SMS-trafiken vÀrlden över ökar hela tiden och anvÀndningsomrÄdena blir fler. Flera företag har börjat anvÀnda SMS som ett medium att kontakta sina kunder, de allra vanligaste brancherna som utnyttjar detta Àr banker, logistikföretag och lÀkarmottagningar. NÀr ett företag vill SMSa ut till sina kunder sÄ gÄr SMSet via en aggregatör som har kontakter med flera operatörer. En aggregatörs framgÄng Àr beroende av att sÄ mÄnga SMS som möjligt kommer fram, för det Àr pÄ det de tjÀnar pengar. Denna rapport utreder dÀrför pÄ vilket sÀtt man kan mÀta kvalité pÄ SMS-utskick hos en aggregatör och med kvalité avses leveranssÀkerhet, leveranstid och genomströmningshastighet.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka om det utifrÄn ett internationellt perspektiv rÄder jÀmstÀlldhet i klassrummet. Vi har studerat gymnasieelever i Sverige samt Argentina med fokus pÄ elevens perpektiv. Genom att studera elevers upplevelser av jÀmstÀlldhet i klassrummet, ökar vÄr medvetenhet och sÄledes möjlighet att bemöta eleverna i vÄr kommande yrkesroll i enlighet med den rÄdande lÀroplanen. Resultatet av vÄr studie visar att det inte rÄder jÀmstÀlldhet i klassrummet, varken i Sverige eller Argentina..

Sammanfattning: Föreliggande studie fördjupar sig i hur identiteten förÀndras i och med emigrationen till Sverige. Genom fyra bosniers subjektiva upplevelser av att fly ett krigsdrabbat land, komma som flyktingar till Sverige och sedan bo kvar hÀr som invandrare, Àr avsikten fÄ en större förstÄelse vad denna förÀndring har inneburit för dessa individer. Det har inte varit min ambition att skildra den stora berÀttelsen eller strukturen utan avsikten har varit att lyfta fram individen i det större sammanhanget. Genom att arbeta med muntlig historia och kulturanalys synliggörs hur fyra bosnier upplever sin identitet nÀr dem började leva ett normalt liv i exil. Tyngdpunkten har lagts pÄ de sociala samt kulturella förÀndringsprocesserna de genomgick samt hur dessa pÄverkat deras identitetskonstruktion.

Arbetslöshet Àr ett vÀrldsomfattande problem som för med sig allvarliga konsekvenser bÄde pÄ samhÀlls- och individnivÄ. Att vara arbetslös innebÀr för de allra flesta att befinna sig i en icke önskvÀrd situation eftersom lönearbete har en sÄ central roll i det moderna samhÀllet och vÀrderas högt inte minst av dem som Àr arbetslösa. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur arbetslösa pÄ tvÄ kontinenter, i Sverige och i utvecklingslandet Honduras, upplever sin livssituation i form av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. De frÄgor som vi stÀllt oss Àr vilken betydelse har det sociala nÀtverket för den arbetslöse i Honduras och i Sverige? Skiljer sig de arbetslösas copingstrategier Ät i Honduras och i Sverige.

Bakgrund och problem: De finansiella rapporterna för bankerna och dess analysvÀrde har kommit att ifrÄgasÀttas och aktualiseras i samband med finanskrisen. Eftersom bankernas verksamhet blir allt mer komplex, samtidigt som bankerna utgör ett fundament för ett vÀlfungerande samhÀlle Àr vikten av att kunna bedöma stabiliteten i en bank högst aktuell. VÀrderingen av en banks verksamhet och riskerna kopplade till stabilitet Àr svÄrare att bedöma i en bank Àn för ett icke finansiellt företag. Vikten att identifiera de nyckeltal som kan förutspÄ stabilitet i den enskilda banken och minska bristen pÄ transparens leder till forskningsfrÄgan: Vilka nyckeltal har ett högt prognosvÀrde nÀr det gÀller att utvÀrdera huruvida en bank kan anses vara stabil utifrÄn ett externt perspektiv?Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att finna nyckeltal som kan anvÀndas för att prognostisera stabiliteten i en bank.Metod: För att uppnÄ syftet med studien presenteras en litteraturgenomgÄng som karaktÀriserar en stabil bank och riskerna kopplade till verksamheten.

