande politik, ekonomisk tillvÀxt och framförallt investerarens egna avkastningskrav pÄverkar beslutet. Ekonomiska rÄdgivare i lantbruk tror pÄ ett ökat intresse för solceller i framtiden men mycket beror pÄ de nationella investeringsstöden och hur tekniken utvecklas. Förhoppningsvis kan en ökad kunskap om solenergi sÀtta fart pÄ marknaden. De miljömÄl som Àr uppsatta i Sverige gör att regeringen arbetar mot förnyelsebara energikÀllor. MiljömÄlen kommer att underlÀtta för smÄskalig elproduktion och dÀrmed öka intresset för investering i solceller.

Uppsatsen diskuterar möjliga lufthot mot Sverige i dag och i framtiden intill ca 2020 ur ett teknisktperspektiv, samt föreslÄr att kryssningsrobotar samt autonoma substridsdelar frÄn dessa bör varadimensionerande för utformningen av det svenska luftförsvaret.Stridsdelar med sÄvÀl konventionella-, massförstörelse-, som möjliga framtida vapen behandlas. SomvapenbÀrare diskuteras flygplan, helikoptrar, obemannade farkoster (UAV/UCAV), kryssningsrobotar,ballistiska missiler och satelliter..

Plasmacytos Àr en kronisk, persistent och progressiv viros med hög dödlighet och allvarliga reproduktionsproblem som ofta kallas Aleutian disease (AD). Sjukdomen drabbar i huvudsak mink och Àr ett stort problem pÄ minkfarmer, men kan Àven drabba vilda mÄrd- och hunddjur. Undersökningar för att kartlÀgga utbredningen av plasmacytos i den vilda minkpopulationen har inte tidigare gjorts i Sverige. Nittio minkar frÄn hela Sverige obducerades och provtogs avseende antikroppar mot ADV (Aleutian disease virus) och av dessa var 41 stycken (46%) seropositiva, vilket Àr en hög siffra jÀmfört med vÄra grannlÀnder. Infektionen visade sig vara spridd över hela Sverige, men det förelÄg en tydlig sÀsongsvariation dÀr en högre andel seropositiva minkar pÄtrÀffades pÄ vÄren.

Sverige Ă€r ett av fĂ„ lĂ€nder som har kvar en lagstadgad revisionsplikt och debatten gĂ„r het idagom vad som skulle hĂ€nda med företagets intressenter ifall att den tas bort. Vi har dĂ€rför valtatt fördjupa oss i hur bankens syn Ă€r pĂ„ detta. Hur ser deras situation ut idag vid enkreditgivning och kommer deras insamling av information inför ett kreditbeslut att förĂ€ndrasom Sverige vĂ€ljer att införa en frivillig revisionsplikt för de smĂ„ aktiebolagen?I den svenska regeringen har frĂ„gan varit upp mĂ„nga gĂ„nger om kravet pĂ„ revision för smĂ„aktiebolag verkligen Ă€r till nĂ„gon nytta för företaget och i sĂ„ fall vĂ€ger mervĂ€rdet uppkostnaden för företaget? År 1998 ansĂ„g regeringen att det inte fanns motiv nog för att avslĂ„revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag, Ă„r 2006 togs det upp pĂ„ tapeten igen och denna gĂ„ng villeman göra en grundligare undersökning pĂ„ frĂ„gan.I vĂ„r teoretiska del har vi sett nĂ€rmare pĂ„ hur bankerna arbetar kring en kreditgivning ochvilken redovisningsinformation som anvĂ€nds samt i vilken utstrĂ€ckning revisionen harbetydelse. Vi har försökt att göra en sammanfattning kring den diskussion som framkommitkring ett borttagande av revisionsplikten, detta för att förtydliga argumenten för lĂ€saren.Den fakta och information som vi har funnit har i huvudsak kommit frĂ„n artiklar som vi hittatgenom att söka i databasen Business Source Premier, Artikelsök och i bibliotekets ?Album?.Vi har valt att se problemet utifrĂ„n bankernas perspektiv och med hjĂ€lp av en kvalitativ metodförsökt att lösa vĂ„r problemformulering.

