2004 förÀndrades förmÄnsrÀttslagen, vilket medförde betydande förÀndringar för bankernas sÀkerheter vid kreditgivning till företag. Syfte med förÀndringarna var bland annat att förmÄ banker att ge krediter utifrÄn en lönsamhetsbedömning av projekten med fokus pÄ företagets ÄterbetalningsförmÄga. En av de största förÀndringarna Àr att företagsinteckning, som Àr förenad med allmÀn förmÄnsrÀtt och omfattar 55 % av all egendom, har ersatt företagshypotek som gav bankerna sÀrskild förmÄnsrÀtt i 100 % av företagets rörelseegendom. Uppsatsens syfte Àr att studera och analysera effekterna av den nya förmÄnsrÀttslagen pÄ bankernas kreditgivning till smÄföretag. För att kunna göra detta har jag genomfört intervjuer med anstÀllda pÄ en bank och ett finansbolag. UtifrÄn den empiriska analysen har jag kommit fram till att bankernas benÀgenhet att ge krediter till smÄföretag inte har förÀndrats i nÄgon större omfattning. DÀremot har smÄföretagens finansieringsmöjligheter försÀmrats pÄ grund av den nya förmÄnsrÀttslagen. .

I denna uppsats analyserar vi huruvida Basel II regelverket rÀcker för att kontrollera bankernas verksamhet och om det statliga garnantiprogrammet behövs. Som föremÄl för studien har vi valt Handelsbanken och SEB och vi har studerat nyckeltalen kapitaltÀckningsrad, kreditförlustnivÄ, rÀntabilitet pÄ eget kapital samt kassaflödesanalys över tid. Vidare behandlar vi Basel II regelverket med kapitaltÀckning och intern riskhantering samt det statliga garantiprogrammets utformning. Vi har Àven genomfört intervjuer med respondenter frÄn Handelsbanken, RiksgÀlden och Finansinspektionen (Fi) för att styrka de siffror vi hittat i bankernas Ärsredovisningar. I dagens ekonomiska krislÀge Àr vi av uppfattningen att Basel II:s kapitaltÀckningskrav inte helt speglar de verkliga hot bankerna Àr utsatta för, nÀmligen likviditetshotet.

Alla företag mĂ„ste enligt lag upprĂ€tta nĂ„gon form av redovisning. Via bokföringsnĂ€mnden fĂ„r svenska företag allmĂ€nna rĂ„d över hur de ska tillĂ€mpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprĂ€ttandet av sin redovisning. För nĂ€rvarande arbetar bokföringsnĂ€mnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsĂ€ttning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2.

Under 2000-talet infördes nya kapitaltÀckningsregler (Basel II) för svenska banker för att skapa stabilitet, bÀttre riskhantering och rÀttvisare konkurrens pÄ den internationella markanden. KapitaltÀckning Àr viktigt för att skydda spararnas kapital. Kvoten som banken tÀcker skiftar beroende pÄ vilka risker som hotar banken vid ett givet tillfÀlle. Vid oroliga tider och med ökade risker mÄste bankerna hÄlla inne mer kapital i banken och kan inte lÄna ut det. Under lÄnga hög- och lÄgkonjunkturer befaras reglerna förstÀrka cyklerna eftersom riskerna mÀts med sannolikheter om framtida ekonomiska utsikter.

Denna studie Àmnar utreda om det förekommer nÄgon skillnad i prestation mellan familjeföretag och icke-familjeföretag i börsnoterade företag i Sverige. Perioden som undersöks Àr frÄn början av 1999 till slutet av 2003. Vi finner att familjeföretag fortfarande har stor nÀrvaro i Sverige med en tredjedel av de undersökta företagen. Slutsatsen av vÄr studie Àr att det föreligger en statistisk sÀkerstÀlld skillnad i prestation mellan de tvÄ grupperna. UtifrÄn studien gÄr det dock inte att avgöra vad skillnaden beror pÄ, d.v.s.