Den hÀr undersökningen har studerat skillnader mellan arbetets pÄverkan pÄ utbrÀndhet i Kina och Sverige. Studien hade för avsikt att se om skillnader förekom, vilka skillnader det var samt hur de yttrade sig. Studier inom omrÄdet i Kina Àr mycket outforskat medan det i Sverige och övriga vÀstvÀrlden talas om det dagligen. Resultatet av den hÀr studien pekar pÄ att skillnaderna mellan lÀnderna knappt Àr förekommande. Detta kan till stor del bero pÄ Ikeas organisationskultur.

Den 1 november 2010 infördes en ny lag som innebĂ€r att smĂ„ aktiebolag inte lĂ€ngre har revisionsplikt om de undergĂ„r tvĂ„ av dessa tre kriterier: Högst 3 miljoner kronor i nettoomsĂ€ttning Högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning Högst 3 stycken anstĂ€lldaDet betyder att drygt 70 % av aktiebolagen i Sverige numera har frivillig revisionsplikt. Ägarna i ett företag har sĂ€rskilt ansvar kring hur företaget ska redovisa sin ekonomiska situation för omgivningen. Chefer anstĂ€ller revisorer för att granska de finansiella rapporterna sĂ„ att investerarna ska kunna lita pĂ„ den informationen och pĂ„ det viset kvalitetssĂ€kras den finansiella informationen. För att fĂ„ ett vĂ€lfungerande samhĂ€lle och nĂ€ringsliv behövs det dĂ€rför revision. Men nackdelen med att ha revision Ă€r den stora kostnaden.Studien har fokuserat pĂ„ varför smĂ„ aktiebolag vĂ€ljer att inte anvĂ€nda sig av revision lĂ€ngre.

I mars 2006 stÀmde den Europeiska kommissionen Sverige inför EG-domstolen. Denna rapport berör anledningen kring denna hÀndelse som innefattar att Sverige har olika lagar gÀllande uppskovsavdrag vid bostadsköp. Historik och tillvÀgagÄngssÀtt kring svensk kapitalvinstbeskattning vid bostadsförsÀljning, beskattning som gÀller vid flytt till annat EU-land samt hur Sverige bryter mot EG-rÀtten har stor tyngdpunkt i rapporten. Hur den Europeiska Unionen Àr uppbyggd berörs samt hur skatteintÀkterna för den svenska staten ser ut i dagens lÀge. Rapporten avslutas med en blick över hur en eventuell lagÀndring av uppskovsavdrag skulle pÄverka den svenska staten och den enskilde.

Finansiella kriser kostar marknaden flera miljarder kronor. 1974 bildades Baselkommittén för att försöka förhindra framtida kriser. Kommittén har kommit fram till flera regelverk som hela tiden förbÀttras. De svenska bankerna blir tvungna att anpassa sig till regelverken, vilket pÄverkar flera aktörer.Med denna studie skall vi undersöka vilka konsekvenser Basel III:s nya kapitalkrav och likviditetskrav kan fÄ pÄ de svenska storbankerna och deras privatkunder.Resultat av studien visar att likviditetskrav Àr nödvÀndigt för att banker skall ha tillrÀckligt med likvida medel samt undvika bankkriser under t.ex. en lÄgkonjunktur.