Uppsatsen Àr en komparativ studie om lÀsundervisningen i tvÄ klasser i Sverige och Danmark. Den danska lÀroplanen, FÊlles MÄl, 2009, har tydligare riktlinjer angÄende lÀsning, vilken vi har jÀmfört med den svenska lÀroplanen, Lgr11. TvÄ rapporter om elevers lÀskunnighet sammanfattas i uppsatsen. Delar av rapporterna har lyfts dÄ vi anser att dessa Àr betydelsefulla för elevers lÀsning. Till exempel har vi redogjort för betydelsen av olika lÀsmaterial och individuell lÀsning.

Bakgrund: Endast ett fÄtal kvinnor i Norden vÀljer en planerad hemförlossning. I Sverige har en studie gjorts för att undersöka vilka karaktÀrsdrag som gÄr att urskilja hos dessa kvinnor men liknande studier saknas för Norden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vad som Àr karaktÀristika för kvinnor i Norden som vÀljer en planerad hemförlossning samt jÀmföra karaktÀristika hos kvinnor i Sverige med kvinnor frÄn tre andra nordiska lÀnder.Metod: Studien Àr en retrospektiv tvÀrsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet Àr insamlat mellan 2009-2011 inom ramen för forskningsnÀtverket ?Nordic Homebirth? via enkÀtformulÀr pÄ internetsidan www.nordichomebirth.com. Icke-parametriska analyser genomfördes med hjÀlp av ChitvÄ-test.Resultat: Totalt svarade 778 kvinnor pÄ enkÀten.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en deskriptiv analys av finansieringstekniken vÀrdepapperisering samt utreda vilka reala kapitalintensiva tillgÄngar som ligger nÀrmast en vÀrdepapperisering i Sverige i dagslÀget. Resultatet av den empiriska undersökningen i relation till teoristudierna pÄvisar att de reala kapitalintensiva tillgÄngar som ligger nÀrmast en vÀrdepapperisering i Sverige i dagslÀget utgörsav bostadsfastigheter och krafttillgÄngar. I allmÀnhet finns det en relativt god kunskap om vÀrdepapperisering. Intresset för dennatyp av finansieringsform kommer förmodligen att öka i takt med att prisbilden förbÀttras som en följd av ökad standardisering..

Denna uppsats Àmnar undersöka om och hur den strukturella vardagsrasismen upplevs av afrikaner i Sverige. Stor fokus ligger pÄ att undersöka diskriminering i Sverige vilket leder till att orsaken till diskriminering, rasism, inte fÄr det utrymme som den behöver. Detta har dock sina nackdelar dÄ man riskerar att genom detta inte erkÀnna förekomsten av den rasism som finns i vÄrt samhÀlle i dagens Sverige. Genom en kvalitativ studie med djupintervjuer har jag i denna uppsats lyft fram upplevelsen av den strukturella vardagsrasismen. Den teoretiska bakgrunden för detta har varit social konstruktivism samt en "vi och de andra" uppdelning som lÀgger grunden för kategorisering och stigmatisering av de andra som sedan kan leda till rasistiska Äsikter.

Syfte: Tanken med detta arbete har varit att se hur en fusion med företag i fyra olika lĂ€nder som deltagare pĂ„verkat en stor organisation som Nordea, undersöka vilka skillnader de olika kulturerna för med sig och vilka problem de orsakat i integrationsprocessen. Jag ville Ă€ven jĂ€mföra vilka olika ledarstilar som existerade i de olika lĂ€nderna och ta reda pĂ„ om det pĂ„verkat chefernas ledarstil i Sverige. Även massmedians bevakning under integrationsprocessen undersöks för att se deras instĂ€llning till sammanslagningen.Metod: I denna uppsats har bĂ„de sekundĂ€r- och primĂ€rdata anvĂ€nts. Jag har studerat vad andra skrivit om fusioner, kulturens pĂ„verkan och olika ledarstilar men jag har Ă€ven samlat in egen primĂ€rdata genom intervjuer med tvĂ„ personer frĂ„n Nordea. Sedan har jag jĂ€mfört resultatet av intervjuerna med teorin för att fĂ„ en bra bild om hur fusionen och integrationsprocessen fungerat i Nordea.Resultat & slutsats: De olika kulturerna inkluderade olika ledarstilar i fusionen och en viss anpassning har krĂ€vts av cheferna för att samarbetet ska fungera.