Bakgrund och Problem: I Sverige, liksom i mÄnga andra lÀnder ingrep regeringar och myndigheterför att sÀtta in ÄtgÀrder och garantier för att lindra effekten av finanskrisen. Innandess hann det dock fÄ förödande och lÄngtgÄende konsekvenser för mÄnga dÄ det i krisensspÄr blev fallande börser och ökade priser pÄ olja, gas och bostÀder och i synnerhet mÄnga iUSA fick gÄ frÄn hus och hem.Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur den aktuella ekonomiska situationen för de fyrastörsta svenska bankerna ser ut i dag. Undersökningen Àmnar undersöka hur de fyra störstasvenska bankerna pÄverkats av nyckeltal. Studien avser Àven att studera hur avkastningskravetpÄ lÄn ser ut. Undersökningen kommer att belysa effekter och resonera kring den övergripandeforskningsfrÄgan och de tvÄ frÄgestÀllningarna som nÀmnts ovan.AvgrÀnsningar: Uppsatsen handlar om de fyra största svenska bankerna, Handelsbanken,Nordea, SEB och Swedbank.

This thesis examines interfaith work from a general perspective and through the Swedish interfaith project ?Tillsammans för Sverige?. They are based in a famous youth center in Stockholm. The examination has two aims. The first is to identify the main characteristics of interfaith work and how they correspond with daily practice.

KapitaltÀckningsregler för banker fick ett mer utarbetat regelverk 2007, Basel II. Avsikten med det nya regelverket var att förbÀttra det tidigare regelverket för bÄde interna och externa aktörer och att fokusera pÄ att sÀkerstÀlla bankernas risker pÄ ett bÀttre anpassat sÀtt efter deras verksamhet. UtvÀrdering av det nya regelverket har haft ytterst lite fokus pÄ vilka effekter Basel II de facto har haft i praktiken. DÄ de Europeiska lÀnderna som ingÄr i G10 nu har följt regelverket drygt tvÄ Är anser vi att det Àr möjligt att utvÀrdera hur de kvantitativa effekterna har satt sina spÄr i bankernas nyckeltal som mÀter lönsamhet och soliditet. Detta har mynnat ut i följande problemformulering och syfte: Har Basel II pÄverkat bankernas lönsamhet och finansiella stÀllning? Studies syfte Àr att med en kvantitativ metod sÀtta upp hypoteser för att undersöka om vi finner nÄgot samband mellan Basel II och bankernas nyckeltal som en effekt av tiden nÀr Basel II implementerades. Studien utgÄr frÄn en deduktiv ansats dÀr tvÄ möjliga hypoteser var: 1) Att medelvÀrdet av nyckeltalen ej skiljer sig efter införandet av Basel II Är 2007.

Revisionen Àr en gedigen process med mÄnga och omfattande interaktioner mellan revisorn och företaget, den har en viktig funktion, inte bara i sin roll som kontrollorgan utan ocksÄ som hjÀlp för företagen i deras ekonomifunktioner. Revisionen har en mÀngd externa intressenter, deras möjlighet att ta del av revisionen inskrÀnker sig till revisionsberÀttelsen. RevisionsberÀttelsen har blivit kritiserad bland annat pÄ grund av dess standardiserade utformning och brist pÄ information. SmÄföretag Àr viktiga för samhÀllsekonomin och dessa Àr till stor del beroende av lÄnefinansiering frÄn banker. Förslag om avskaffande av revisionsplikten för mindre företag gör det intressant att undersöka hur kreditgivarna beaktar revisionsberÀttelsen vid en kreditbedömning.

I dagens turismbransch ökar konkurrensen stÀndigt mellan olika besöksmÄl vilket har lett till att lÀnder mÄste finna nya sÀtt att differentiera sig pÄ. I Sveriges fall Àr det den statliga organisationen VisitSweden som har det yttersta ansvaret för att skapa ett konkurrenskraftigt land. Syftet med studien var att undersöka vilken bild VisitSweden förmedlar av Sverige som besöksland och vilken bild internationella turister har av Sverige. För att ta reda pÄ detta valde studien att anvÀnda en hermeneutisk metod dÀr det genomfördes en diskursanalys av VisitSwedens marknadsföringsmaterial 2014, intervjuer med VisitSweden samt intervjuer med internationella turister. Studien kom fram till att VisitSweden förmedlar en bild av Sverige genom kÀrnvÀrdena natur och orördhet, tradition, och unicitet.