SammanfattningSydsvenskan (2012) skriver i en artikel att Sverige Àr det land som urbaniseras snabbast i Europa vilket fÄr till effekt att befolkningen flyttar frÄn landsbygd till stÀder. Detta innebÀr att antalet invÄnare pÄ mindre orter i landet minskar vilket kan medföra att mÀngden tomma förvaltningsfastigheter ökar. HedemorabostÀder Àr exempel pÄ ett företag som tvingats skriva ned sina fastigheter till följd av tomma lokaler.Med detta som bakgrund syftar denna uppsats till att undersöka hur banker stÀller sig till att lÄna ut pengar till en förvaltningsfastighet pÄ mindre orter och om en högre risk Àr kopplat till detta. Vi har Àven undersökt om kundens relation till banken kan ha betydelse dÄ en vakans uppstÄr i en förvaltningsfastighet. Dessutom har vi studerat hur revisorer bedömer ett nedskrivningsbehov pÄ tomma förvaltningsfastigheter och vad som anses vara en bestÄende vÀrdeminskning dÄ en fastighet stÄr tom för att sedan kunna se om en viss försening kan förekomma av nedskrivning pÄ tomma förvaltningsfastigheter.Metoden som valts för denna uppsats Àr av kvalitativ art dÀr öppna individuella intervjuer har anvÀnts för att fÄ en bÀttre förstÄelse för problemet.DÄ omrÄdet vi valt att undersöka Àr relativt outforskat tar den teoretiska referensramen först upp en referensram med redovisningsprinciper, lagtext och rekommendationer som sedan följs av teori dÀr tidigare forskning och redovisningsteori presenteras som sedan kommer att anvÀndas i analysen.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ge en bild av varför nÄgra förÀldrar vÀljer att resa frÄn Sverige, och en skola för alla, till Thailand och placerar sina barn i en svensk privatskola dÀr. I intervjuerna ville jag fÄ reda pÄ hur den svenska privatskolan i Thailand upplevs av lÀrarna, skolans ledning men framför allt av förÀldrarna i jÀmförelse med deras erfarenheter av skolan i Sverige..

Denna rapport Àr ett examensarbete som har genomförts i Kiruna pÄ SMC/Kulturgeografen, UmeÄ universitet. En viktig frÄga i Sverige idag Àr vad som hÀnder med befolkningsutvecklingen om fertiliteten stannar pÄ den lÄga nivÄ dÀr den befinner sig för nÀrvarande. Examensarbetets syfte var att som en förstudie undersöka och analysera fruktsamheten i Sverige 1991 och 1995 för olika boendemiljöer och olika regioner. Under 1991 var den summerade fruktsamheten hög i Sverige (2.1135) medan den var lÄg under 1995 (1.7083). Boendemiljön ?byar? Àr den miljö dÀr fruktsamheten har varit mest stabil.

FrÄgestÀllning: Hur ser bankernas kreditbedömning för smÄ och medelstora företag ut och hur kommer den att förÀndras i och med införandet av de nya regelverken K2 och K3? Hur resonerar banker vid kreditbedömning nÀr företag redovisar enligt K2 och K3?Vill bankerna styra Ät en viss tillÀmpning eller önskar de rapportering pÄ basis av den löpande bokföringen?Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera bankers kreditbedömning för smÄ och medelstora företag, samt vilken pÄverkan kreditbedömningen kommer fÄ efter införandet av de nya redovisningsregelverken.Metod: Studien hade en deduktiv forskningsansats och metoden var kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer genomfördes som datainsamlingsmetod. Empirin analyserades med hjÀlp av den referensram som blev insamlad under en litteraturstudie och en artikelsökning.Slutsats: Studien visade att kreditbedömningens utgÄngspunkt Àr vÀldigt lika för de undersökta bankerna. Bankernas kreditbedömning har Ànnu inte pÄverkats av de nya regelverken K2 och K3 men det kan Àndras i framtiden.

Den hÀr uppsatsen handlar om sanktioner mot marknadsmissbruk i Sverige. Begreppet marknadsmissbruk innefattar, insiderhandel, röjande av insiderinformation och otillbörlig kurspÄverkan. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att redogöra för de nya tankar som framförts i samband med den utredningen som legat till grund för förslaget om skÀrpning av insiderlagstiftningen i Sverige. Studien har genomförts genom att granska lagtext, förarbeten och doktrin. Sverige instiftade en lag (Insiderlag 1990:1342) mot marknadsmissbruk i början av 1990-talet, dÄ Sverige trÀdde in i EG.

Invandringen i Sverige har ökat under de senaste decennierna, detta har gjort att Sverige gÄtt frÄn att bestÄ av relativt fÄ kulturer till att bli mÄngkulturellt. Att beskriva faktorer som pÄverkar förstÄelsen för kulturella olikheter i mötet mellan vÄrdpersonal i Sverige och personer med invandrarbakgrund var syftet med litteraturstudien. Studien baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom innehÄllsanalys. Resultatet visade att det finns kulturella olikheter i mötet mellan vÄrdpersonal och personer med annan kulturell bakgrund Àn den svenska. MÄnga invandrare har svÄrt att anpassa sig till sitt nya hemland, bÄde sprÄkligt och kulturellt, vilket avspeglas som ett problem i den allmÀnt stereotypa vÄrden.