Syftet med denna studie Àr utredande och avser att utifrÄn Shane & Venkataramans teori om idéers uppkomst, MIRPs teori om innovationsprocesser och Sarasvathys teori om causation och effectuation explorativt beskriva och deduktivt tolka innovationsprocesser i Sverige. Problemformuleringen lyder: Hur uppkommer och utvecklas idéer till innovationer i Sverige?Empirin baseras pÄ fyra intervjuer med representanter för fyra olika objekt vilka alla genomgÄtt en innovationsprocess. I resultatdelen beskrivs dessa processer för att sedan analyseras utifrÄn de tre valda teorierna.Slutsatserna i studien Àr att innovationsprocesser i Sverige, med varierande avvikelser, uppkommer och utvecklas i enlighet med de tre bakomliggande teorierna..

Ett sÀtt för banker att behÄlla kunder i den allt hÄrdare konkurrensen pÄ den svenska bankmarknaden Àr att skapa en starkare relation med sina kunder. Ett sÀtt att skapa en starkare relation Àr att erbjuda kunder vÀrdefulla ickefinansiella tjÀnster. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka ickefinansiella tjÀnster som smÄ- och medelstora företag vÀrdesÀtter vid en expansion till Baltikum. En fallstudie har gjorts av Swedbank för att undersöka hur en bank idag arbetar med ickefinansiella tjÀnster och relationsbyggande. Fyra smÄ och medelstora svenska företag med verksamhet i Baltikum har intervjuats för att undersöka vilka tjÀnster de vÀrdesÀtter.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka nyanlÀnda SFI-elevers karriÀrdrömmar i Sverige, vilka de Àr och hur de uppnÄs i Sverige. Vidare Àr syftet att undersöka vilka möjligheter och begrÀsningar det finns för att uppnÄ dessa. FrÄgor som stÀlls Àr vilka uppfattningar om karriÀrdrömmar de nyanlÀnda SFI-eleverna har i Sverige, samt vilka möjligheter och begrÀnsningar det finns för att uppnÄ dessa i Sverige. För att undersöka detta har vi anvÀnts oss av den narrativa livsberÀttelsemetoden, och utfört intervjuer med sex nyanlÀnda SFI-elever. Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr Hodkinson och Sparkes teori om Carrership, och Abdelmalek Sayad?s teori om att ?varje invandrare Àr en utvandrare?.

Detta examensarbete Àr en undersökning som jÀmför tvÄ förskolor i tvÄ lÀnder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse vÀcktes nÀr jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet Àr vÀldigt annorlunda jÀmfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers arbete pÄ förskolorna med fokus pÄ barns delaktighet och inflytande. FrÄgestÀllningarna som jag har besvarat Àr: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn pÄ förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer och observationer.

Sverige gÄr idag mot en mer patientfokuserad vÄrd. Personal Health Records (PHR) Àr en tjÀnst som möjliggör för patienten att samla och distribuera sin egen medicinska journal. Trots de patientfokuserade egenskaperna som PHR besitter Àr vetskapen om PHR liten i Sverige.Med syfte att undersöka PHR har vi utfört en studie som visar om PHR har en potential i Sverige. Nitton intervjuer utfördes varav sjutton stycken med diabetespatienter, en intervju med en representant för lÀkemedelsindustrin samt en intervju med en representant för sjukvÄrden. Dessutom utfördes en patientenkÀt med diabetiker.Studien visade att PHR har en potential i Sverige, framförallt bland den viktigaste intressentgruppen patienterna fanns ett visst behov och upplevdes nyttan som stor.